Lagen om servicesedeln inom social- och hälsovårdstjänsterna trädde i kraft från början av augusti. Utgångspunkten för den nya lagen är att klargöra rättsgrunden, som reglerar användningen av servicesedeln och främjar dess användning till fromma för social- och hälsovårdstjänsterna.

Lagen förbättrar de privata anbudsgivarnas konkurrens- och verksamhetsförutsättningar i betydande grad. Servicesedlar kan t ex i fortsättningen användas över kommungränserna och kundernas valmöjligheter ökar även i övrigt då de privata anbudsgivarna framstår tydligare än nu som ett verkligt alternativ. När kunden själv väljer sin serviceproducent befinner sig de olika aktörerna i en likvärdig situation i förhållande till kunderna och därmed garanterar kundinriktningen marknadens funktionsduglighet. Konkurrens sker mellan de agerande om tillgången på tjänster, kvalitet och priser, som det även skall ske på en fungerandemarknad. 

Förutom kunderna har kommunerna nytta av att servicesedlarna tas i bruk, sedeln erbjuder en reell möjlighet till kostnadsinbesparingar. Kommunen betalar alltid för tjänsten endast servicesedelns värde, som beroende på värdet ofta ligger under kostnaderna för den egna produktionen. Samtidigt minskar kommunens rekryteringsproblem, den egna personalens arbetstryck och lättar behovet av nya investeringar samt kommunen får en ny företagsamhet, som ger skatteintäkter. Även förhandsuppskattningen av kostnaderna förbättras i betydande grad. Staten vinner genom en inbesparing av sjukdaggpenningar och pensionskostnader.

Kommunens beslut krävs

Lagen om servicesedeln skapar möjligheter, den förpliktar inte kommunerna att ta i bruk servicesedeln. Varje kommun fattar alltså självständiga beslut om den tar servicesedeln i bruk eller inte – och om kommunen gör det - även i vilken utsträckning. Nyckelfrågan för näringspåverkan är även i vilken utsträckning kommunen med sitt organisationsansvar önskar klarlägga och effektivera serviceproduktionen samt i vilken grad framdeles dra nytta av de privata anbudsgivarnas kunnande och resurser.

Nyckelfrågorna i samband med att servicesedlarna tas i bruk är för det första rent allmänt att det sker, tjänsterna de gäller, vad de kostar samt de anbudsgivare, vilkas produkter accepteras. Företagarna i Finlands mål är att servicesedlarna i så stor utsträckning som möjligt tas i bruk som en del av kommunens produktionsutbud. Därför borde kommunerna även i största möjliga omfattning utreda hur sedlarna lämpar sig för den egna kommunen. När det gäller servicesedlarnas värde lönar det sig för kommunerna att först så snart som möjligt beräkna kostnaderna för den egna produktionen, därefter göra nödiga jämförelser och se till att servicesedelns värde verkligen är ett lockande alternativ för kunden. Ett för lågt värde leder till att den självriskandel, som skall betalas utöver sedelns värde ökar och därmed minskar användningen. Även nyttan av servicesedeln bortfaller då. För valet av anbudsgivare lönar det sig för kommunerna att fatta beslut om entydiga kriterier och godkänna alla, som uppfyller dessa. Detta innebär en reglerad servicemarknad, som framförallt möjliggör en sund utveckling av efterfrågan och tillgång.

Företagarna i Finland, utvecklingschef
Janne Pesonen , tfn (09) 2292 2967,
janne.personen@yrittajat.fi

Uppdaterad 26.10.2009