Etusivu > Foretagens Abc > Arbetsgivarinfo > Semestrar Ledigheter Och Franvaron

Etsi

Semester

Kvalifikationsår  1.4 - 31.3
Semesterperiod  2.5 - 30.9

 

Intjänande av semester

Kvalifikationsåret avviker från kalenderåret och omfattar tiden 1.4 – 31.3. Semestern intjänas beroende på arbetsförhållandets längd antingen 2 eller 2,5 dagar för varje full kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet vid slutet av kvalifikationsåret fortlöpt utan avbrott mindre än ett år, har arbetstagaren rätt till 2 vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad. Då arbetsförhållandet varat över ett år, intjänas 2,5 dagar semester per varje full kvalifikationsmånad. Beräkningssättet ändras alltid den 1 april. Vid beräkningen av semesterns längd avrundas en del av en dag till en hel semesterdag.

Semester intjänas antingen enligt 14 dagars- eller enligt 35 timmarsregeln. 14 dagarsregeln omfattar de arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar alla månader. 35 timmarsregeln berör alla de arbetstagare som inte omfattas av 14 dagarsregeln och som arbetar minst 35 timmar per månad. Arbetstagaren tillhör endast någondera gruppen, inte samtidigt båda.

Som full kvalifikationsmånad betraktas, beroende på den i arbetstagarens arbetsavtal överenskomna arbetstiden, antingen en sådan månad då arbetstagaren arbetat i minst 14 arbetsdagar eller därmed jämförbara dagar eller en sådan månad under vilken arbetstagaren arbetat i minst 35 arbetstimmar eller därmed jämförbara timmar.

Den egentliga semesterperioden är 2.5 – 30.9, under vilken arbetsgivaren är skyldig att ge ut sommarsemestern. Vintersemester ges ut under följande vinter, dvs. 1.10 – 30.4. 

  

Semestergrundande tid som är likställd med arbetad tid

Som likställd med arbetad tid betraktas följande gällande personer som omfattas av såväl 14 dagars- som 35 timmarsbestämmelsen:

  • Frånvaro från arbetet under en tid för vilken arbetsgivaren enligt lagen är skyldig att betala lön för arbetstagaren.
  • Den tid under vilken arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sådan ledighet för utjämnande av arbetstiden genom vilken arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid utjämnas så att den motsvarar den i lagen angivna maximiarbetstiden. Av de lediga dagar som under en och samma kalendermånad ges för utjämnande av veckoarbetstiden anses som dagar likställda med arbetade dagar emellertid endast de lediga dagar som överstiger fyra dagar, om inte ledigheten ges som en sammanhängande ledighet som överstiger sex vardagar.

Likställda med arbetade dagar anses även vara de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete på grund av:

  1. särskild moderskapsledighet, tillfällig vårdledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl eller i fråga om en förlossning eller en adoption, sammanlagt högst 156 dagar av moderskaps- och föräldraledighet och på motsvarande sätt 156 dagar av faderskaps- och föräldraledighet.
     
    Punkt 1 ändrades genom en lag som trädde i kraft den 1 april 2016. Av nämnda familjeledigheter betraktas därmed sex månader som likställd arbetstid. Ändringen tillämpas på de familjeledigheter som i sin helhet hålls på grund av samma barn efter den 1 april 2016. Om det på grund av samma barn har hållits moderskaps-, faderskaps- eller familjeledigheter före den 1 april 2016, betraktas som likställd arbetstid även ovannämnda familjeledigheter på grund av samma barn efter den 1 april 2016 i sin helhet utan begränsningen på sex månader. 
  2. sjukdom eller olycksfall, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår eller, om sjukdomen eller olycksfallet gett upphov till arbetsoförmåga som fortgår utan avbrott efter kvalifikationsårets utgång, högst 75 arbetsdagar för denna sjukdoms eller detta olycksfalls del
  3. medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår eller, om rehabiliteringen utan avbrott fortgår efter kvalifikationsårets utgång, högst 75 arbetsdagar för denna rehabiliteringsperiods del
  4. bestämmelser som getts ut av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom
  5. studieledighet, dock högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår, förutsatt att arbetstagaren omedelbart efter studieledigheten återgår till arbetet
  6. deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt samtycke till, dock så att arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att endast 30 arbetsdagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar
  7. permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder
  8. sådan förkortning av arbetsveckorna som motsvarar permittering eller något annat därmed jämförbart arbetstidsarrangemang, dock högst sex månader i sänder; om ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortgår efter kvalifikationsårets utgång, inleds en ny sex månaders period efter utgången av kvalifikationsåret
  9. repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen eller extra tjänstgöring
  10. skötseln av ett sådant offentligt förtroendeuppdrag eller sådant avgivande av vittnesmål som man enligt lagen inte har rätt att avsäga sig eller som man kan avsäga sig endast av ett särskilt skäl som anges i lagen.

