Etusivu > Foretagens Abc > Arbetsgivarinfo > Samarbetslagen

Etsi

Informationsskyldighet

I 3 kapitlet  i den nya samarbetslagen stadgas om arbetsgivarens informationsskyldighet. Detta innebär att arbetsgivaren är skyldig att ge företrädarna för de anställda information om vissa ärenden, som berör företaget. En del av informationen skall ges på eget initiativ och en del på personalgruppernas företrädares begäran. Informationsskyldigheten innebär dock inte att samarbetsförhandlingar borde inledas.

Definitionen av personalgrupperna och dessas företrädare
Företagets personal kan indelas i tre grupper: arbetstagare, tjänstemän och högre tjänstemän. Arbetstagarna, som fungerar som företrädare för arbetsgivaren när det gäller tillämpningen av kollektivavtalen, blir utanför personalgrupperna. Samma sak gäller för företagsledningens företrädare. Som företrädare för personalgrupperna fungerar i första hand antingen förtroendemannen eller förtroendevald person. Om personalen inte inom sin krets valt någon av dessa eller om majoriteten i någon personalgrupp inte har rätt att delta i valet av förtroendeman, kan arbetstagarna inom sin grupp för en max tvåårsperiod välja en egen företrädare. Om någon grupp inte valt företrädare, kan arbetsgivaren fullgöra sin skyldighet i samråd med alla i ifrågavarande personalgrupp.

Bokslutsuppgifter
Arbetsgivaren skall informera personalgruppernasföreträdare omföretagets bokslut senast då bokslutet har fastställts. Om bokslutet inte fastställs skall uppgifterna ges senast då skattedeklarationen skall inlämnas. Börsnoterat bolag skall dock ge personalgruppernas företrädare bokslutet eller resultatuppgifterna omedelbart efter att de getts publicitet. I aktiebolag fastställs bokslutet av bolagsstämman, som skall hållas inom sex månader efter redovisningsperiodens slut. Arbetsgivarna i aktiebolag skall alltså ge bokslutsuppgifterna senast efter bolagsstämman. Däremot fastställs bokslutet inte i s k personbolag – d v s kommanditbolag och öppna bolag – och bokslutsuppgifterna skall i dessa fall ges senast vid tidpunkten för skattedeklarationen.

Utredning av företagets ekonomiska situation
Utöver bokslutsuppgifterna skall arbetsgivaren minst två gånger under redovisningsperioden ge personalgruppernas företrädare en enhetlig utredning av företagets ekonomiska situation. Utredningen skall åtminstone omfatta utvecklingsperspektiven för företagets produktion, service- eller annan verksamhet, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur. Utredningen skall ges i en för mottagaren förståelig form. På personalgruppernas företrädares begäran skall arbetsgivaren enligt företagets interna principer och praxis (som t ex per e-post eller på anslagstavla) för hela personalen presentera de utvecklingsperspektiv, som framgår av utredningen. Inga minimikrav har ställts på utredningens innehåll och utredningen kan t ex vara ett sammandrag av den mera omfattande utredning, som getts personalgruppernas företrädare.

Avvikande från vad ovan sagts kan i företag med 20 – 29 anställda utredningen ges vid ett gemensamt möte för hela personalen. Arbetsgivaren är då inte skyldig att presentera en separat utredning över utvecklingsutsikterna. Även när det gäller situationer av denna art skall utredning dock ges två gånger under redovisningsperioden.

Löneuppgifterna
Arbetsgivaren skall en gång om året ge varje persongruppsföreträdare statistiska uppgifter om den berörda gruppens löner. Persongrupperna avser en uppdelning i arbetstagare, tjänstemän och högre tjänstemän. Personalgruppföreträdarens rätt till information är begränsad och gäller endast den egna personalgruppens löneuppgifter. Löneuppgifterna ges namnlösa så, att den enskilda arbetstagarens lön inte framgår. Om personalgruppen har mindre än fem arbetstagare, rekommenderas att endast arbetstagarnas genomsnittliga löner uppges.

Uppgifter om företagets arbetsförhållanden
Arbetsgivaren skall på begäran kvartalsvis ge personalgruppsföreträdarna en utredning över antalet visstids- och deltidsanställda. Arbetsgivaren skall då ge uppgifterna endast om någon representant för personalgruppen så önskar. Uppgifterna om arbetsförhållandena avser endast antalet visstids- och deltidsanställda vid den tidpunkt då begäran framställdes. uppgifterna behöver följaktligen inte omfatta en yrkesgruppsvis specifikation.

Utredning av principerna för användning av extern arbetskraft
Arbetsgivaren skall årligen på begäran ge personalgruppsföreträdarna en utredning av vilka principer företaget tillämpar vid användningen av extern arbetskraft. Med extern arbetskraft avses i detta sammanhang beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid användningen av extern arbetskraft för lagenlig entreprenad. Principerna innebär alltså situationer då entreprenörens arbetstagare arbetar i företagets arbetsutrymmen eller arbetspunkt och arbetsuppgifterna är relaterade till för beställarens (arbetsgivarens) verksamhet vanliga arbetsuppgifter eller transporter. Av utredningen skall framgå arbetspunkterna och arbetsuppgifterna samt perioden eller perioderna, under vilka extern arbetskraft används. Utredningsskyldigheten gäller inte användningen av hyrd arbetskraft. Principerna för användningen hyrd arbetskraft skall behandlas separat av arbetsgivaren och arbetsgivaren vid samarbetsförhandlingarna.

Personalgruppernas rätt till tilläggsutredningar
Personalgruppsföreträdarna har rätt, efter att ha delgetts ovannämnda uppgifter, att ställa mera preciserade frågor till arbetsgivaren. Frågor kan ställas även efter att uppgifterna getts och personalgruppsföreträdarna haft tid att överväga vilka frågor de vill ställa. Arbetsgivaren skall svara på dessa frågor inom en rimlig tid. 

Enskilda arbetstagare har i princip inte rätt att ställa preciserade frågor. Enskilda arbetstagare har denna rätt endast i samarbetslagens paragraf 8 moment 4 nämnda situationer, då personalgruppen inte valt någon företrädare och arbetsgivaren uppfyller sin informationsplkit direkt tillsammans med alla arbetstagare inom personalgruppen. Även då gäller den enskilda arbetstagarens rätt att ställa frågor gäller det endast företagets ekonomiska ställning, men t ex inte frågor, som berör löneuppgifter.

Följderna av försummelse att uppfylla informationsskyldigheten
Om arbetsgivaren försummar att uppfylla sin informationsskyldighet och inte ger personalgruppsföreträdarna ovannämnda uppgifter, kan domstol förplikta arbetsgivaren att fullgöra sin informationsskyldighet t o m vid äventyr av vite. Personalgruppsföreträdaren kan anhängiggöra ärendet vid domstol.

Arbetsgivaren är dock inte skyldig att ge arbetstagarna eller personalgruppernas företrädare sådana uppgifter, som opartiskt uppskattat kan förorsaka företaget eller dess verksamhet betydande men eller skada. Det är fråga om ett undantag från huvudregeln, som tolkas mycket restriktivt – i princip skall arbetsgivaren ge uppgifterna. I praktiken har arbetsgivaren rätt att vägra i en situation då det kan förorsaka ett allvarligt äventyrande t ex av ett börsnoterat bolags sekretessbelagda.

Uppdaterat 19.2.2009