Etusivu > Foretagens Abc > Arbetsgivarinfo > Semestrar Ledigheter Och Franvaron > Semester

Etsi

Insjuknande under semestern

 

1. Regleringen om arbetsoförmåga under semestern förnyas – vad innebär det i praktiken?
2. Vilka dagar gäller rätter att flytta fram semester?
3. Hur ska man gå tillväga? Hurdana dokument kan man kräva av en anställd som meddelar att han eller hon har blivit arbetsoförmögen antingen innan semestern har börjar eller under semestern? 
4. Vad ska jag göra om en anställd som firar sin semester utomlands meddelar att han eller hon har blivit arbetsoförmögen och kräver att semestern ska flyttas fram? Behöver arbetsgivaren godkänna ett utländskt läkarintyg?
5. Hur flyttas semesterdagar fram på grund av arbetsoförmåga i praktiken?
6. Hur betalas lönen för arbetsoförmåga under semestern?

 

1. Regleringen om arbetsoförmåga under semestern förnyas – vad innebär det i praktiken?

Den reviderade semesterlagen ändrade bestämmelserna från den 1 april 2016 så att när den anställda insjuknar under sin semester, är de sex första sjukdagarna självriskdagar som inte berättigar till framflyttandet av semestern. Ändringen tillämpas på semester om vilken arbetsgivaren har fattat beslut efter den 1 april 2016.

Självriskdagar slopades helt från semesterlagen genom en lagändring som trädde i kraft den 1 oktober 2013. Bakom ändringen låg EU:s arbetstidsdirektiv och kraven på den nationella lagstiftningen i anknytning till dess tolkning.

Den 1 april återinfördes självriskdagarna delvis. Företagarna i Finland föreslog redan när ändringarna år 2013 bereddes att man på grund av kraven i arbetstidsdirektivet inte helt skulle behöva avstå från självriskdagarna. Den nya regleringen baserar sig på den modell som FiF tidigare föreslog.

 

2. Vilka dagar gäller rätter att flytta fram semester?

Rätten gäller semesterdagar som har förtjänats enligt semesterlagen eller ett kollektivavtal. I regel förtjänar en anställd antingen 24 eller 30 semesterdagar per år beroende på anställningens längd. Eftersom den anställda alltid ska garanteras rätten till en semester på fyra veckor (24 dagar), kan det finnas självriskdagar bara då den anställda har intjänat mera semester än fyra veckor. De fulla sex självriskdagarna kan komma i fråga då den anställda har intjänat fem veckor (30 dagar) semester. Om den anställda har tjänat in mer än 24 men mindre än 30 dagar, kan de dagar som överskrider 24 dagar vara självriskdagar (till exempel om den anställda har tjänat in 26 semesterdagar, kan 2 semesterdagar vara självriskdagar).

Det kan finnas högst sex självriskdagar per semester som har tjänats in under ett intjäningsår. För att en arbetsgivare ska kunna hänvisa till självriskdagar, måste semesterdagarna specificeras i semesterbokföringen enligt intjäningsåret.

Rätten att flytta fram semesterdagar gäller inte semesterpenningsledighet som baserar sig på företagets praxis eller kollektivavtal. Om den anställda har rätt att byta semesterpenning ut till ledighet, har han eller hon inte under denna ledighet rätten att flytta fram semester på grund av arbetsoförmåga. Den anställda använder ledigheten även om han eller hon blir sjuk. Detta gäller även ledigheten för utjämning av arbetstiden eller motsvarande extra ledigheter.

Man kan avvika från regleringen om självriskdagar genom kollektivavtal. En arbetsgivare har skäl att kolla om det i det gällande kollektivavtalet har avtalats om att det inte finns några självriskdagar.

Det rekommenderas att arbetsgivarna i sin semesterbokföring ska hålla separat de lagstadgade semesterdagar som intjänats på basis av semesterlagen och semesterpenningsledigheter, sparledigheter och de semesterdagar som överskrider semesterlagen och baserar sig på kollektivavtal. Då kan en arbetsgivare skilja år de semesterdagar som berättigar till förflyttning från andra.

