Etusivu > Foretagens Abc > Foretagens Abc > Utvecklande Av Verksamheten

Etsi

Företagssanering

Förändringarna i företagssaneringslagen trädde i kraft 1.6.2007. Syftet med företagssaneringslagen är att saneringsdugliga företag skulle väljas och tillföras till sanering på ett ändamålsenligt sätt och att saneringsansökningar behandlas smidigt. 

Då skulle alltfler företag kunna tillfriskna och onödiga konkurser skulle undvikas. Å andra sidan, om det framkommer under företagssaneringen att gäldenärens verksamhet inte går att räddas, kan gäldenären försättas i konkurs. Det lönar sig alltså för företaget att beakta möjligheten av företagssanering redan då företaget hotas av betalningsoförmåga – företaget måste inte sakna betalningsförmåga för att kunna komma i företagssanering.

Saneringsförfarandet kan grovt indelas i en ansökan om företagssanering i tingsrätten, inledandet av företagssaneringen eller avslåendet av ansökningen, uppgörandet av ett förslag till saneringsprogram och dess fastställande. När saneringsprogrammet är fastställt, bestäms villkoren för saneringsskulderna och övriga rättsförhållanden i programmet enligt programmet. Fast man har sökt ändring i tingsrättens beslut om fastställandet av saneringsprogrammet, skall programmet det oaktat följas, om inte hovrätten beslutar annorlunda.

Saneringsförfarandet delvis snabbare och mer flexibelt

Genom reformen behöver företagets saneringsduglighet inte speciellt utredas, om betydande borgenärer bifaller ansökan eller det är frågan om en gemensam ansökan av företaget och betydande borgenärer. I ett förenklat förfarande kan saneringsprogrammet fastställas, om det har bifallits av majoriteten av borgenärer. Då kan tingsrätten avgöra ärendet snabbt.

Om det däremot råder osäkerhet om företagets saneringsduglighet, kan man redan i ansökningsskedet kräva av företaget en utredning om de metoder, genom vilka företaget fås lönsamt. Revisorn skall i sin egna redovisning ta ställning till hur realistisk gäldenärens saneringsprogram är.

Då saneringsprogram fastställs skall speciellt föstas vikt vid att gäldenären kan fortsätta sin verksamhet och avkorta sina skulder enligt saneringsprogrammet. Vid behov skall gäldenären kunna visa att programmet är realistiskt. Syftet med denna förändring var att man skulle minska på förlusterna för borgenärerna av misslyckade saneringsförfaranden.

 

Saneringsskulderna bestäms enligt tidpunkten för ansökan 

Som saneringsskulder räknas enbart de skulder som har uppkommit före saneringsansökan har lämnats till tingsrätten. Skulder som uppkommer efter detta skall gäldenären betala i sin helhet an efter att de faller till betalning. Som saneringsskulder räknas de skulder som har uppkommit innan tingsrätten har beslutat om påbörjandet av saneringsförfarandet. Efter denna reform kan gäldenären inte mera skuldsätta sig efter att ha gjort ansökningen så att också de nya skulderna behandlas i saneringsprogrammet.

Huvudregeln under saneringsförfarandet är att gäldenären inte kan betala en saneringsskuld eller ställa säkerhet för den. Det är inte heller möjligt att vidta åtgärder mot borgenären för indrivning av skulden eller för ställandet av säkerhet för den. Gäldenären kan inte efter reformen borttas från förskottsinnehållningsregistret. Detta är viktigt med tanke på verksamhetens fortsättande. Om företaget har borttagits från registret före programmet börjar och detta har föranletts av att saneringsskuld inte skötts, är utgångspunkten den – fast lagen saknar uttrycjklig bestämmelse om detta – att företaget återställs i förskottsinnehållningsregistret. Man kan inte heller upphäva t.ex. företagets trafik- eller utskänkningstillstånd på basis av försummelse att betala saneringsskuld.

Relationen till konkurs 

Om en företagssanerings- och konkursansökan för gäldenär är anhängiga samtidigt i tingsrätten, avgörs ansökan om företagssanering först. Detta betonar företagssanering som primär lösning framom konkurs. Om företagssaneringsansökan godkänns och saneringsförfarandet inleds, kan gäldenären försättas i konkurs under förfarandet enbart i exceptionella fall.

Om saneringsansökan icke godkänns, kan företaget enligt huvudregeln försättas i konkurs, fastän man skulle ha sökt ändring i beslutet. Domstolen som behandlar konkursansökan kan dock fördröja att försätta gäldenären i konkurs tills frågan om inledandet av företagssanering har avgjorts i hovrätten. Om man inte kan fördröja gäldenärens försättande i konkurs kan domstol på begäran av gäldenären begränsa möjligheterna att realisera egendom, tills beslutet om saneringsförfarande har vunnit laga kraft. Om gäldenären är försatt i konkurs innan saken är avgjord i hovrätten och hovrätten sedermera beslutar om inledandet av saneringsförfarandet, förfaller konkursen och företagssaneringen börjar.

Övriga förändringar

Enligt de nya reglerna kan också gäldenären föreslå vem som blir utredare i företagssaneringen. Tidigare var det oftast borgenärens förslag som valdes. Personen som är föreslagen skall på eget bevåg meddela domstolen de faktorer som kan äventyra hans opartiskhet som utredare. Han skall också redogöra för principerna för sitt arvode och ge sin uppfattning om helhetskostnaderna för saneringsförfarandet.

Saneringsärenden behandlas i 14 tingsrätter. I Södra Finland behandlas de av tingsrätterna i Esbo och Helsingfors. Övriga tingsrätter som behandlar ansökningar är Åland, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Willmanstrand, Uleåborg, Bjärneborg, Rovaniemi, Tammerfors, Åbo och Vasa.

Chef för juridiska frågorna Janne Makkula, Företagarna i Finland

FöretagarInfo 3/2007