Företagarnas och sme-företagens förväntningar, som gäller detta år, är relativt positiva. Ekonomins makrosiffror har redan under ett år klart stigit, Finlands ekonomi verkar därför att under detta år vara på rätt spår. Det kommande året är dock mera osäkert. Här påverkar både den vacklande internationella ekonomin och Finlands finanspolitiska lösningar. Även om den finanspolitiska makten under nuvarande förhållanden är ganska begränsad, står undantagsvis mycket på spel i den inhemska finanspolitiken.

Den ekonomiska tillväxtens topp inträffar detta år

Enligt de färskaste prognoserna kommer Finland under detta år att nå en minst 3 procents ekonomisk tillväxt. En nästan 4 procents ökning av den totala produktionen är möjlig, förutsatt att allt går rätt. Den utländska efterfrågan har klart ökat, vilket exportsiffrorna och industrins antal av nya beställningar visar. Toppen är dock nära. Ekonomins takt kommer kanske dock inte att ytterligare öka.

Tysklands Ifo-index mäter förväntningarna på landets hela näringsliv och är därför en betydande faktor även för den europeiska ekonomiska utvecklingen. Den del av Ifo-indexet som visar företagens dagssituation, har fortsatt att öka, men den del, som ger en bild av förväntningarna, är på nedgång. Vilket visar att Finlands konjunkturtopp på exportmarknaden gäller detta år. Det ser ut som om det nya året 2012 kommer att bli sämre.

Investeringarna dikterar sysselsättningen

De inhemska investeringarna är av avgörande betydelse under en längre tids ekonomisk utveckling. Utan dessa sker ingen förnyelse av ekonomin och företagsverksamheten, tillväxtmöjligheterna utnyttjas inte och ekonomin ger inte upphov till arbetsplatser och inkomster.

Varje investering är baserad på ett företagsspecifikt beslut och verkställigheten beroende av om företaget har förmåga, råd, lust och mod att utvidga sin affärsverksamhet. Utöver detta påverkas antalet investeringar av beskattningen och tillgången till finansiering. Den nationella finanspolitiken spelar följaktligen en stor roll för investeringarna och företagsverksamheten.

Om företagens resultat och beskattningen av dividenderna inte är uppmuntrande eller stabila, är det ingen idé att förvänta sig en inhemsk investeringsvåg. Samma sak gäller tillgången till finansiering. Åtstramningen  av bankernas internationella styrning påverkar mest sme-företagens finansiering – även i Finland, trots att våra banker är solida och lönsamma. 
 
Höjningen av räntorna har börjat

Europeiska centralbankens styrränta, som reglerar euriborräntorna, stannade upp för två år till en procent p g a finans- och ekonomikrisen. I april tog ECB det första steget för en normalisering av penningpolitiken och höjde styrräntan till 1,25 procent. Då centralbanken gör sin första räntehöjning är det en klar signal om en ändring av den penningpolitiska linjen. På marknaden anses det helt klart att flere räntehöjningar kommer att företas och att 12 månaders euribor inom förloppet av ett år kommer att överskrida 3 procentsgränsen.

Motiveringarna till räntehöjningen fann ECB såväl i läroboken som i dagens euroekonomisituation. Centralbankens huvuduppgift är att vid sidan av att upprätthålla penningmarknadens stabilitet motarbeta en inflation. Då prisen på råämnen och energi har lyft euroländernas inflation över centralbankens 2 procents mål, förelåg formella grunder för räntehöjningen.

I dagens läge tvingas ECB att även ta ställning till den europeiska skuldkrisens nuläge och uppskatta om den klarar av en högre räntenivå. ECB uppskattade att den klarar – i annat fall hade räntehöjningen uppskjutits. De stigande räntorna höjer lätt även eurons värde i relation till dollarn och andra valutor samt försvårar därmed euroländernas export till länder utanför regionen. För de överskuldsatta ländernas konsumenter begränsar de högre räntorna användningen av pengar för konsumtion. Vilket har en negativ influens på den offentliga ekonomins stabilisering i dessa länder. Därför kom ECB:s första räntehöjning synnerligen tidigt.