Skattekontots första skede tas i bruk från ingången av 2010. Skattekontot är ett nytt system, vars mål är att minska informations- och penningtrafiken mellan företagen och skattemyndigheten.
Skattekontot fungerar så att Skatteförvaltningen antecknar de kommande debiteringarna på skattekontot som förpliktelser och den skattskyldigas inbetalningar som krediteringar. Den skattskyldiga sköter med hjälp av referensnumret alla sina förpliktelser med en kontoöverföring. Betalningarnas betalningsdag och samtidigt skatternas anmälningsdag förenhetligas till den 12:te i månaden. Skattekontot fungerar på nätet och påminner mycket om de nuvarande nätbankerna.
Skattekontosystemet kommer i det första skedet att gälla skatter på eget initiativ, som i huvudsak betals av företag. Senare, i det andra skedet är avsikten att inkludera även de av Skatteförvaltningen debiterade skatterna, som t ex förskottsskatterna, i systemet.
Planeringen av det andra skedet torde Skatteförvaltningen inleda i slutet av 2010. I det tredje skedet inkluderas i systemet funktioner, som berör indrivning av skatter.
Denna artikel har behandlat skattekontosystemet allmänt samt de ändringar, som systemet medför och det är skäl för företagaren att beakta vid övergången till systemet.
Skatterna som överförs till skattekontosystemet 1.1.2010
- mervärdesskatt
- arbetsgivaravgifter
- försäkringspremieskatt
- lotteriskatt
- förskottsinnehållning på försäljningsinkomstav trävaror
- förskottsinnehållning, som berör aktiebolag, andelslag eller annat samfund (arbets- och bruksersättningar)
- förskottsinnehållning på räntor och andelar
- förskottsinnehållning på dividender och räntor på andelskapital
- källskatt på dividender (begränsat skattskyldiga)
- källskatt på räntor, royalty och försäljningsinkomst av trävaror (begränsat skattskyldiga) samt
- källskatt på ränteintäkter (allmänt skattskyldiga)
Ingen överlåtelseskatt eller fyllnadsinbetalning för förskott.
Med hjälp av skattekontot kan de, som betalar skatt på eget initiativ avdra den negativa mervärdesskatten frånandra debiterade skatter och betala endast skillnaden. Den skattskyldiga får genom det nya systemet en bättre helhetsbild av sin beskattningssituation, då det genom att logga in på det egna skattekontots nättjänst ges möjlighetNatt följa den egna anmälnings- och penningtrafiken.
Kontoutdrag
Skatteförvaltningen samlar uppgifterna om de aktuella skatterna, betalningarna, återbäringarna, räntorna sam dröjsmåls- och försummelseavgifterna. Skattekontot avstäms månadsvis och skattebetalaren får ett skattekontoutdrag. Kontoutdraget är i början ett pappersutdrag, men kan senare utbytas till ett helt elektroniskt.
Tillbacka till toppen
Återbäringar och gottskrivningsränta
Den skattskyldiga kan inte välja vilken skatt han betalar via skattekontot, automationen sköter nämligen betalningarna av olika skatter i lagstadgad ordning. Återbäringarna betalas de skattskyldiga utan dröjsmål, om den skattskyldiga inte själv sätter en återbäringsgräns på kontot. De som underskrider återbäringsgränsen – i regel de rater som bildas av negativ omsättningsskatt blir kvar på skattekontot. Dessa krediteras ränta och kan användas för kreditering av skatter som förfaller. Krediteringsräntan är referensräntan minus 2 procentenheter. Finlands Bank har fastställt referensräntan för slutet av 2009 till 1 %. Då beskattningens räntor bestäms på basis av föregående års slutliga referensränta, skulle krediteringsräntan i praktiken 2010 gå ned till minus. Finansministeriet bereder dock som bäst en lagändring, som berör ett tillägg till nuvarande stadganden och stipulerar att krediteringsräntan oberoende av referensräntans fluktuationer alltid är minimum. Återbäringsräntan är alltid skattefri inkomst.
