En framgångsrik företagsverksamhet är nyckeln till kommunernas framgång. En allt större andel av kommunernas skatteintäkter kommer till exempel från den privata sektorn.

Syftet med en kommuns näringspolitik är att skapa så goda verksamhetsbetingelser som möjligt för företagsverksamheten. Resultatet blir framgångsrik företagsverksamhet, ökande skatteintäkter, starkare kommunekonomi och permanenta arbetsplatser. Samtidigt ger den företagarinriktade näringspolitiken kommunen en positiv image. Dessutom förbättrar den det allmänna verksamhetsklimatet och erbjuder möjligheter att utveckla alternativa sätt att producera tjänster.

Resultatrik näringspolitik förutsätter aktiv växelverkan mellan kommunala beslutsfattare och företagare. Parterna ska fästa uppmärksamhet vid samarbetet, utveckla det aktivt och tillsammans ställa tydliga mål som lätt kan följas upp och med vilka framgången kan mätas. För detta ändamål ska varje kommun ha ett näringspolitiskt program som täcker en fullmäktigeperiod. Företagarföreningen och kommunens ledning ska tillsammans utarbeta näringspolitiken, och dess verkställande bör följas upp och bedömas regelbundet.

Beslutsfattandet i en kommun ska så långt som möjligt vara företagarinriktat. Den grundläggande förutsättningen för detta är öppen och transparent verksamhet. Näringspolitiken ska ledas och organiseras tydligt och det ska finnas en person som ansvarar för helheten. Även konkreta resurser ska anvisas för verksamheten. En långsiktig näringspolitik och företagsinriktat beslutsfattande uppmuntrar företagarna att göra investeringar och utveckla sin verksamhet. En väsentlig delfaktor i företagarinriktat beslutsfattande är att på förhand bedöma vilka konsekvenser olika beslut har för företagen.

Små företag har en allt mer avgörande ställning för den kommunala ekonomin och sysselsättningen. De små och medelstora företagens (SME-företagens) betydelse i samhället har ständigt ökat, och redan mer än 60 procent av arbetskraften i hela den finska privata sektorn arbetar i SME-företag. Det lönar sig alltså för kommunerna att också satsa på utvecklingen av de små företagens verksamhetsbetingelser.

"Små företag har en alltmer avgörande ställning för den kommunala ekonomin och sysselsättningen."     Majoriteten av de finlänska företagen är mikroföretag, små- eller medelstora företag. De små- och medelstora företagen står för nästan hälften av alla företags sammanräknade omstättning. Små- och medelstora företag sysselsätter över 60 % av arbetskaften inom den privata sektorn.    Källa: Statistikcentralen, Företagsregistret 2007.