FRÅGOR OCH SVAR OM CORONAVIRUSET

Innehåll

  • Stöd och finansieringsmöjligheter för SMF-företag som råkat i knipa på grund av coronakrisen 

  • Frågor om finansiering 

  • Frågor om beskattningen

  • Egenföretagarnas frågor och svar

  • Anställningsförhållande, lönebetalning, distansarbete och karantän

  • Coronaviruset sprids i Finland. Hur skall man agera på arbetsplatserna?

Stöd och finansieringsmöjligheter för SMF-företag som råkat i knipa på grund av coronakrisen 

Kostnadsstöd II

Den elektroniska ansökningstjänsten för kostnadsstöd II öppnades på Statskontorets sidor måndag 21 december kl. 9. Rådgivning om ansökan finns både på Statskontorets FAQ och telefontjänst.

Alla företag som uppfyller förutsättningarna för stödet och ansöker om det under ansökningstiden kommer att få stöd. Kostnadsstödet ansöks via Statskontoret fram till den 26 februari 2021.

Stöd kan ansökas för perioden juni-oktober. Alla företag vars omsättning har minskat med minst 30 % till följd av coronakrisen kan ansöka om stöd. Kostnadsstödet är avsett för alla företag som uppfyller kriterierna. Om företaget inte hör till branscher som definieras i förordningen ska det separat motivera behovet av stöd och minskad omsättning på grund av coronasituationen. Företag i de listade branscherna kan ansöka om stöd utan ytterligare motiveringar.

Kostnadsstöd kan erhållas för oflexibla kostnader och förluster samt för löner enligt Inkomstregistrets uppgifter. Firmaföretagares löner godkänns också som lönekostnader som berättigar till stöd. Kravet på jämförelseperiod för omsättningen som kriterium, såsom för det första kostnadsstödet, finns inte längre.

Syftet med kostnadsstödet för företag är att hjälpa företagen att klara sig i den svåra ekonomiska situationen till följd av coronapandemin. 

Understöd till företag på landsbygden

Ansökningstiden för temporärt understöd till företag på landsbygden fortsätter fram till juni 2021.

Enligt de nya villkoren kan ett företag få 2000–80 000 euro i stöd. Förordningsändringen är i kraft från och med 31.12.2020 och den gäller ansökningar som lämnats in efter det.

Stödet kan sökas på nytt, om en tidigare ansökan har fått avslag på grund av att kostnaderna inte har räckt till för stödets minimibelopp. Om en företagare redan har fått stöd kan han eller hon ansöka om stöd för en andra period om högst 6 månader som tar vid när stödperioden tar slut. Även om företagaren skulle ansöka om stöd med flera ansökningar kan en och samma företagare få sammanlagt högst 80 000 euro i stöd.

Det temporära understödet till företag på landsbygden hjälper företag vars ekonomiska situation har försämrats på grund av marknads- och produktionsstörningar orsakade av coronapandemin. Stödet söks i e-tjänsten Hyrrä. Besluten om att bevilja understöd fattas av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna. 

Bankerna

De flesta banker har meddelat att de förhåller sig positiva till ändrade arrangemang beträffande betalningstider, om  situationen så kräver. Bankerna har tillsammans med Finnvera tagit fram produkter som ökar möjligheterna att möta företagens finansieringsutmaningar i detta konjunkturläge. Diskutera i ett så tidigt skede som möjligt med din bank om amorteringsuppskov och behov av driftskapital.   

Finnvera 

Finnvera förhåller sig flexibelt till alla finansieringsbehov som coronaviruspandemin medfört. Finnvera har beredskap att öka finansieringen av små och medelstora företag och att hjälpa företag över krisen. Företaget ska ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet på lång sikt. 

Finnvera rekommenderar följande åtgärder: 

Ta kontakt med din bank i ett så tidigt skede som möjligt. 

Finnvera och bankerna är flexibla i betalningsarrangemangen och det lönar sig att komma överens om sådana arrangemang med den egna banken i ett så tidigt skede som möjligt. 

Finnvera möjliggör beviljandet av driftskapital som banken beviljar genom att borga lånet. 

I den unika situationen orsakad av coronaviruset försäkrar Finnvera SMF-företags ökade behov av driftskapital i första hand med begynnelseborgen, SMF-borgen och Finnvera-borgen. För att kunna behandla så många av dessa ansökningar som möjligt behandlar Finnvera för tillfället inte direkta låneansökningar. 

https://www.finnvera.fi/swe/tillvaxt/aktuellt/aktuellt

Återlån av ArPL 

Kundföretag har möjlighet att låna tillbaka en del av de fonderade ArPL-pensionspremierna som betalats till pensionsbolagen. Det sker i form av ett återlån. Som säkerhet för återlån används garanti från bank, Finnvera, Garantia eller försäkringsbolaget. Lånetiden är 1 - 10 år och räntan är samma som ArPL-låneräntan. 