Tillbacka till toppen
Det är skäl att kontakta sin egen leverantör av ekonomiförvaltningsprogram för att förvissa sig om att de uppdaterade skattekontokraven uppfylls av programvaran. Om man t ex har rätt till en information med längre intervaller, är det skäl att kontrollera det egna programmets förmåga, förutom att ge ut periodskattedeklationen, även gäller annat än kalendermånaden. Det är även bra att kontrollera att det egna programmet följer korrigeringsproceduren, som de varierande anmälningsfelen ger upphov till. Även Skatteförvaltningen erbjuder ett avgiftsfritt alternativ till periodskattedeklarationen. I samband med skattekontots nättjänst öppnas för detta ändamål en egen informationstjänst. Även de nuvarande tjänsterna Tyvi, Ilmoitin.fi och Palkka.fi kvarstår.
Tillbacka till toppen
Periodskattedeklaration och dröjsmålsavgift
Skattekontosystemet förutsätter en månadsvis periodskattedeklaration. Den motsvarar nuvarande övervakningsanmälan och ges elektroniskt för alla skatter och avgifter inom ramen för systemet. Betydelsen av anmälan kommer inom skattekontosystemet att bli allt större i och med att man inte längre betalar en viss skatt – automationen sköter betalningens inriktning. Periodskattedeklarationens inlämningsdag och skatternas förfallodagär den 12:te, då deklarationen ges elektroniskt. Om deklarationen ges i pappersform, skall den vara Skatteförvaltningen tillhanda redan på den 7:de dagen, Skattekontots egen elektroniska informationstjänst kvitterar automatiskt att perioddeklarationen kommit fram. Det är skäl att uppbevara meddelandet om kvitteringen, det är nämligen att giltigt bevis då det gäller dröjsmålsavgiften. På begäran ger även skattebyråns kundtjänst ett intyg över att handlingen mottagits, då deklarationer i pappersform skickas direkt till Skatteförvaltningen.
Nugällande betalning av förskottsinnehållningarna senareläggs med två dagar. Betalningen av mervärdesskatten och anmälan tidigareläggs med tre dagar.
Om periodskattedeklarationen försenas, påförs dröjsmålsavgift på det aktuella beloppet. Den ersätter delvis de nuvarande skatteslagsvisa skattehöjningarna. Då det gäller underlåtelse att deklarera debiteras dröjsmålsavgift även då någon skatt inte varit aktuell ifrågavarande månad. Dröjsmålsavgiften är då 5 euro per skatteslag. På den del av skatten, som anmäls försenad, räknas en dröjsmålsränta baserad på den årliga räntesatsen om 20 %. Detta som en uppmuntring att inlämna även de försenade deklarationerna så tidigt som möjligt. Skattehöjning påförs inte i dessa fall, dröjsmålsavgiften är den enda sanktionen. Dröjsmålsavgiften bestäms oberoende av orsakerna till förseningen. Den räknas schematiskt på samma sätt som räntan, på basis av tidsrymden och kapitalets storlek. Separat beslut om dröjsmålsavgiften skickas inte, den antecknas i skattekontoutdraget.
Dröjsmålsavgiften förfaller på följande månads allmänna förfallodag till betalning.
Dröjsmålsavgiften kan vara max 15 000 euro. Dröjsmålsavgift påförs även
- på skattebeloppet som meddelats i försent inlämnad tilläggsanmälan
- på försent anländ periodskattedeklaration, trots att ingen skatt hade varit aktuell, t ex ingen verksamhet eller uppgift om att ingen löneutbetalning skett och på negativt skattebelopp.
Lindring av dröjsmålsavgift
Dröjsmålsavgiften kan lindras speciellt i exceptionella situationer. Avgiften är schematisk, vilket innebär att vid bestämningen av den inte beaktas varför anmälan var försenad. Om anmälan gjorts i tid och en senare korrigering sker, ökar skattens belopp, är det skäl att observera att även för den del av skatten, som senare anmälts, påförs dröjsmålsavgift. Över beslut beträffande lösningar som Skatteförvaltningen fattat p g a den skattskyldigas krav att dröjsmålsavgiften eller annan förseningspåföljd inte indrivs, kan besvär inte anföras.
