I det här avsnittet bildar de aktörer som förbereder programmet sin uppfattning om hur näringspolitiska frågor i praktiken sköts. Avsikten med frågorna är att underlätta förberedelsen av de näringspolitiska linjerna.

  
Samarbete och bildande av nätverk

Samarbetet med andra kommuner och inom den ekonomiska regionen

• Hur förhåller sig kommunen till samarbetet med andra kommuner och inom den ekonomiska regionen i näringsfrågor, kommunmarknadsföringen och intressebevakningen?
• Deltar kommunen i några regionala näringsbolag, samkommuner, regioncenterprogram, affärsverk m.m.?
• Hur deltar kommunen i det regionala samarbetet? Vad är syftet med samarbetet? Hur har samarbetet organiserats?
• Är verksamheten av det regionala utvecklingsbolaget el.dyl. företagsinriktat?
• Är det regionala utvecklingsbolagets verksamhet känt bland företagare?
• Genomför det regionala utvecklingsbolaget kommunernas näringspolitiska mål på ett effektivt sätt?
• Har det regionala utvecklingsbolaget informerat om sina mål och tyngdpunktområden i tillräcklig grad?
• Vem inom kommunen ansvarar för planeringen, styrningen och uppföljningen av det regionala samarbetet?
• Hur bedöms samarbetet, verksamhetssätten och projekten (input-output)?
• Har företag några möjligheter att påverka riktlinjerna för näringspolitiken inom den ekonomiska regionen?
• Ger samarbetet över kommungränser äkta mervärde och är det på riktigt företagsinriktad?

Kontakterna med landskaps- och statsförvaltningen

• Hurdana kontakter har kommunen med landskaps- och statsförvaltningen i näringsfrågor och vem är det som upprätthåller dem?
• Hur kunde samarbetet med landskaps- och statsförvaltningen (t.ex. TE-centraler) utvecklas i framtiden?

Internationellt samarbete

• Ger det internationella samarbetet äkta mervärde åt kommunen och företag?
• Har kommunen några naturliga internationella kontakter med t.ex. vänkommunerna som det lokala näringslivet kan utnyttja?
• Hur kan den internationella verksamheten utvecklas så att det på ett bättre sätt kan betjäna företagsverksamhetens behov?

Kontakter med företagare, företagarfullmäktigeledamöter och företagarorganisationer

• Hur upprätthåller kommunen kontakterna?
• Är samarbetet regelbundet och systematiskt?
• Har eventuella förändringar i kommunstrukturen tagits i beaktande i samarbetet?
• Vem/vilka inom kommunen ansvarar för företagarkontakterna?
• Hur ska kontakterna utvecklas i framtiden?

Informationsspridning

• Hur och var informerar kommunen om näringspolitiska frågor, såväl internt som externt, och vem är det som tar hand om informationsspridningen?
• Får företagare information om sådana frågor och beslut som gäller dem i ett tillräckligt tidigt skede?
• Är den nödvändiga informationen lättillgänglig (t.ex. på kommunens webbplats)?
• Hur kopplas företagarföreningen till informationsspridningen?
• Hur ska spridningen av information utvecklas under programperioden?

Samarbetet med olika intressentgrupper

• Vilka andra kontakter med intressentgrupper upprätthåller kommunen i näringsfrågor?
• Har kommunen företagsfadderverksamhet?
• Har kommunen kontakter med teknologicentra, vetenskapsparker eller läroanstalter?
• Hur ska kontakterna med intressentgrupper utnyttjas och utvecklas i framtiden?

Belöning och bemärkelsedagar

• Har kommunen ett eget system för belöning av företagare?
• Deltar kommunen som samarbetspartner i de årliga belöningsfester som andra aktörer, t.ex. företagarföreningen, anordnar?
• Uppmärksammar kommunen på något sätt företagens bemärkelsedagar eller nya företag?