Industriplacering 

Suomen Teollisuussijoitus Oy är statens kapitalplaceringsbolag, som placerar i kapitalplaceringsfonder och direkt i tillväxtföretag, i samråd med privata investerare i så gott alla branscher. Bolaget deltar som medfinansiär med max hälften av kapitalet som skall placeras och med sitt ägande.  

Övriga finansieringskällor 

Det är viktigt att komma ihåg att alla övriga normala finansieringskällor, som till exempel finansieringsbolag och kapitalfinansiering, är i användning även under coronakrisen. 


Frågor om finansiering 

Varifrån lönar det sig inte att söka snabblån?

Snabblån kan verka som en praktisk lösning på en tillfällig obalans i ekonomin. Ofta gör de istället ekonomin ännu sämre. I många fall landar den effektiva räntan på flera tusen procent, och man riskerar att fastna i en nedåtgående spiral.   

Du kan under denna exceptionella tid ansöka om lån och betalningsarrangemang med lättade villkor från bankerna och Finnvera. Får du trots detta ett negativt beslut borde du ta dig en ordentlig funderare över fortsatt verksamhet. 

Vem kan jag vända mig till om jag behöver finansiering under coronakrisen? 

Först lönar det sig att kontakta din egen bank och utreda vilka möjligheter banken har att hjälpa dig lösa den akuta situationen. Alla centrala banker kan erbjuda dig olika alternativ för att lösa situationen. Det är viktigt att du själv är aktiv och reagerar snabbt om du märker att tillgångarna börjar tryta. 

Vart kan jag vända mig om banken inte beviljar finansiering?

Om din egen bank inte kan erbjuda hjälp kan du vända dig till vår statsägda specialfinansiär Finnvera, som har många produkter som lämpar sig väl för företagare. Finnvera har fullmakter att bevilja kredit. 

Företagarna i Finland följer tillsammans med Finlands Bank med hur situationen utvecklas. Syftet är att säkerställa finansieringen även för småföretag under dessa svåra tider.

Kan alla SMF-Företag få finansiering? 

Bankerna, Finnvera, Business Finland, NTM-Centralerna och kommunerna förhåller sig flexibelt till alla finansieringsbehov som coronaviruset medför. De har beredskap att öka finansieringen av små och medelstora företag och att hjälpa företag över krisen. Företaget ska dock ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet på lång sikt. 


Frågor om beskattningen

Vad gör jag då skattebeloppet är för högt?

Det lönar sig att ansöka om lägre förskottsskatter i Skatteförvaltningens MinSkatt-tjänst då resultatet är lägre än uppskattat. Förskottsskatterna för år 2021 kan på grund av coronasituationen undantagsvis sänkas genom egen anmälan utan delårsbokslut eller övriga skriftliga utredningar. Man kan även ansöka om ändring gällande förskottsskattens förfallomånader. Se anvisningarna här. Om förskottsskatten för år 2019 har varit korrekt kan man inte ansöka om att få tillbaka förskottsskatter för förra året eller lämna tilläggsförskottet obetalt på grund av coronasituationen

Vad gör jag om jag inte kan betala mitt företags skatter i tid?

Genast det börjar se ut som om man inte kan betala skatterna i tid lönar det sig att kontakta Skatteförvaltningen för att avtala om betalningsarrangemang.

Om du har ett pågående betalningsarrangemang och betalningssvårigheter på grund av coronavirussituationen kan du göra en ny begäran om betalningsarrangemang i MinSkatt. Genom att göra en ny begäran om betalningsarrangemang kan du få underlättat betalningsarrangemang ifall din begäran uppfyller villkoren som krävs för betalningsarrangemang.

Begäranden om betalningsarrangemang som kommit från och med den 1 september behandlas enligt de vanliga villkoren. Dröjsmålsräntan i ett vanligt betalningsarrangemang är 7 % och den första betalningsraten infaller en månad efter att begäran godkänts.

Du kan inte begära ett nytt betalningsarrangemang för de skatter som har ingått i det förfallna betalningsarrangemanget.

Skatter eller andra betalningar som ingått i ett betalningsarrangemang skickas till indrivning genom utsökning snart efter att de förfallit. Du kan kontrollera i MinSkatt om dina obetalda skatter har hunnit skickas till utsökning. Skatteförvaltningen kan inte ange en exakt tidsplan för när skatterna överförs till utsökning.

När skatten från Skatteförvaltningen har överförts till utsökning ska skatten betalas till utsökningsmyndigheten. Kontakta utsökningsmyndigheten om du har frågor som gäller att betala en skatt som är i utsökning.

Villkoren för underlättat betalningsarrangemang gäller även bil- och punktskattens betalningsuppskov. Du kan ansöka om betalningsuppskov via servicenumret 029 497 156.

Ta alltid kontakt med Skatteförvaltningen om du har problem med att betala skatterna. Lämna inte skatter obetalda eller betala dem  i mindre rater på eget initiativ. Så ansöker du om betalningsarrangemang i  MinSkatt.