Det är skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid att periodskattedeklarationen skickas in i tid, möjligheten till lindring av dröjsmålsavgiften är nämligen liten. Av samma orsak lönar det sig inte heller att göra misstag till förmån för den skattskyldiga.
Tillbacka till toppen
Beräkningen av dröjsmålsavgiften
Beslutet om bestämningen av dröjsmålsavgiften, dess grunder och förfallodag, antecknas i skattekontoutdraget. Separat beslut om dröjsmålsavgiften fås på begäran. Avgiften är inte avdragsgill i inkomstbeskattningen.
Exempel: Skattskyldig, som underlyder månadsproceduren, kommer med försenade mervärdesskatteuppgifter (10 000 euro) i maj 2010 och i juni 2010 med uppgifter om att ingen löneutbetalning skett. Anmälan borde ha kommit Skatteförvaltningen tillhanda 12.7.2010 och anländer elektroniskt 30.7.2010. För den försenade mervärdesskatten om 10 000 euro bestäms 98,63 i dröjsmålsavgift för dröjsmålstiden 13.7 – 30.7.2010 enligt följande schema: 20x 10 000 euro x 18 98,63 euro 100 x 360 dgr. Dröjsmålsavgiften för försenade anmälningar om att ingen löneutbetalning skett är 5 euro. Om anmälan hade gjorts på pappersblankett, hade dröjsmålsavgiften faställts för tiden 8.7 – 30.7.2010, då förfallodagen för elektroniskt avgivna periodskattedeklarationer hade varit redan 7.7.2010.
Tillbacka till toppen
Om periodskattedeklarationen innehåller fel
I skattekontosystemet är en kompenserande anmälan inte längre möjlig, det krävs ett tilläggsmeddelande med endast tillägg eller avdrag till den ursprungliga anmälan.
Fel till förmån för den skattskyldiga
Om skatten som skall betalas p g a felet anmälts som för låg eller den till återbäring berättigande skatten som för stor, sker korrigering alltid genom ett tilläggsmeddelande beträffande den felaktigt anmälda målperioden. I dessa fall ges en periodskattedeklaration, som endast innehåller de ändrade beloppen. Det aktuella beloppet fås då genom att från det i målperiodens bokföring antecknade rätta beloppet avdra det tidigare anmälda beloppet. Om det tidigare anmälda beloppet inte förändras, skall ingen ny tilläggsanmälan göras. I de fall tidigare anmälts att ingen verksamhet eller löneutbetalning skett, görs korrigeringen genom en ny periodskattedeklaration.
Fel till den skattskyldigas nackdel
Om den anmälda betalbara skatten angetts som för stor eller den till återbäring berättigande skatten som liten, kan korrigering ske genom att beakta det felaktiga beloppet i en senare periodskattedeklaration, såsom även i dag är fallet. Ett annat alternativ är att anmäla de förändrade beloppen i en tilläggsanmälan. Korrigeringen kan göras i en senare periodskattedeklaration endast om felet upptäcks innan redovisningsperiodens eller kalenderårets sista periodskattedeklaration getts. Korrigeringen framgår då endast av bokföringen. Om felet upptäcks först efter detta, kan tilläggsanmälan för redovisningsperiodens eller kalenderårets sista målperiod göras.
Tillbacka till toppen
Anmälnings- och betalningsperiod med längre intervaller
Skattekontot erbjuder företag med liten omsättning möjlighet att lämna in periodskattedeklarationen och betala skatterna med längre intervaller än vad gäller i dag. Detta minskar de små företagens administrativa belastning. Det möjliggör även att lindringen av mervärdesskattens nedre gräns kan beaktas redan i samband med periodskattedeklarationen – och ansökan om återbäring behöver då inte göras efter redovisningsperiodens slut. Anmälning med längre intervaller är alltid frivillig, och det valda alternativet binder den skattskyldiga under tre års tid. Även Skatteförvaltningen kan av övervakningsskäl överföra den skattskyldiga från denna form av anmälan till månadsproceduren.