För de arbetstagares del som omfattas av 35 timmarsbestämmelsen betraktas som likställd med arbetad tid i de fall som avses i punkt 1 (familjeledigheter) högst en period på 182 kalenderdagar, i de fall som avses i punkterna 2 och 3 (sjukdom, olycksfall och medicinsk rehabilitering) högst en period på 105 kalenderdagar samt i punkterna 5 och 7 avsedda fall (studieledighet och permittering) en period på 42 kalenderdagar.

 

Rätt till ledighet då semesterdagar inte intjänas

Personer som enligt sitt avtal arbetar mindre än 14 dagar eller 35 timmar i månaden har rätt till motsvarande ledighet. Ledighet kan man få två vardagar för varje arbetad månad. Då det gäller arbetsförhållanden som fortlöpt ett år har arbetstagaren rätt till fyra veckors ledighet, under vilken han eller hon får semesterersättning.

Semesterersättningen är 9 % eller, om arbetsförhållandet fortlöpt minst ett år fram till slutet av det kvalifikationsår som föregått semesterperioden, 11,5 % av den under arbetstiden betalade lönen med undantag för höjningar på grund av nödarbete eller övertidsarbete.

Till lönen för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet läggs den lön som uteblivit på grund av frånvaron. Lönen för frånvaron räknas, om inte annan överenskommelse träffats, på basis av arbetstagarens lön enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden och lönen vid frånvarons början med beaktande av de under frånvaron verkställda löneförhöjningarna. Då man inte avtalat om arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid, räknas lönen enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden under de föregående 12 veckorna innan frånvaron inletts.

Semesterersättningen ska betalas innan ledigheten börjar, och om arbetstagaren inte använder sin rätt till ledighet, betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens slut.

Rätt till ledighet har även arbetstagare som arbetat för samma arbetsgivare på basis av fortlöpande visstidsarbetsförhållanden med högst kortvariga avbrott. Arbetstagaren ska meddela om han eller hon önskar använda ledigheten före semesterperiodens början.

Avvikande från semestern är arbetstagaren dock inte tvungen att använda sin ledighet. Om arbetstagaren inte använder sig av sin rätt till ledighet, betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång. Gällande beviljandet av ledighet följs samma regler som för semestern.
 

Semesterlön betalas under semestern

Arbetstagaren har rätt att få minst den regelbundna eller genomsnittliga lönen under sin semester. Beräkningen av semesterlönen bestäms på basis av det avlöningssätt som tillämpades på arbetstagaren vid utgången av kvalifikationsåret.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön har rätt till sin vecko- eller månadslön även under semestern.  Om arbetstagaren har en tudelad lön, såsom en kombination av provisionslön och grundlön, får han eller hon under sin semester grundlönen samt en enligt koefficientsystemet beräknad provisionsdel.

Om en på månadslön anställd arbetstagares lön eller arbetstid förändras under kvalifikationsåret, kan man överenskomma med arbetstagaren om att semesterlönen beräknas enligt den genomsnittliga månadslönen under kvalifikationsåret. På samma sätt kan man komma överens om att semesterlönen räknas för varje del av semestern motsvarande månadslönen, om månadslönebeloppet förändrats eller om arbetstagaren vid semesterns början var anställd på månadslön trots att han tidigare t.ex. varit anställd på timlön. Avtalet ska ingås skriftligen.

För en arbetstagare anställd på tim- eller ackordslön enligt 14 dagarsbestämmelsen beräknas den genomsnittliga dagslönen. Den genomsnittliga dagslönen beräknas så att den under kvalifikationsåret betalade lönen, utan att beakta höjningar på grund av nödarbete eller övertidsarbete, divideras med antalet arbetsdagar under kvalifikationsåret och utökas med en åttondel av de arbetstimmar som gjorts utöver den regelbundna arbetstiden per dygn. Om arbetstagaren arbetar mindre eller mera än fem dagar per vecka, multipliceras den genomsnittliga dagslönen med antalet veckovisa arbetsdagar och divideras med fem. 