Hur länge räcker godkännandet av begäran om betalningsarrangemang?

Betalningsarrangemanget träder genast i kraft då Skatteförvaltningen har godkänt begäran om betalningsarrangemang. Betalningsarrangemanget finns genast till påseende i MinSkatt. Det eventuella beslutet om avslag på begäran om betalningsarrangemang kan även genast ses i MinSkatt då beslutet är taget. Betalningsarrangemangsbreven skickas även per post om du inte har tagit Suomi.fi-meddelanden i bruk.

Jag ansökte om underlättat betalningsarrangemang men nu fick jag en betalningsuppmaning. Är min begäran om betalningsarrangemang i kraft?

Om man ansökt om underlättat betalningsarrangemang för skatterna är begäran om betalningsarrangemang fortfarande i kraft och betalningsuppmaningen kräver inga åtgärder. Begäran om betalningsarrangemanget som är under behandling hindrar för närvarande att skatterna skickas till utmätning och företagets skatteskuld publiceras inte i skatteskuldsregistret eller på protestlistan.

Vilka är förfallodagarna för det underlättade betalningsarrangemanget om min ansökan godkänns?

Den första delbetalningen för underlättat betalningsarrangemang som beviljats i maj är i augusti och därefter sker delbetalningarna månatligen.

Jag betalade skatten men kan jag begära att den används för en annan skatt?

Om betalningen redan har använts till att betala en viss skatt överförs inte betalningen till någon annan skatt. Säkerställ att du använder korrekta betalningsuppgifter, även korrekt referensnummer, så att betalningen riktas till skatten enligt referensen.

Betalningen kan på begäran riktas till en annan skatt endast då betalningen har riktats till en skatt som förfaller i framtiden, dvs. till en skatt vars förfallodag ännu inte passerat (t.ex. förhandsskatt som förfaller nästa månad eller mervärdesskatt). En betalning som riktats till en skatt som förfaller i framtiden kan även återbetalas om det inte finns några förfallna skatter.

Jag kommer att få skatteåterbäring. Får jag återbäringen till mitt konto trots att jag har betalningsarrangemang för mina obetalda skatter?

Nej, skatteåterbäringen används till betalning av obetalda skatter. Skatteåterbäringen används även till betalning av skatterna som omfattas av betalningsarrangemanget. Där har inget ändrats.

Går obetalda skatter till utmätning?

Du kan ansöka om betalningsarrangemang med vilket skatterna som omfattas av arrangemanget inte skickas till utmätning. Skatter som anknyter till begäran om betalningsarrangemang skickas i den här situationen inte till utsökning. Företagets skatteskuld publiceras inte heller i skatteskuldregistret eller på protestlistan.

Jag kan inte betala mina skatter i tid. Kan jag få bort dröjsmålsräntan?

Enligt Skatteförvaltningen utgör coronasituationen eller betalningssvårigheterna som den orsakat inte grund för att avlägsna dröjsmålsräntan. I situationer med betalningssvårigheter kan man ansöka om betalningsarrangemang och då är även dröjsmålsräntan lägre. Se frågan ovan "Vad gör jag om jag inte kan betala mitt företags skatter i tid?"

Enligt Skatteförvaltningen kan det vara möjligt att efterskänka dröjsmålsräntan om man inte kan betala skatterna på förfallodagen på grund av plötslig sjukdom eller karantän, och om nödvändiga uppgifter för betalning inte är tillgängliga eller om elektroniska tjänster inte kan användas. Man kan ansöka om efterskänkning av dröjsmålsräntan i MinSkatt.

Kan jag få skattelättnad eller befrielse från skatt?

Coronasituationen utgör inte en grund för att befrias från skatt. Vid försämrad betalningsförmåga är det möjligt att ansöka om betalningsarrangemang. Se frågan ovan "Vad gör jag om jag inte kan betala mitt företags skatter i tid?"

Gällande dröjsmålsräntan kan man ansöka om efterskänkning av dröjsmålsräntan på samma villkor som i föregående fråga: “Jag kan inte betala mina skatter i tid, kan jag få bort dröjsmålsräntan?"

Vilken mervärdesskattesats tillämpas då företaget levererar matinköp som "matkasse"-tjänst hem till personerna som beställer?

För leveranstjänst av varor tillämpas den allmänna mervärdesskattesatsen på 24 procent. Gällande den tillämpade mervärdesskattesatsen har det ingen betydelse om bilen som används för att leverera varan skulle vara en taxi som vanligtvis används med lägre skattesats vid försäljning av persontransporter.

Hur fungerar beskattningen om jag erbjuder tjänster på distans och får inkomst från plattformar för sociala medier, streaming eller finansieringskampanjer mot vederlag?