En gång om året
För att omfattas av förlängda anmälnings- och betalningsperioder skall företaget uppfylla vissa kriterier. Företaget skall vara registrerat som mervärdesskattskyldigt eller regelbunden arbetsgivare och fylla de krav som en anteckning i förskottsuppbördsregistret förutsätter. Om företaget, som uppfyller ovannämnda krav och har en max 25 000 euro stor omsättning per kalenderår, kan det anmäla och betala mervärdesskatterna per kalenderår. Förfallodagen för momsanmälningarna och betalningarna är då 28.2. Om ett sådant litet företag är arbetsgivare, är dock arbetsgivarprestationernas anmälnings- och betalningsperiod ett kvartal. Förfallodagarna är för arbetsgivarprestationernas del 12.4, 12.7, 12.10 och 12.2. Primärproducenter och bildkonstnärer kan, oberoende av sin omsättning, för mervärdesskattens del kvarstå i kalenderårsprocedurenom hittills.
Fyra gånger om året
Om kalenderårets omsättning är max 50 000 euro, är både mervärdesskatten och arbetsgivarprestationernas anmälnings- och betalningsperiod ett kvartal. För arbetsgivarprestationernas del berör dessa förutsättningar även primärproducenter och bildkonstnärer, som antecknats i arbetsgivarregistret. Då omsättningen överskrider 50 000 euro om kalenderåret, ges inte möjlighet att bli delaktig av en förlängd procedur. Företagaren skall själv följa med om gränserna för omsättningen överskrids. Då en överskridning verkar sannolik skall företagaren själv göra en anmälan till Skatteförvaltningen och återgå till månadsvis anmälan och betalning.
Hur bli inkluderad i den förlängda proceduren?
Hösten 2009 skickar Skatteförvaltningen de små företagen ett brev i vilket redogörs för förlängningen av anmälnings- och betalningsperioden. Om företaget inte önskar övergå till en förlängd period eller om omsättningen förändrats, skall Skatteförvaltningen informeras genom att inom utsatt tid returnera den blankett, som bifogats brevet. Enligt Skatteförvaltningens statistik fanns det 2007 totalt 311 460 företag i registret över moms-skyldiga. Av dessa är cirka hälften berättigade till den förlängda proceduren: företag med en omsättning under 25 000 euro uppskattas vara cirka 100 000. Företag med en omsättning mellan 25 000 och 50 000 euro uppskattas vara cirka 50 000. Efter denna engångsöverföring meddelar nya företag och företag, som vill ha en ändring av sina perioder, om detta på separat blankett (finns på vero.fi). I ett senare skede under 2010 förnyas FO-blanketterna och uppgifterna, som berör förlängda perioder ges på FO-blanketten. Om företaget inte reagerar på det mottagna brevet, överför Skatteförvaltningen automatiskt företaget till den förlängda proceduren. Det valda alternativet är bindande under tre år. Perioden kan inte under denna period ändras av andra skäl än om omsättningens gräns överskrids. För de företag, vilkas mervärdesskatt regelbundet är negativ, lönar det sig att noga överväga en övergång till en period med längre intervaller. (Sereturansökningar för mervärdesskatt). Anmälan med längre intervaller berör inte lotteriskatt och försäkringspremieskatt, dessa skall alltid anmälas och betalas per månad.