 

3. Hur ska man gå tillväga? Hurdana dokument kan man kräva av en anställd som meddelar att han eller hon har blivit arbetsoförmögen antingen innan semestern har börjar eller under semestern? 

Arbetsoförmåga flyttar inte automatiskt fram semestern. Enligt semesterlagen är förutsättningen den anställdas uttryckliga begäran. En arbetsgivare behöver inte på eget initiativ fatta ett beslut om att semesterns flyttas fram. Begäran ska lämnas in utan obefogat dröjsmål. Om begäran lämnas in efter semestern, kan den anses vara fördröjd.

En begäran efter semestern ska godkännas bara av särskild anledning. Arbetsrådet har ansett att orsaker till att begäran har dröjts är till exempel en bilolycka eller svårigheter att nå arbetsgivarens representant. Ärendet ska avgöras från fall till fall på basis av omständigheterna, och arbetsgivaren ska kunna motivera sitt beslut.

Den tredje förutsättningen för framflyttningen är en tillförlitlig utredning över grunderna för arbetsoförmågan. Som tillförlitlig utredning avses i princip antingen den normala praxisen för konstaterandet av arbetsoförmåga enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet, eller om inget kollektivavtal finns, företagets egen praxis. I praktiken betyder detta vanligen ett läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner.

Läkarintyget bildar dock bara en grund för arbetsgivarens beslut. Arbetsgivaren fattar alltid det slutliga beslutet om den anställdas arbetsoförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna. Det är alltså inte frågan om huruvida sjukdomen försvårar semesterfirandet utan sjukdomen sätts i förhållande till arbetstagarens arbetsuppgifter.

Om arbetsgivaren mot läkarintyget beslutar att rätten inte beviljas, måste det finnas vägande skäl till detta. Arbetsgivaren kan be att den anställda besöker företagsläkaren eller annan specialist, om det finns skäl att misstänka läkarintygets pålitlighet.

Bestämmelserna om konstaterandet av arbetsoförmågan och läkarintyg är därmed i princip de samma såväl under semestern som under arbetet. Det kan dock finnas skäl att följa avvikande praxis när det gäller arbetsoförmåga under semestern. Arbetsgivaren kan till exempel skapa gemensamma regler om att arbetstagaren är skyldig att komma med ett läkarintyg redan på den första sjukdagen, när det gäller sjukfall under semestern. Reglerna ska tillämpas på alla anställda på ett jämlikt sätt.

För det fjärde står det i semesterlagen att bara arbetsoförmåga på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall berättigar till framflyttning av semestern. I princip berättigar arbetsoförmåga på grund av andra orsaker inte till framflyttning av semestern. Därför kan arbetsgivaren av arbetstagaren begära en utredning över inte bara grunderna till arbetsoförmågan utan även över bakgrunden till arbetsoförmågan, om orsaken till arbetsoförmågan inte är klar och framgår tillräckligt väl av läkarintyget.

Genom anvisningar enhetlig praxis

Det lönar sig för en arbetsgivare att utarbeta gemensamma anvisningar som alla ska följa.

  1. Hur meddelar den anställda om insjuknande under semestern
  2. Hur begär man om framflyttandet
  3. Vilka utredningar krävs det av den anställda
  4. Vilken representant för arbetsgivaren ska utredningarna och meddelandena skickas till

  

4. Vad ska jag göra om en anställd som firar sin semester utomlands meddelar att han eller hon har blivit arbetsoförmögen och kräver att semestern ska flyttas fram? Behöver arbetsgivaren godkänna ett utländskt läkarintyg?

Om en arbetstagare blir arbetsoförmögen under semestern utomlands, iakttas samma bestämmelser i semesterlagen. Den anställda ska komma med en tillförlitlig utredning över grunderna för och bakgrunden till arbetsoförmågan och uttryckligen begära att semestern flytas fram.

En anställd som är på semester utomlands kan naturligtvis inte besöka företagsläkaren. I praktiken har arbetsgivaren inga möjligheter att från hemlandet skaffa ytterligare utredning över grunderna för arbetsoförmågan av en arbetstagare som har semester utomlands. Dessutom kan praxisen för konstaterandet av och grunderna för arbetsoförmågan varierar märkbart mellan olika länder.