Ifall du börjar erbjuda distanstjänster ska inkomsterna och utgifterna från till exempel sociala medier-plattformar, streamingtjänster eller finansieringskampanjer behandlas som vanligt, som beskattningsbar inkomst från näringsverksamheten. Inkomsterna ska även beaktas i förskottsbeskattningen och mervärdesbeskattningen.

Med finansieringskampanj mot vederlag avses en finansieringskampanj där givaren mot en penningsumma får till exempel en produkt, tjänst, upplevelse, medlemskap eller andel. Om man inte får vederlag från kampanjen krävs tillstånd av polisen för insamling av pengar.

Hur inverkar coronakrisen på behandlingstiden av mervärdesskatteåterbäringen?

Behandlingstiden för momsåterbäringen har i princip fungerat bra vid Skatteförvaltningen detta år: två till fyra veckor beroende på kundgrupp. Skatteförvaltningen har reagerat snabbt på coronakrisen och betonar nu bland annat behandlingen av momsåterbäringarna för de viktigaste kundgrupperna där det vanligtvis finns återbäringar, men även annars. Behandlingstiderna kan dock förlängas på grund av coronavirussituationen. 

Jag fick ekonomiskt stöd för att klara coronasituationen. Är mitt stöd skattepliktig inkomst och måste jag betala skatt för det?

Alla inkomster som erhålls från näringsverksamheten i form av pengar eller penningvärda förmåner är skattepliktig inkomst från näringsverksamhet om annat inte föreskrivits separat. Offentliga eller andra stöd som ditt företag erhållit är således skattepliktig inkomst. Erhållna stöd behandlas som normala inkomster i bokföringen och beskattningen.

Ifall företagets inkomster överstiger utgifterna under hela räkenskapsperioden (efter andra eventuella skattejusteringar) betalar aktiebolag skatt för sin nettoinkomst och beskattningen av nettoinkomsten för firmanamn och personbolag fördelas på bolagsmännen. Ifall företagets resultat är negativt efter avdragna utgifter betalas ingen inkomstskatt.

Inkomstregister

Vad händer om jag inte kan anmäla uppgifterna i inkomstregistret i tid?

Inkomstregisteruppgifternas riktighet betonas på grund av coronasituationen eftersom inkomstregisteruppgifterna utgör grunden för dagpenningen som arbetslöshetskassorna betalar för permitteringar och för den dagpenning för smittsam sjukdom och sjukdagpenning som FPA betalar. Då man meddelat korrekt och omfattande till inkomstregistret är beviljandeprocessen för förmånen snabbare och utredningsarbetet efteråt minskar hos företag och bokförare.

Permittering

Är det nödvändigt med uppsägning då permitteringarna pågått i 200 dagar i företaget?

Det är inte nödvändigt att säga upp arbetstagare trots att 200 permitteringsdagar uppnåtts. Arbetstagaren måste inte heller säga upp sig trots att permitteringen skulle pågå ännu längre. Permitteringen fortsätter som vanligt trots att 200 dagar uppnåtts. Om permitteringen fortgår är det dock skäl att bedöma hur bestående det minskade behovet av arbetskraft är i företaget.

 Om arbetsgivaren säger upp anställningen följs i regel normal uppsägningstid oberoende av om permitteringen fortgått över eller under 200 dagar. Arbetsgivaren har då normal lönebetalningsskyldighet, men man ska beakta att även arbetstagaren då i regel är skyldig att arbeta under uppsägningstiden ifall det finns arbete i företaget.

Drar arbetsgivaren av lönen som utbetalas under permitteringstiden från lönen från uppsägningstiden?

Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren från lönen för uppsägningstiden dra av 14 dagars lön. Detta gäller om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering. I praktiken är sådana situationer väldigt sällsynta, särskilt i det här läget. Om man på grund av coronasituationen iakttagit kortare tid för meddelande av permittering har arbetsgivaren inte rätt att dra av lön för tiden för meddelande om permittering från lönen för uppsägningstiden.

Avbryter semestern 200 dagars permitteringen eller räknas semestern med?

Först och främst är det bra att komma ihåg att permitteringar inte utesluter att semestern beviljas under sommarsemesterperioden. Tvärtom är arbetsgivaren skyldig att bevilja sommarledighet under sommarsemesterperioden. Sommarsemestern ska alltså i regel hållas under semesterperioden, dvs. under tiden 2.5–30.9.

Om arbetsgivaren bestämmer att semestern ska hållas under permitteringen fortsätter permitteringen automatiskt utan nytt meddelande om permittering efter avslutad semester. Då avbryter inte semestern permitteringens kontinuitet. Den påverkar inte heller 200 dagars regeln.

Inverkar kortvarigt arbete mellan permitteringsperioderna på tillämpningen av 200 dagars regeln?

Regeln tillämpas, förutom på permitteringar som tillsvidare är i kraft, även på varandra följande tidsbundna permitteringar på heltid. Detta om deras totala längd överstiger 200 kalenderdagar. Om mycket kortvarigt arbete utförs mellan permitteringarna inverkar det i princip inte på permitteringens kontinuitet.