Tillbacka till toppen
Returansökningar för mervärdesskatt
Ansökan om negativ mervärdesskatt på separat returblankett upphör, likaså även överföringen av den negativa skatten till kommande perioder. Om de avdragbara mervärdesskatterna är större än de som skall betalas, kan de avdras andra skatter, som betalas från skattekontot. Vilket gör att man kan utnyttja den negativa momsen tidigare än hittills. Om det efter avdraget från debiteringar ännu återstår negativ mervärdesskatt, får man den i retur genom att göra en anteckning om detta i följande periodskattedeklaration. Den till retur berättigande momsen räknas den skattskyldiga till godo från den dag anmälan gjorts, dock tidigast på den allmänna förfallodag, som infaller den följande månaden efter målperioden. Om målperioden är en månad (t ex december) är den tidigaste dagen man kan räkna sig till godo 12.2. Om målperioden är ett kvartal och det gäller det första kvartalet, kan man tidigast räkna beloppet sig till godo 12.4 osv.
Det är skäl att observera att man kan räkna den negativa mervärdesskatten sig till godo tidigast på den 12:te dagen, som följer efter målperioden. Särskilt då det gäller dem, som omfattas av en anmälnings- och betalningsperiod med längre intervaller, kommer alltså nyttan av den negativa mervärdesskatten dessa till godo endast kvartalsvis, eller en gång om året. Förskottsretur är inte längre i fortsättningen möjlig.
Tillbacka till toppen
Mervärdesskattens fokusering
Mervärdesskatten fokuseras i huvudsak på den månad, då prestationen överlåtits. Bokföringsnoteringarna görs på basis av fakturorna och bokföringen korrigeras enligt prestationsprincipen först i samband med bokslutet. Då mervärdesskatten redovisas per kalendermånad, skulle en ovillkorlig uppföljning av prestationsprincipen föranleda tilläggsarbete vid beräkningen av skatten. Därför har mervärdesskattelagen gett de skattskyldiga rätt att under redovisningsperioden använda faktureringsgrunden. T ex för en faktura daterad 31.8 skall mervärdesskatten redovisas 12.10. Genom att ändra faktureringsdagen till 1.9 förflyttas förfallodagen till 12.11. Ändrad faktureringsperiod kan alltså ge tilläggstid för redovisningen av mervärdesskatten.
I samband med en ändring av faktureringsperioden är det, med tanke på redovisningsmånadens mervärdesskatter, skäl att fästa uppmärksamhet vid likviditeten. Då även mervärdesskatterna skall korrigeras att följa prestationsprincipen, kan skatten för en månad även bli större än vanligt.
Tillbacka till toppen
Om skatten blir obetald
Anmärkning om obetalda skatter ges via skattekontoutdraget. Efter förfallodagen avstäms skattekontot och företaget får ett elektroniskt kontoutdrag av vilket framgår kontotransaktionerna, saldot på avstämningsdagen, obetalda förpliktelser och icke utnyttjade krediteringar. Försenade betalningar debiteras dröjsmålsränta från förfallodagen till betalningsdagen. Dröjsmålsränta är en ny benämning på den tilläggsskatt, som hittills gällt försenad betalning av skatter på eget initiativ. Dess storlek är referensräntan utökad med 7 procentenheter, dvs normalt beräknad 2010 skulle den vara 8 %. Avvikande från det normala föreslår finansministeriet som en stimulansåtgärd att dröjsmålsräntan 2010 skulle vara 7 %. Avsikten med förändringen är att förbättra företagens betalningsberedskap. Det är dock oklart om även indrivningsstadgandena kräver en förändring, De redan godkända stadgandena stipulerar att det inte lönar sig att lämna skatter obetalda: de indrivs på nedan angivet sätt och förorsakar att förskottsuppbördsregistreringen och kredituppgifterna förverkas.