För att få fram semesterlönen på basis av den genomsnittliga dagslönen multipliceras den med koefficienten enligt semesterlagen:

 

Antal semesterdagar
Koefficient
   
2
1,8
3
2,7
4
3,6
5
4,5
6
5,4
7
6,3
8
7,2
9
8,1
10
9,0
11
9,9
12
10,8
13
11,8
14
12,7
15
13,6
16
14,5
17
15,5
18
16,4
19
17,4
20
18,3
21
19,3
22
20,3
23
21,3
24
22,2
25
23,2
26
24,1
27
25,0
28
25,9
29
26,9
30
27,8

Om arbetsgivaren omfattas av en sådant allmänt bindande kollektivavtal i vilket det hänvisas till semesterlöneavtalet mellan Arbetsgivarnas Centralförbund EK och FFC, kalkyleras dock semesterlönen för en arbetstagare som omfattas av 14 dagarsbestämmelsen enligt semesterlöneavtalet. I dessa fall kalkyleras det för arbetstagaren en genomsnittlig timförtjänst, som multipliceras med en koefficient enligt semesterlöneavtalet.

Semesterlönen för arbetstagare som omfattas av 35 timmarsbestämmelsen för timanställda bestäms procentuellt. Semesterlönen är 9 % eller, om arbetsförhållandet fortlöpt minst ett år fram till slutet av det kvalifikationsår som föregått semesterperioden, 11,5 % av den under arbetstiden betalade lönen med undantag för höjningar på grund av nödarbete eller övertidsarbete enligt lag eller avtal. Till semesterlönegrunden för de timanställda som omfattas av 35 timmarsbestämmelsen läggs även kalkylmässigt utebliven lön på grund av frånvaro som beror på moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl. Kalkylmässigt beaktas även frånvaro på grund av sjukdom och rehabilitering samt utebliven lön för permitteringstid upp till det lagstadgade beloppet.

Semesterlön som grundar sig på vecko- eller månadslönen och semesterersättning vid utgången av ett anställningsförhållande

För anställda som under kvalifikationsåret bytt mellan heltids- och deltidsarbete kalkyleras semesterlönen i fortsättningen enligt inkomsterna under kvalifikationsåret (till exempel deltidspension, deltidsinvalidpension, partiell vårdledighet och återvändande till heltidsarbete).
Om arbetstiden och lönen förändras först efter kvalifikationsårets utgång men innan semestern börjar, kalkyleras semesterlönen enligt den lön som grundar sig på arbetstiden under kvalifikationsåret.
När anställningsförhållandet avslutas, kalkyleras lönen för en semesterdag genom att använda som divisor 6 för personer med veckolön och som divisor 25 när det gäller månadslön.

 

Hur semesterlönen fastställs

Beräkningen av semesterlönen bestäms på basis av det avlöningssätt som tillämpades på arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut. Om arbetstagaren har månadslön innan semestern börjar, får arbetsgivaren och arbetstagaren dock överenskomma om att semesterlönen räknas för varje del av semestern motsvarande den månadslön arbetstagaren annars får. Avtalet ska ingås skriftligen.

Om arbetstiden och lönen för en arbetstagare med månadslön har förändrats efter kvalifikationsårets utgång (31 mars) men innan arbetstagarens (sommar)semester börjar, fastställs semesterlönen enligt den arbetstid som varit den samma under hela kvalifikationsåret och den motsvarande lönen. Med andra ord får arbetstagaren inte som semesterlön den lön som han eller hon har när semestern börjar utan den månadslön som han eller hon hade under det föregående kvalifikationsåret.

Om arbetstiden och på motsvarande sätt lönen för en arbetstagare med månadslön förändras under (det föregående) kvalifikationsåret, kalkyleras semesterlönen med kalkyleringsregeln som baserar sig på procent. Då är semesterlönen 9 % av inkomsterna under kvalifikationsåret om anställningsförhållandet varat mindre än ett år och därefter 11,5 %.

 

Kollektivavtalens branschvisa bestämmelser

Bl.a. byggbranschens kollektivavtal har egna semesterbestämmelser. I detta kollektivavtal bildar semesterlönen, semesterersättningen och semesterpremien en helhet dvs. semesterpenningen. Semesterpenningen är 18,5 % av betald eller till betalning förfallen lön inklusive förhöjning på grund av övertids- och nödarbete. Den del av semesterpenningen som motsvarar sommarsemestern betalas till arbetstagaren innan semestern börjar och den som motsvarar vintersemestern innan vintersemestern börjar. Semesterpenningen för skolelever och studerande är 14 %.

 

Naturaförmånerna under semestern

Naturaförmåner som ingår i lönen, såsom telefon- eller bilförmån, ska ges oavkortade under semestern. En sådan naturaförmån som inte kan ges under semestern, såsom lunchförmån på arbetsplatsen, ersätts i pengar. Det bör dock observeras att om arbetstagaren har lunchsedel som naturaförmån, kan den även ges för semestertiden, men då debiteras förskottsskatt på förmånens hela nominella värde. Alternativt kan lunchsedeln ersättas i pengar och då gäller det av skattestyrelsen fastställda beskattningsvärdet.