En tidsbunden permittering kan vara högst 90 dagar per gång, men tidsbundna permitteringar kan vid behov förlängas.

Man måste beakta att regeln i praktiken gäller permitteringar på heltid och att regeln i princip inte tillämpas som sådan på till exempel permitteringar på deltid.

Arbetstagaren kan säga upp sig under permitteringen utan uppsägningstid, vad bör man beakta här?

Arbetstagaren får säga upp sitt arbetsavtal under permitteringen utan uppsägningstid oberoende av permitteringens längd. Om det är fråga om permittering på heltid som fortgått kontinuerligt i över 200 kalenderdagar har arbetstagaren oavsett uppsägningen och avslutandet av anställningen rätt till ersättning. Ersättningen motsvarar lön som betalas enligt uppsägningstiden som är bindande för arbetsgivaren, dvs. som om arbetsgivaren hade sagt upp anställningsförhållandet.

Om arbetsgivaren under permitteringen erbjuder arbete till den permitterade arbetstagaren före 200 permitteringsdagar uppfylls, och denna nekar har arbetstagaren inte rätt att kräva ovannämnda löneersättning.

Vad ska man beakta om arbetstagaren säger upp arbetstagaren under pågående permittering?

– Om arbetsgivaren säger upp arbetstagaren under pågående permittering avslutas anställningsförhållandet enligt normal uppsägningstid, som arbetsgivaren är bunden vid. Lönen för uppsägningstiden betalas även enligt normala löneperioder. Dessutom: om arbetsgivaren säger upp arbetstagaren och betalar lön för uppsägningstiden är arbetstagaren i princip skyldig att återgå till arbetet enligt arbetsavtalet, om sådant arbete erbjuds.

Hur anmäler jag permittering till inkomstregistret?

Om en arbetstagare är permitterad på heltid ska permitteringen meddelas till inkomstregistret som oavlönad frånvaro. Som orsak till den oavlönade frånvaron anger man "permittering" (kod 16).

Exempel:

Inkomsttagaren är permitterad på heltid från och med den 1.4 och vid tidpunkten för anmälningen pågår permitteringen till den 15.5.

Frånvaro:

Dagen då frånvaron anmäls är 1.4.2020

Dagen då frånvaron upphör är 15.5.2020

 

Oavlönad frånvaro:

Startdatum: 1.4.2020

Upphör 15.5.2020

Orsaken till frånvaron: Permittering (kod 16)

Om man inte känner till datumet då permitteringen upphör vid tidpunkten för anmälan och om frånvaron på grund av permitteringen pågår tillsvidare kan man ange till exempel datumet då arbetsförhållandet upphör, kalenderårets sista dag eller annan dag som slutligt datum från och med vilket ett nytt mer preciserat meddelande om frånvaron ges.

Hur anmäler jag permittering i inkomstregistret då arbetstagaren är permitterad på deltid och arbetar till exempel 3 dagar heltid i veckan istället för 5 arbetsdagar?

Varje oavbruten frånvaro meddelas separat. Till inkomstregistret meddelas endast heldagsfrånvaron. Som orsak till frånvaron meddelas: 16 Permittering.

Exempel:

Arbetstagaren är deltidspermitterad från och med den 6.4. Vid tidpunkten för anmälan känner man till att permitteringen pågår till den 31.5. Arbetstagaren är permitterad varje vecka från måndag till onsdag och arbetar 2 hela arbetsdagar (torsdag och fredag).

Frånvaro:

Startdatum för frånvarons anmälningstid: 1.4.2020

Dagen då frånvaron upphör: 31.5.2020

Oavlönad frånvaro:

Startdatum: 6.4.2020

Slutdatum 8.4.2020

Orsaken till frånvaron: Permittering (kod 16)

Oavlönad frånvaro:

Startdatum: 13.4.2020

Slutdatum 15.4.2020

Orsaken till frånvaron: Permittering (kod 16)

Följande veckor anmäls på motsvarande sätt.

Hur anmäls lönen som utbetalas i samband med permitteringen?

Lön som betalas i samband med permittering anmäls som normalt till inkomstregistret enligt inkomstslag, till exempel som tidlön. Oavlönad frånvaro meddelas med orsaken 16 Permittering.

Företaget har permitterat hela personalen och från april betalas inte längre någon lön. Måste man anmäla något till inkomstregistret?

Om betalaren är registrerad som en arbetsgivare som regelbundet betalar lön i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister måste man med arbetsgivarens separata anmälan meddela inkomstregistret Ingen lönebetalning senast den 5:e följande månad. Ingen lönebetalning-uppgiften kan anmälas för sex månader på förhand. Frånvaro under permitteringen meddelas med anmälan om löneuppgifter.

Anmälan av frånvaro

Har det betydelse för anmälan till inkomstregistret om arbetstagaren har försatts i karantän eller insjuknat?

Ja, det har det.