Om skattekontot efter två anmärkningar fortfarande visar minus, meddelas följande månad om överföring av indrivningen. Det obetalda beloppet överförs till indrivningen och skickas i rater för utmätning enligt gällande praxis. En offentlig protestering är även möjlig. Skatter, som ingått i periodskattedeklarationen och lämnats obetalda på skattekontot, är direkt utan särskilt beslut utmätningsbara. Separata debiteringsbeslut p g a obetalda skatter görs inte längre. Avtal kan även träffas om betalningsarrangemang för obetalda skatter, som framgår av kontoutdraget. Skatteförvaltningen rekommenderar i dag hellre betalningsarrangemang än ansökan om uppskov. Att ansöka om uppskov är en besvärlig sak, dessutom är inte en med ett eller ett halvt år uppskjuten förfallodag för hela beloppet ägnad att förbättra den skattskyldigas betalningsberedskap.
Betalningsberedskap
För skatter som betalats före förfallodagen betalas gottskrivningsränta, vilket innebär en ändring av nuvarande praxis. Det är kanske skäl att se till att det alltid finns litet pengar på skattekontot – med tanke på anmälnings- och betalningsglömska.
Om den egna betalningsberedskapen ger anledning till oro, kan t ex avtalas med banken om att lånebetalningarna flyttas från månadens början till månadens slut. Likaså kan det finnas andra motsvarande betalningar om vilkas tidtabeller ny överenskommelse kan träffas för att underlätta finansieringssituationen.
Försenade skatter på eget initiativ kan betalas genom att räkna dröjsmålspåföljderna t ex med hjälp av räkneverket på vero.fi-sidorna samt inkludera dem i den skatt som skall erläggas. Termen “skattetillägg” bortfaller för skattekontots skatters del och ersätts med ordet “dröjsmålsränta”. Enligt huvudregeln existerar skattehöjningar inte längre inom skattekontosystemet. De har ersatts av en förseningsavgift i de fall där det gäller försenad anmälan av skatt.
Företagarna i Finland följer uppmärksamt med hur företagens betalningsberedskap klarar övergången till en förfallodag. Vi vill gärna höra företagarnas erfarenheter av vilken effekten av en förfallodag är för betalningsberedskapen.
Det lönar sig att betala största delen av även en försenad skatt på eget initiativ utan särskild uppmaning.
Tillbacka till toppen
Skattekontotjänsten kräver identifiering
Identifieringen sker med bankkod eller elektroniskt personkort. För företagets sida fungerar Katso-fullmakten, som ges av den som tecknar företagets namn. Katso får i höst nya roller för användningen av skattekontot. Identifieringarna, fullmakterna och rollerna beträffande användningen av skattekontotjänsten kommer även i övrigt att utvidgas och förändras. Begreppet “användarfullmakt” ersätts med begreppet “fullmakt för elektronisk kommunikation”. Strävan är att senare ge närmare information om dessa och systemets andra tekniska detaljer.
Tillbacka till toppen
Förfallodagarna under övergångstiden
Betalningar och anmälningar för de målmånader, som tar slut under 2010, ges som förfallodagar enligt skattesystemet.
Arbetsgivarprestationerna:
december 2009 > 10.1.2010
januari 2010 > 12.2.2010
Mervärdesskatten:
december 2009 > 15.2.2010
januari 2010 > 12.3.2010
Även inbetalningar, vilkas sista dag är
1.10.2010 eller därefter och som hänför
sig till tiden före skattekontotiden,
registreras på skattekontot. Förfallodagen
är följande allmänna förfallodag,
som infaller efter minst tre veckor.
Skatteförvaltningens infopaket sänds de berörda parterna i december
Skatteförvaltningen skickar vid årsskiftet per post ett infopaket till alla de skattebetalare, som berörs av den
nya proceduren. Paketet innehåller bla anvisningar om hur betalning sker, hur periodskattedeklarationen fylls i, skattekontot används och anvisningar, som gäller övergångsperioden. Tillfälliga arbetsgivare, t ex hushåll, får av Verotili-tjänsten en referens, som antingen ges genom Palkka.fi eller per telefon av Skatteförvaltningen.
>>Periodskattedeklarationen kommer sannolikt att se ut så här
>>Periodskattedeklarationens anvisning om hur den fylls i ger även värdefull tilläggsinformation.
Tillbacka till toppen
Uppdaterad 26.10.2009