  
Tjänster och offentlig upphandling

Tjänster

• Vilka tjänster kommer kommunen att producera själv även i fortsättningen, vilka i samarbete med andra aktörer och vilka tjänster kommer den att köpa utanför den egna organisationen?
• Vilka alternativa former av serviceproduktion, t.ex. servicesedlar, kommer kommunen att ta i bruk under innevarande fullmäktigeperiod?
• Vem ansvarar för utvecklingen av servicestrukturen och servicemarknaden?
• Vilka är de viktigaste målen för utvecklingen av servicestrukturen under fullmäktigeperioden (1–5 st.)?

Offentlig upphandling

• Främjar kommunens sätt att anordna sin upphandlingsverksamhet SME-företagens möjligheter att erbjuda varor?
• Har kommunen godkänt en upphandlingsstrategi och upphandlingsanvisningar?
• Hur har upphandlingen organiserats inom kommunen?
• Har kommunen diskuterat de upphandlingspolitiska riktlinjerna, målen och förfaringssätten med lokala företagare?
• Har kommunen upphandlingssamarbete med andra kommuner?
• Är öppet konkurrensutsättande huvudregeln vid upphandling?
• Hur informerar kommunen om sina anskaffningar och hur ska denna information utvecklas i framtiden (t.ex. elektronisk upphandlingskalender)?
• Hur har upphandlarnas tillräckliga kännedom om marknaden och upphandlingskunnande säkerställts?
• Följer kommunen systematiskt med hur många och vilka slag av leverantörer den har i sitt samarbetsnätverk?
• Hur utvecklar och uppföljer kommunen samarbetet under anskaffningarnas kontraktperioder?
• Hur beräknar kommunen den egna serviceproduktionens verkliga helhetskostnader?
• Tar kommunen hänsyn till anskaffningarnas driftsutgifter då de konkurrensutsätts?

  
Utveckling av näringslivet

Företagsklimat

• Hur bedömer och uppföljer kommunen utvecklingen av företagsklimatet?
• Hur påverkar kommunen utvecklingen av företagsklimatet?

Projektarbete, projekt och innovationspolitik

• Verkställer kommunen egna näringspolitiska utvecklingsprojekt?
• Vilka resurser är tillgängliga för projektarbetet och hur bedöms projektens resultat?
• Stöder kommunens näringspolitik innovationer av olika slag?

Tomt- och affärslokalspolitik

• Har kommunen tagit hänsyn till företagarnas behov i planläggningen?
• Har kommunen tillgodosett företagarnas behov av tomter och affärslokaler?
• Hur förhåller sig kommunen till byggande och finansiering av företagens affärslokaler?
• Enligt vilka spelregler deltar kommunen i dylika projekt?
• Hur marknadsförs tomter och affärslokaler?
• Vem bestämmer om försäljningen av tomter och förmedlingen av affärslokaler?
• Stöder besluten om fastighetsskatteprocenten företagarnas verksamhet?

Infrastruktur

• Har kommunen tagit aktivt hand om de kommunikations- och datakommunikationsförbindelser som företagare behöver?
• Har kommunaltekniken anordnats på ett effektivt sätt med tanke på företagare?
• Deltar kommunen i större infrastrukturprojekt t.ex. som delfinansiär?

Kommunmarknadsföring

• Hur har kommunmarknadsföringen anordnats och hurdana är resurserna?
• Satsar kommunen tillräckligt mycket på imagemarknadsföringen och bär den resultat?
• Hur ska kommunmarknadsföringen utvecklas under programperioden?