Om företagaren själv har insjuknat, är hen sjuk och arbetsgivaren kan vara skyldig att betala lön på basis av kollektivavtalet eller Arbetsavtalslagen. Som orsak till frånvaron anmäls 1 Sjukdom, även efter den avlönade perioden.

Om arbetstagaren är i karantän utan att ha insjuknat och kan arbeta på distans är det inte fråga om frånvaro. Distansarbete anmäls inte till inkomstregistret.

Om arbetstagaren är i karantän utan att ha insjuknat, men inte kan arbeta på distans och om arbetsgivaren i en sådan situation betalar lön på basis av kollektivavtalet är det fråga om avlönad frånvaro. Som orsak till frånvaron anmäls 99 Övrig orsak. Utbetalad lön anmäls som vanligt enligt anvisningar från inkomstregistret eller enligt löneslag, t.ex. som tidlön, ackordslön eller exempelvis övertidsersättning.

Om arbetsgivaren betalar lön för frånvaroperioden är det bra om arbetsgivaren bekantar sig med FPA:s anvisningar gällande dagpenning för smittsam sjukdom. Det lönar sig för arbetsgivaren att säkerställa under vilka omständigheter och vilka uppgifter arbetsgivaren måste anmäla till FPA och om arbetsgivaren eller arbetstagaren har rätt till dagpenning för smittsam sjukdom. Arbetsgivaren ansöker om dagpenning för smittsam sjukdom via FPA:s e-tjänst eller med blankett Y17.

Om arbetstagaren är i karantän utan att ha insjuknat och inte kan arbeta och om arbetsgivaren inte betalar lön: oavlönad frånvaro anmäls med orsakskoden 99 Övrig orsak. Läs om dagpenningen för smittsam sjukdom i FPA:s anvisningar: https://www.kela.fi/tyonantajat-tartuntatautipaivaraha

Om arbetstagaren är permitterad anmäls orsaken till frånvaron som 16 Permittering.

Arbetstagaren kan inte arbeta eftersom barnet är i karantän, men barnet har inte insjuknat. Hur anmäls frånvaron?

Om barnet är i karantän men inte sjukt anmäls oavlönad frånvaro med orsakskoden 99 Övrig orsak. 

Arbetstagarens barn har insjuknat i covid-19 till följd av coronaviruset och arbetstagaren är därför borta från arbetet. Hur anmäls frånvaron?

Om arbetstagaren vårdar sjukt barn behandlas frånvaron som annan frånvaro på grund av sjukt barn. Lönebetalningsskyldigheten fungerar som vid normal frånvaro vid vård av sjukt barn. Som orsak till frånvaron anges 6 Sjukt barn eller tvingande familjeskäl. Läs om ansökan av dagpenning för smittsam sjukdom på FPA:s sidor.

Arbetstagaren stannar hemma från arbetet eftersom barnets skola är stängd eller hen inte vill föra barnet till dagvård på grund av coronasituationen. Hur anmäls frånvaron?

Det är fråga om oavlönad frånvaro. Som orsak till frånvaron anmäls 99 Övrig orsak.

Anmälan om utbetald lön

Hur anmäls lön som utbetalats under karantänperioden?

Om arbetstagaren arbetar som normalt på distans under karantänen anmäls utbetalad lön som vanligt enligt anvisningar från inkomstregistret eller enligt löneslag, t.ex. som tidlön, ackordslön eller exempelvis övertidsersättning.

Arbetstagaren är i karantän, hen är inte arbetsoförmögen men kan inte heller arbeta på distans. Arbetsgivaren betalar inte lön. Vad ska man anmäla till inkomstregistret?

Om arbetsgivaren inte betalar lön för frånvaron så anmäler man endast arbetstagarens oavlönade frånvaro till inkomstregistret med orsaken 99 Övrig orsak. Det finns inga betalda löner och år 2020 anmäls förmåner inte ännu till inkomstregistret.

Kontrollera på FPA:s sidor om arbetsgivaren måste anmäla uppgifter om karantän till FPA. https://www.kela.fi/tyonantajat-tartuntatautipaivaraha

Arbetstagaren är i karantän men inte arbetsoförmögen, men kan heller inte arbeta på distans. Arbetsgivaren betalar lön. Hur anmäls den utbetalda lönen?

Utbetald lön anmäls som vanligt enligt anvisningar från inkomstregistret eller enligt löneslag, t.ex. som tidlön, ackordslön eller exempelvis övertidsersättning. Avlönad frånvaro anmäls med orsakskoden 99 Övrig orsak.

Om arbetsgivaren betalar lön för frånvaroperioden är det bra om arbetsgivaren bekantar sig med FPA:s anvisningar för dagpenning om smittsam sjukdom. Det lönar sig för arbetsgivaren att säkerställa under vilka omständigheter och vilka uppgifter arbetsgivaren måste anmäla till FPA och om arbetsgivaren eller arbetstagaren har rätt till dagpenning för smittsam sjukdom. Arbetsgivaren ansöker om dagpenning för smittsam sjukdom via FPA:s e-tjänst eller med blankett Y17.

