De kommunala tjänsternas strukturer förändras i snabb takt. Med tanke på kommunernas ekonomi är det av central betydelse hur och i vilken riktning kommunala tjänster utvecklas.

I Finland har kommunerna ansvaret för att tillhandahålla många olika offentliga bastjänster. Kommunerna kan rätt självständigt besluta om de producerar dessa tjänster själva, tillsammans med andra kommuner eller om de köper dem, antingen av andra kommuner eller av privata serviceproducenter. De utmaningar som den kommunala ekonomin ställs inför har tvingat kommunerna att söka allt effektivare sätt att producera sina tjänster. I och med Paras-projektet har antalet kommuner minskat i Finland, och deras servicestrukturer har blivit klart mångsidigare.

Allt effektivare utnyttjande av privata företag har ökat konkurrensen för de kommunala tjänsterna. Till exempel inom hälsosektorn producerar privata företag redan cirka en fjärdedel av tjänsterna, och i kommunernas tekniska stödfunktioner är den privata produktionens andel delvis ännu högre. Det finns också gott om tillväxtpotential på marknaden för kommunala tjänster. År 2006 bestod bara en knapp femtedel av kommunernas sammanlagda driftsutgifter på mer än 30 miljarder euro av tjänsteinköp från privata producenter. Av alla kommunalt anställda på knappt en halv miljon personer kommer var tredje att nå pensionsåldern fram till 2012. Detta tvingar kommunerna att tänka om sina servicestrukturer redan på grund av tillgången på arbetskraft.

Frågan om vem som producerar de kommunala tjänsterna får inte vara avgörande. Det viktigaste är att det finns effektivt producerade och högklassiga tjänster för de kommuninvånare som behöver dem. Därför borde kommunerna utreda den egna serviceproduktionens verkliga kostnader och kvalitet. Bara på det här sättet finns det förutsättningar att jämföra alternativa servicestrukturer. Först på basis av dessa uppgifter kan kommunerna bedöma vad som är lönsamt för kommunen att producera själv och vad man kan köpa fördelaktigare av externa producenter. Förutsättningen för utvecklingen av köptjänster är att kommunen kan definiera tjänsterna som produkter och utföra kostnadskalkyler. Därtill ska kommunens upphandlingskunnande ligga på en tillräckligt hög nivå.

Den ökade användningen av servicesedlar är ett utmärkt sätt att utveckla de kommunala tjänsternas kvalitet, kostnadseffektivitet och kundorientering. Den nya lagstiftning kring servicesedlar som träder i kraft 2009 kommer att göra servicesedeln till ett allt attraktivare sätt att producera kommunala tjänster med fler användningsmöjligheter än tidigare. Det kommer att vara möjligt att använda servicesedlar för nästan alla social- och hälsotjänster, den nuvarande kopplingen med la gen om klientavgifter inom social- och hälsovården kommer att försvinna och kommunen kan, om den så vill, t.ex. tillåta användningen av de servicesedlar som den delar ut utanför den egna kommunens gränser. Serviceproducenterna har en jämlik ställning och marknaden fungerar, eftersom varje enskild kund tar hand om konkurrensutsättandet och själv väljer serviceproducenten.

En faktor som bidrar till att verksamhetsbetingelserna på marknaden är jämlik är den affärsverksamhet som kommunen själv bedriver. Numera är det rätt allmänt att kommuner bedriver affärsverksamhet i form av kommunala affärsverk.

Hösten 2008 utredde Företagarna i Finland verksamheten av affärsverk som ägs av kommuner samt deras inverkan på hur väl marknaden fungerar. I utredningen deltog sammanlagt 190 affärsverk som ägs av kommuner eller samkommuner. Deras omsättning uppgick sammanlagt till cirka 3,8 miljarder euro. Majoriteten av de kommunala affärsverk som deltog i undersökningen hade inte någon stark skyldighet att producera sina tjänster som skulle basera sig på kommunens ansvar att anordna dessa tjänster. Inom de flesta affärsverks verksamhetsbranscher fanns det dessutom utmärkta förutsättningar att utnyttja marknaden på ett effektivare sätt. Man bör även förhålla sig återhållsamt till näringsverksamhet som bedrivs i någon annan form än affärsverk.

>> Utredningen av affärsverk inklusive slutsatserna finns i sin helhet (på finska) från denna länk.