Utbildning och företagarfostran

• Stöder den planerade utbildnings- och näringspolitiken varandra tillräckligt väl?
• Hur genomför kommunens skolväsen eller läroanstalter företagarfostran?
• Uppmuntrar den erbjudna utbildningen till företagande?
• Har det anordnats utbildning och informationsförmedling om företagande för de förtroendevalda och tjänstemännen?
• Tar kommunen hänsyn till företagare och företagens behov i sina beslut om utbildningen?
• Hur främjar kommunen samarbetet mellan läroanstalter och företagare (har företagen t.ex. utnyttjat lärdomsprov)?
• Tar kommunen hänsyn till förändringarna i behovet av arbetskraft i sina utbildningsbeslut?
• Har tryggandet av företagarnas kunnande och företagarundervisning beaktats i de regionala strategierna?

Tillgången på arbetskraft

• Bedöms behovet av arbetskraft systematisk på förhand inom kommunen eller regionen?
• Hur tryggar kommunen och den ekonomiska regionen tillgången till utbildad arbetskraft?
• Är kommunen en aktiv aktör i arbetskraftsfrågor och om den är, hur?

  
Näringsstöd

Borgen för företagslån

• Fungerar kommunen som borgenär för företagens lån, och om så är fallet, på vilka förutsättningar?
• Ger kommunen direkta lån åt företag och om så är fallet, på vilka förutsättningar?

Bidrag

• Beviljar kommunen bidrag åt företag? På vilka förutsättningar? Hur mycket pengar har det årligen reserverats för detta ändamål? Vem eller vilken organisation är det som fattar beslut om bidragen?
• Subventionerar kommunen företag på något annat sätt? Hur? Har kommunen utrett hur direkta bidrag påverkar konkurrensen?
• Anses kommunen agera på ett jämlikt sätt beträffande bidrag och allmänt inom näringspolitiken?

Finansiering av företagens utvecklingsprojekt

• Finansierar kommunen företagens egna utvecklingsprojekt?
• Deltar kommunen på något annat sätt i företagens utvecklingsprojekt (t.ex. i form av strukturfondsprogrammens kommunfinansieringsandelar)?

Prissättningspolitik

• Hur prissätter kommunen företagens tomter, affärslokaler och kommunaltekniska anslutningar?
• Ger kommunen rabatt till företag? Hur har rabatten fastställts?

  
Näringspolitiska resurser

Företagstjänster

• Hur har företagstjänsterna i praktiken anordnats inom kommunen eller den ekonomiska regionen?
• Hur deltar andra aktörer inom kommunen i verkställandet av företagstjänster?
• Får företagen all service från samma lucka?
• Använder kommunen utomstående aktörer i företagsrådgivningen eller i andra företagstjänster?
• Tar serviceutbudet hänsyn till servicebehoven i anknytning till företagets livscykel?
• Bedöm om tjänsterna motsvarar efterfrågan och behoven?
• Använder kommunen kunskaperna och expertisen inom dess eget näringsväsen på ett effektivt sätt i sitt beslutsfattande?
• Hur kommer företagstjänsterna att utvecklas under programperioden?

Budgetering

• Hur mycket pengar budgeteras årligen för näringspolitiken?
• Vem föredrar, bereder och godkänner budgeten för näringsväsendet?
• Finns det tillräckliga resurser för framgångsrik näringspolitik?
• Har de existerande resurserna allokerats på bästa möjliga sätt?

Beslutsfattandet i näringsfrågor

• Hur långa är behandlingstiderna och på vilket sätt behandlas näringsfrågorna?
• Hur samlar kommunen in respons om servicen av kunderna?
• Hur upprätthålls och utvecklas organisationens näringskunnande?

Upprätthållande och information om det näringspolitiska programarbetet

• Hur leds beredningen och verkställandet av näringsstrategierna och åtgärdsprogram inom kommunen?
• Hur tar man hand om uppdateringen av programarbetet?
• Vilka aktörer är med och utarbetar näringsprogrammet (deltar företag eller företagarorganisationen)?
• Hur informeras företag och intressentgrupper om näringsprogrammet?
• Hur säkras verkställandet av programmets mål?
• Hur anordnas uppföljningen av de resultat som man åstadkommit genom näringspolitiken?