Får arbetslöshetskassorna alla nödvändiga uppgifter från inkomstregistret?

Om arbetsgivaren anmäler löneuppgifterna genom att använda 200-seriens inkomstslag och anger intjäningsperioden för inkomsten samt anmäler uppgifterna om anställningsförhållandet och frånvaron så minskar mängden separata utredningsbegäranden. Det här har ännu större betydelse nu, då det på grund av corona finns många förmånsansökningar. På så sätt kan arbetsgivaren själv göra behandlingen av ansökan smidigare.

För fastställandet av lönen hämtas uppgifter för 8 månader som föregått arbetslösheten från inkomstregistret.

I anvisningen Anmälan om uppgifter till inkomstregistret: de obligatoriska och kompletterande uppgifterna till anmälan om löneuppgifter beskrivs mer exakt vilka uppgifter arbetslöshetskassorna behöver.

Hur gör man i beskattningen om mitt företag får ekonomiskt stöd? Och om jag själv eller via mitt företag vill stöda företag?

Direkt finansiellt stöd

Alla inkomster är skattepliktiga för företag om inte annat föreskrivs i skattelagstiftningen. Eventuellt finansiellt stöd som erhållits på grund av coronakrisen är därför skattepliktig inkomst. Gällande prestationer utan vederlag ska man komma ihåg att verksamhet där man samlar in pengar utan vederlag genom att vädja till allmänheten ses som penninginsamling och sådan verksamhet får endast utövas med tillstånd av myndighet (penninginsamlingstillstånd). Dessutom ska man beakta att penninginsamling enligt lagen om penninginsamlingar inte får ordnas för att stöda näringsverksamhet eller att främja en juridisk persons (företagets) tillgångar.

Att ge pengar utan vederlag till ett företag är i princip inte en avdragbar utgift för givaren i beskattningen, oberoende av om givaren är ett annat företag eller en privatperson.

Försäljning mot vederlag

Ifall företaget får prestationer mot vederlag, dvs. i form av s.k. normal näringsverksamhet (man säljer till exempel tygväskor, presentkort eller online-tjänster) krävs inget penninginsamlingstillstånd. Inkomster från försäljningen är vanligtvis skattepliktiga och mervärdesskatt ska betalas för försäljningen. 

För företaget som köper kan anskaffningen vara avdragbar i beskattningen om den är kopplad till affärsverksamheten. Kostnader som inte är kopplade till affärsverksamheten är inte avdragbara. För privatpersoner kan kostnaderna vara avdragbara endast om de är kopplade till personens egen förvärvsverksamhet.

Lån

Ifall företaget får lån av ett annat företag, eller en privatperson, behandlas lånet i mottagarens beskattning som skuld ifall lånets formella villkor uppfylls och lånet omfattas av en tydlig återbetalningsplan. Ifall lånet senare efterskänks är den efterskänkta delen i princip skattepliktig inkomst för mottagaren.

Lånet som långivaren gett behandlas som fordring om lånets formella förutsättningar uppfylls. Efterskänkning av lånet är utgångsmässigt en icke-avdragbar utgift för den som efterskänker lånet då lånet inte beviljats i förvärvssyfte.


Egenföretagarnas frågor och svar

Utlovas det något direkt stöd till egenföretagarna?

Arbets och näringslivsministeriet har vi inlett en beredningen av stöd för ensamföretagare enligt näringsminister Mika Lintilä. 

Egenföretagarna kunde under sommaren 2020 ansöka om stöd från sina hemkommuner för svårigheter som orsakats av coronavirussituationen. Stödbeloppet var 2000 euro. Stödet beviljades för att täcka egenföretagarens verksamhetskostnader.

Arbetet tog slut – hur går det med egenföretagarens inkomst?

Egenföretagare, oberoende av företagsform, har rätt till arbetslöshetsdagpenning om arbetet upphör. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet är nu 724 euro i månaden. Företaget behöver inte läggas ned för att man ska få stödet. Utkomstskyddet för arbetslösa berör inte endast egenföretagarna, utan även andra företagare. Företagarna i Finland arbetade för den här reformen.

Affärerna står stilla och kassan töms på grund av coronakrisen – varifrån kan egenföretagaren ansöka om finansiering?

Om coronakrisen återspeglas i företagets finansieringssituation är det viktigt att företagaren själv är aktiv och agerar i tid för att ansöka om tilläggsfinansiering.

Det lönar sig att först kontakta den egna finansieringsbanken och ta reda på hurudana produkter de har att erbjuda i den akuta situationen. Alla centrala banker kan erbjuda alternativ för att underlätta företagarens situation. Det är viktigt att agera så snabbt som möjligt. På så sätt kan man undvika alltför stora skador som kan påverka företagets finansieringsduglighet.