Det utländska läkarintyget och den anställdas egen utredning ska vara sådana att arbetsgivaren på basis av dem kan konstatera arbetsoförmågan på ett tillförlitligt sätt. Vanligen kräver även försäkringsbolag en tillförlitlig utredning när de beslutar om försäkringsersättningar som betalas ut på basis av insjuknande eller olycksfall.

När den anställda insjuknar utomlands, kan man av honom eller henne kräva särskild omsorg vid utredningen av grunderna för och bakgrunden till arbetsoförmågan. På basis av utredningen beslutar arbetsgivaren om eventuell framflyttning av semestern och betalning av lön under sjuktiden.

Om det utländska läkarintyget är oklart eller bristfälligt, är det vid behov motiverat att be den anställda besöka företagsläkaren genast efter att han eller hon återvänt till Finland. Om ingen tillförlitlig utredning över arbetsoförmågan kan fås, behöver arbetsgivaren inte betala lön för sjuktiden. Då flyttas semesterdagar inte heller fram.

 

5. Hur flyttas semesterdagar fram på grund av arbetsoförmåga i praktiken?

En semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga förlänger inte automatiskt den anställdas semester som redan börjat. Tidpunkten för semestern kan nämligen inte bestämmas av den anställda ensidigt utan arbetsgivaren har enligt semesterlagen rätt att bestämma när semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga ska hållas.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den semester som flyttats fram, ska arbetstagaren i princip meddelas om den minst två veckor innan semestern inleds. Om anmälningstiden på två veckor inte är möjlig, kan man meddela om den flyttade semestern minst en vecka innan semestern inleds. En vecka är en absolut minimitid, om vilken det inte går att avvika utan den anställdas samtycke.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den flyttade semestern, ska följande tidsgränser dock iakttas. Enligt 26 § i semesterlagen ska den framflyttade sommarsemestern i princip ges under semesterperioden (2.5–30.9) och den framflyttade vintersemestern innan följande semesterperiod inleds (före 30.4).

Om detta inte är möjligt till exempel på grund av produktionsskäl eller fortsatt arbetsoförmåga, kan den framflyttade sommarsemestern ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemestern under följande kalenderår. Om inte heller detta är möjligt på grund fortsatt arbetsoförmåga, ska den icke-hållna semestern ersättas enligt regeln om semesterersättning enligt 17 § i semesterlagen.

Vid fastställandet av semestern ska den anställda ges tillfälle att uttrycka sin åsikt, och det rekommenderas att beslutet om tidpunkten för den semester som flyttats fram ska ges skriftligt. Den anställda och arbetsgivaren kan också komma överens om tidpunkten för semestern, i vilket fall anmälningstiden inte behöver iakttas. Även i detta fall är det bra att komma överens on saken skriftligt.

 

6. Hur betalas lönen för arbetsoförmåga under semestern?

Grundregeln är att den anställda under arbetsoförmågan betalas en lön enligt det tillämpliga kollektivavtalet, eller i brist på sådant, enligt sjuklönen i enlighet med arbetsavtalslagen. Beroende på situationen kan lönen vara den samma eller annorlunda än semesterlönen. Semesterlönen för de framflyttade semesterdagarna omvandlas i lönebokföringen och på lönekalkylen till sjuktidslön, och lönetransaktionerna justeras vid behov i den följande löneutbetalningen (lönen för framflyttade semesterdagar avdras och lönen för sjuktiden läggs till). Det finns skäl att komma överens om behandlingen av semesterpenningen med den anställda.

Efter karensdagarna enligt sjukförsäkringslagen (insjukningsdagen och de därpå följande nio vardagarna) får arbetsgivaren den sjukdagpenning som betalas till den anställda, eller alternativt betalar arbetsgivaren bara skillnaden mellan dagpenningen och lönen. Detta beror på bestämmelserna i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet.

 

Ytterligare information:

Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper medlemmarna på numret 09 229 221 vardagar kl. 9-16.

 

Uppdaterat 24.3.2016