 

Semesterlönens betalningstid

Enligt lagen ska semesterlönen betalas innan semestern börjar, dock så att för en semesterperiod som varar högst sex dagar kan semesterlönen betalas på den normala löneutbetalningsdagen. I samband med betalningen av semesterlönen ges arbetstagaren en semesterlönekalkyl, av vilken framgår semesterlönens eller semesterersättningens storlek och beräkningsgrunder.

 

Semesterpremie dvs. semesterpenning

Bestämmelserna om semesterpremien eller semesterpenningen ingår inte i semesterlagen utan finns i de branschvisa kollektivavtalen. Om företagets bransch har ett s.k. allmänt bindande kollektivavtal, måste även en icke-organiserad arbetsgivare i regel betala semesterpremie.

Semesterpremien är 50 procent av semesterlönen. Om semestern tas ut i flera perioder, betalas semesterpremien i regel separat för varje del av semestern.

Vanligen betalas hälften av semesterpremien innan semestern börjar och den andra hälften då semestern tar slut. Enligt flera avtal betalas semesterpenningen även i samband med semesterersättningen då arbetsförhållandet upphör under semesterperioden av ekonomiska eller produktionsskäl eller om arbetstagaren går i pension eller kallas till militärtjänst. Det lönar sig att kolla betalningsgrunden i kollektivavtalet. 

 

Semesterersättningen då arbetsförhållandet avslutas

Då ett anställningsförhållande avslutas har arbetstagaren rätt till semesterersättning för den tid under vilken han eller hon inte dittills fått semester eller semesterersättning. Om arbetsförhållandet fortlöpt minst ett år, har arbetstagaren rätt till 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad från och med början av innevarande kvalifikationsår. Om anställningsförhållandet är kort och ingen semester intjänats under den månad det började eller avslutades, men om dessa månader tillsammans enligt intjäningsbestämmelsen skulle ha gett antingen 14 dagars eller 35 timmars arbetstid eller därmed jämförbar tid, räknas dessa månader som en full kvalifikationsmånad vid fastställandet av semesterersättningen. 

Semesterersättningens belopp kalkyleras på samma sätt som semesterlönen. Då det gäller anställningsförhållanden på viss tid, är det möjligt att avtala om att semesterförmåner inte betalas som semesterersättning då ett anställningsförhållande på viss tid upphör, då det är frågan om på varandra följande visstidsanställningsförhållanden, utan semesterförmånen överförs till följande anställningsförhållande. Avtalet ska ingås skriftligen.

 

Givande av semester

Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern. Arbetstagaren ska höras innan semestern fastställs, och semestertidpunkten för semestern ska meddelas en månad innan semestern inleds. Om detta inte är möjligt, kan tidpunkten för semestern meddelas senast två veckor innan semestern inleds.

Av semestern ska 24 vardagar (sommarsemester) infalla under semesterperioden. Resten av semestern (vintersemester) ska ges före början av den följande semesterperioden. Sommarsemestern och vintersemester ska ges utan avbrott, om det inte med tanke på arbetet är nödvändigt att fördela den delen som överstiger 12 vardagar så att den hålls i en eller flera delar. Om det är frågan om säsongbetonat arbete, kan sommarsemester ges utanför semesterperioden under samma kalenderår, om beviljande av semester under semesterperioden orsakade betydande svårigheter för arbetsgivarens verksamhet.

Trots att lördagar är allmänna lediga dagar, räknas de vid fastställandet av semesterns längd som normala vardagar. Den anställda använder alltså en semesterdag varje lördag. Enligt semesterlagen räknas dock inte självständighetsdagen, jul- och midsommaraftonen, påsklördagen eller första maj som vardagar.

Semester får inte utan arbetstagarens samtycke ges under moderskaps- eller faderskapsledigheten. Semester kan däremot ges ut under föräldraledigheten. I fall semester inte med anledning av moderskaps- eller faderskapsledighet kan ges ut vid den normala tidpunkten, kan den ges ut inom sex månader från ledighetens slut. 

