Känslor och förnuft vid generationsväxling | Yrittajat.fi

Etsi

Känslor och förnuft vid generationsväxling

Vid slutet av sommaren genomfördes de olympiska spelen. Före tävlingarna var Finlands medaljförhoppningar stora, Finland ansågs  ha några “säkra kort”. Enligt massmedia och allmänna diskussioner var tävlingarna ändå en besvikelse för idrottsfolket i Finland.

Som orsak för bristen på framgång har föreslagits brist på mental styrka bland de finländska idrottarna. Mycket möjligt. Fast du är i hur bra fysisk form som helst, är du inte kapabel till topprestationer om inte också din mentala form är i toppskick. Det mentala trycket som uppstår vid topprestationer orsakar alltid känslor och förnimmelser, oavsett vad det än gäller för topprestationer. “It´s all about feelings” som den internationella svensk-slovakiska topp violinisten Peter Spissky har sagt.

Varför tar jag i detta samband upp toppidrotten och en konstnärligt begåvad toppmusiker? De kan väl inte jämföras med ett företags ägar- eller generationsskifte? Enligt mig kan de jämföras till den del att det är frågan om topprestationer som för att lyckas måste klaffa både mentalt och tekniskt. Ett företags ägar- och generationsväxling kräver av de inblandade även mental balans. För att skiftet skall bli en topprestation och företaget skall kunna fortsätta framgångsrikt, krävs det att nyckelpersonerna når en överenskommelse och att de kan lösa de problem, möjliga meningsskiljaktigheter och öppna frågor som uppstår i samband med skiftet.

Vid ett företags ägar- eller generationsväxling är det frågan om mycket mer än siffror, juridik, skatter och andra så kallade hårda värden (den tekniska processen). Till skiftet hör också känslor, förnimmelser, värden, förväntningar och andra psykodynamiska faktorer som i vardagsspråket kallas för mjuka värden (den icke-tekniska processen). Den största skillnaden mellan den tekniska och inte-tekniska processen kan sägas vara, att känslor och förnimmelser är en normal, naturlig del av människan. Känslor och förnimmelser kan inte ”utlokaliseras” såsom t.ex. värdering kan, utan var och en måste konfronteras dem själv. Försäljning till en utomstående kan vara mentalt lättare att förverkliga än en generationsväxling inom familjen.

Vid generationsväxling är det sist och slutligen frågan om överlåtarens testamente, hur hen delar upp sin förmögenhet bland sina ättlingar. Matti Koiranen har träffande jämfört ett generationsskifte med ett sociodrama. Parafraserat enligt Koiranen formas dramats huvudroller av överlåtaren, hens äkta hälft samt fortsättarna. Betydande biroller innehar överlåtarens möjliga syskon, fortsättarens syskon som inte har ägoandelar i företaget samt de närståendes äkta hälfter och annan släkt. 

Spänning till dramat tillför företagets anställda, konkurrenter m.fl. intressegrupper samt “alla andra som anser sig vara delaktiga på något sätt”. Makt och pengar för en kamp med förstånd och känslor. Efter pausen, dvs. skiftet är dramat iscensatt på nytt och pjäsen fortsätter.

Ägarskifte eller generationsväxling borde vara en naturlig händelse längs företagets livscykel. Det borde ses som något positivt, som en fortsättning på något redan befintligt. Alla sätt och medel, med vilka vi kan främja lyckade ägarskiften och generationsväxlingar, lönar sig att ta i bruk.

Beakta nedanstående vid företagets ägarskifte.

  • Var medveten om att känslor och förnimmelser inverkar på beslutsfattande och beteende.
  • I bakgrunden kan finnas oenigheter och gamla missuppfattningar. Oenigheter och problem försvinner inte av sig själv. De måste tas till tals och diskuteras igenom för att de inte skall bli och “pyra under ytan”.
  • Acceptera att så väl i livet som i ett generationsskifte kan man inte kontrollera allt.
  • Se till att företaget har förutsättningar att fortsätta kompetitivt efter skiftet.
  • Oservera att det är ok att skaffa hjälp av en sakkunnig även gällande den mentala processen och som hjälp vid diskussioner inom familjen.