Företagarens skattegrad är 3,5 procentenheter högre än en löntagares på motsvarande inkomstnivå. Detta resultat fås då man beaktar skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster och lagstadgade försäkringsavgifter. Som inkomstnivå har använts företagarnas genomsnittliga skattepliktiga inkomster, som var 40 638 euro år 2010. På denna inkomstnivå var företagarens skattegrad 33,2 procent och löntagarens[1] 29,7 procent.
- Uträkningsexemplet visar att löntagarens beskattning är lindrigare på företagarnas genomsnittliga inkomstnivå. Slutresultatet påverkas bl.a. av skillnader i inkomsternas art och i socialskyddsavgifter. säger ekonom Petri Malinen från Företagarna i Finland.
Dessa uppgifter framkommer ur utredningen Företagarnas skatter och inkomster som Företagarna i Finland har gjort, och som baserar sig på de uppgifter som skatteförvaltningen har samlat om FöPL-försäkrade företagares och löntagares inkomster och skatter i beskattningen under skatteåret 2010.
Lindringen av beskattningen upphörde
Den långvariga lindringen av beskattningen av arbete och företagande upphörde och företagarnas skärptes år 2010. Då man beaktar alla lagstadgade avgifter var företagarnas genomsnittliga helhetsskattegrad 33–35 procent åren 2005–2010, då motsvarande procent för löntagarna var 27–29 procent.
- Lindringen av beskattningen av arbete har gett incitament för företagande och möjliggjort skapandet av nya arbetsplatser. Åren 2001–2010 skapades alla nya arbetsplatser inom den privata sektorn i små- och medelstora företag, säger Petri Malinen.
- Förändringen försvagar incitamenten för företagande och riskerar sysselsättningsökningen och en tillväxt som bygger på en stabil ökning av köpkraften, påpekar Malinen.
Företagarnas inkomster steg
Företagarnas inkomster steg år 2010 för första gången på tre år och var i genomsnitt 40 638 euro, vilket är 6,3 procent högre än föregående år. Ökningen berodde på upphörandet av den fleråriga depressionen och en stark ekonomisk tillväxt. Löntagarnas genomsnittliga inkomster var 31 629 euro. De steg med 3,5 procent. Företagarnas inkomster var alltså 28,5 procent högre än löntagarnas. Då man jämför inkomsterna skall man beakta att företagarna arbetar nästan en fjärdedel längre arbetsdagar.
Företagarnas inkomster fördelas inte jämnt. Nästan en fjärdedel av företagarna hade för två år sedan inkomster som understeg 15 000 euro, nästan två tredjedelar hade inkomster som låg under minimilönen och endast för en sjättedel översteg inkomsterna 55 000 euro. Inkomster på under 15 000 euro tyder på att en del av företagsverksamheten sker på deltid eller är en bisyssla.
Jämförelse av företagarnas och löntagarnas beskattning; samma inkomstnivå 2010
|
|
Företagare
|
Löntagare
|
|
Inkomst
|
40 638
|
|
40 638
|
|
|
- Varav förvärvsinkomst
|
29 642
|
73 %
|
38 040
|
94 %
|
- Varav kapitalinkomst[2]
|
10 996
|
27 %
|
2 598
|
6 %
|
|
Betalda skatter
|
9 672
|
|
10 294
|
|
|
Inkomsterna i handen efter beskattningen
|
30 966
|
|
30 344
|
|
- Skatt betald av företaget[3]
|
1 714
|
|
302
|
|
|
Bruttoinkomst I
(inkomst och företagsskatt)
|
42 352
|
|
40 940
|
|
|
Skattegrad
inkl. företagsskatt, %
|
26,9
|
|
25,9
|
|
|
- Lagstadgade försäkringsavgifter
|
4 022
|
|
2218
|
|
|
Bruttoinkomst II
(bruttoinkomst I och lagstadagde avgifter)
|
46 374
|
|
43 158
|
|
|
Helhetsskattegrad, %
|
33,2
|
|
29,7
|
|
Tilläggsinformation:
ekonom Petri Malinen, tel. 09 2292 2845, petri.malinen@yrittajat.fi
Företagarna i Finland är enligt sitt medlemstal näringslivets största centralförbund med över 115 000 medlemsföretagare. Den sysselsättande effekten av medlemsföretagarna är över en halv miljon anställda. Hälften av medlemsföretagen är ensamföretagare och hälften är arbetsgivarföretag. Företagarföreningens verksamhet bygger på över 400 lokalföreningar, 21 regionföreningar och 52 branschföreningar.
[1] Det gäller inte löntagarens genomsnittliga inkomster, utan exemplet är konstruerat för att utreda hur mycket en löntagare skulle beskattas med en inkomstnivå som företagare genomsnittligt har.
[2] Innehåller den s.k. kapitaldividenden, som är en gång beskattd i företaget.
[3] Beräknats matematiskt.