 

Man kan avtala om tidpunkten för semestern

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att den del av semestern som överskrider 12 dagar kan tas ut under följande semesterperiod. Likaså kan man komma överens om överföringen av hela semestern till en tidpunkt som inleds i början av det kalenderår under vilket ifrågavarande semesterperiod infaller och avslutas följande år före semesterperiodens början. Likaså kan man komma överens om att den semester som samlats in innan ett anställningsförhållande avslutas ska tas ut under den tid arbetsförhållandet ännu pågår. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även komma överens om att den del av semestern som överskrider 18 dagar kan tas ut senare som sparledighet. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överskrider 24 dagar.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan på arbetstagarens initiativ överenskomma om att den del av semestern som överskrider 24 vardagar kan tas ut som förkortad arbetstid till exempel så att veckans hela arbetstid görs inom en period på två veckor genom att halvera den dagliga arbetstiden. Ett dylikt avtal ska ingås skriftligen.

 

Förflyttning av semestern på grund av arbetsoförmåga

Arbetsoförmåga innan semestern börjar

Om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestern eller en del av semestern börjar på grund av förlossning, sjukdom eller olycka, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har även rätt att begära förflyttning av semestern eller en del av den, om man vet att arbetstagaren under semestern kommer att behöva sjukhusvård eller annan jämförbar vård under vilken han eller hon är arbetsoförmögen.

Arbetsoförmåga under semestern

Självriskdagarna för insjuknande under semestern återinfördes delvis den 1 april 2016. Om arbetsoförmågan efter ändringen börjar under semestern eller dess del, har arbetstagaren rätt att be att de sjukdagar under semestern som överskrider sex semesterdagar ska flyttas. Dessa sex självriskdagar minskar inte arbetstagarens rätt till en semester på fyra veckor (24 vardagar). De fulla sex självriskdagarna kan alltså komma i fråga då arbetstagaren har intjänat fem veckor (30 vardagar) semester.

I kollektivavtalet kan bestämmas att det inte finns några självriskdagar vid insjuknande under semestern. Det finns alltid skäl för en arbetsgivare att kolla bestämmelserna om frågan i det egna kollektivavtalet.

Givande av flyttad semester

Den framflyttade sommarsemestern ska i första hand ges under sommarsemesterperioden och vintersemestern innan semesterperioden börjar. Om detta inte är möjligt, ges sommarsemestern under samma kalenderår och vintersemestern under följande kalenderår. Om inte heller detta är möjligt, ersätts semestern med pengar. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran presentera en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

 

Semesterbokföring

Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens semester och sparledigheter samt semesterlöner och -ersättningar. Av semesterbokföringen ska framgå semesterns längd och tidpunkt, löne- och ersättningsbeloppen samt deras grunder.
 
Självriskdagarna vid insjuknandet under semestern förutsätter att arbetsgivaren i sin semesterbokföring följer med vilket kvalifikationsår varje enskild semesterdag baserar sig på. Dessutom rekommenderas det att arbetsgivarna i sin semesterbokföring ska hålla separat de lagstadgade semesterdagar som intjänats på basis av semesterlagen och semesterpenningsledigheter, sparledigheter och de semesterdagar som överskrider semesterlagen och baserar sig på kollektivavtal. Då kan en arbetsgivare skilja åt de semesterdagar som berättigar till förflyttning från andra.

 

Ersättning för upplupen semester under föräldraledighet

Arbetsgivaren kan ansöka om ersättning hos FPA, om han eller hon är skyldig att betala arbetstagaren semesterlön eller semesterersättning för den tid arbetstagaren fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning.

Ersättning för semesterkostnader betalas för 2,5 dag per varje kalendermånad som berättigat arbetstagaren till semester och under vilken föräldradagpenning betalats för minst 14 dagar. Semesterpenningen eller semesterpremien tas inte i beaktande. Ersättning för semesterkostnader betalas högst till det belopp som arbetsgivaren varit skyldig att betala som semesterlön eller semesterersättning förhöjt med koefficienten 1,26.

Ersättningen betalas till arbetsgivaren i efterskott efter föräldradagpenningsperiodens slut. Arbetsgivaren ska ansöka om ersättningen senast inom sex månader från slutet av föräldrapenningsperioden. Det finns skäl att kontrollera ansökningstiden redan under familjeledigheten.

Självriskdagarna vid insjuknandet under semestern förutsätter att arbetsgivaren i sin semesterbokföring följer med vilket kvalifikationsår varje enskild semesterdag baserar sig på. Dessutom rekommenderas det att arbetsgivarna i sin semesterbokföring ska hålla separat de lagstadgade semesterdagar som intjänats på basis av semesterlagen och semesterpenningsledigheter, sparledigheter och de semesterdagar som överskrider semesterlagen och baserar sig på kollektivavtal. Då kan en arbetsgivare skilja åt de semesterdagar som berättigar till förflyttning från andra.

 

Tilläggsuppgifter: Företagarna i Finlands rådgivningstjänst
tfn (09) 229 221

Uppdaterad 2016