Om det uppstår problem med erhållandet av finansiering lönar det sig att även vara i kontakt med oss, Företagarna i Finland, eftersom vi tillsammans med statsmakten och Finlands Bank följer situationen för att sme-företagens tillgång till finansiering ska kunna tryggas. Det lönar sig att ta kontakt via kontaktblanketten på sidan Allt om corona för företagare.

Bankerna

Bankerna har tillsammans med Finnvera byggt upp en finansiering med vars hjälp företagarna har möjlighet att klara sig över krisen som corona orsakar. Företagaren måste själv vara aktiv då det gäller ansökning av finansiering. Man ska i ett så tidigt skede som möjligt först kontakta den egna finansieringsbanken och ta reda på hurudana produkter de har att erbjuda i den akuta situationen.

Finnvera

På grund av den exceptionella situationen som coronaviruset medför behandlar Finnvera inte direkta låneansökningar för tillfället. Av Finnveras finansieringsprodukter är nu endast begynnelseborgen och SMF-borgen samt Finnvera-borgen tillgängliga via bankerna.

Finnveras borgen och lån kan beviljas till inhemska bolag (aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag) eller till registrerat firmanamn. Då det gäller företagarlånet som beviljas en person måste målbolaget (som etableras) vara ett aktiebolag, och begynnelseborgen kan till exempel inte användas för att grunda ett andelslag.

Vad gör man om man på grund av coronakrisen inte kan betala skatterna i tid?

Det lönar sig att ansöka om lägre förskottsskatt i Skatteförvaltningens MinSkatt-tjänst då resultatet är lägre än förväntat. Förskottsskatten kan, på grund av coronasituationen, undantagsvis sänkas genom egen anmälan, utan delårsbokslut eller övriga skriftliga utredningar. Man kan även ansöka om ändring gällande förskottsskattens förfallomånader.

För deklaration av skatter på eget initiativ (bl.a. mervärdesskatt) är det inte möjligt att bevilja tilläggstid, men man kan låta bli att driva in förseningsavgifter på grund av särskilda orsaker, till exempel på grund av sjukdom.

Begäran om att inte ta ut förseningsavgift kan lämnas på förfallodagen för anmälan (månadens 12 dag) eller genast därefter:

  • via Skatteförvaltningens telefontjänst tel. 029 497 008 (mervärdesskatt)
  • via MinSkatt som ett meddelande (Egna skatteärenden > Funktioner > Alla funktioner > Meddelanden och tidsbokning > Skicka meddelande).

Man kan ansöka om tilläggstid för inlämning av inkomstskattedeklarationen i MinSkatt. För inlämnande av deklarationen kan tilläggstid beviljas av särskilda skäl, till exempel om sjukdom hindrar en från att lämna in deklarationen i tid. Blanketten "Ansökan om förlängd inlämningstid för skattedeklaration" kan även användas. Obs! Deklarationen ska vara Skatteförvaltningen tillhanda senast på skattedeklarationens förfallodag.

Skatteförvaltningen effektiverar sina processer för ändringar i förskottsskatten, överenskommelse om betalningsarrangemang, att avstå från påförande av sanktionsavgifter och återbäring av mervärdesskatt. Processerna ändras för att företagare och företag snabbt och smidigt ska kunna få hjälp i sin svåra situation och med hjälp av stöden klara sig genom den exceptionella krisen.

Om man märker att man inte kan betala skatterna i tid lönar det sig att genast kontakta Skatteförvaltningen för att avtala om betalningsarrangemang.

Om du ansökt om betalningsarrangemang tidigare, behandlas din begäran enligt normala villkor för betalningsarrangemang. 

Skatter som anknyter till begäran om betalningsarrangemang skickas inte till utsökning och företagets skatteskuld publiceras inte heller i skatteskuldregistret eller på protestlistan. Skatteförvaltningen handlägger inkomna begäranden om betalningsarrangemang då lagändringen om sänkt dröjsmålsränta trätt i kraft. På grund av coronasituationen kommer antalet begäranden att öka och handläggningstiderna blir längre.

Betalningsarrangemang är inte möjligt om den sökande har skatteskulder i utsökning eller om den sökande inte har skickat in alla skattedeklarationer eller anmälningar till inkomstregistret. Ett tidigare förfallet betalningsarrangemang kan även hindra möjligheten att få ett nytt arrangemang.

Ta alltid kontakt med Skatteförvaltningen om du har problem med att betala skatterna. Lämna inte skatter obetalda. Du kan betala dem i mindre rater på eget initiativ.  Så ansöker du om betalningsarrangemang i MinSkatt.

https://www.vero.fi/sv/skatteforvaltningen/kontakta-oss/etjanster/information-om-minskatt/så-här-ber-du-om-betalningsarrangemang-i-minskatt/

Kan egenföretagaren få ersättning?

Stöd på grund av sjukdom eller karantän

FPA kan betala dagpenning för smittsam sjukdom då en företagare beordrats vara borta från arbetet, hållas isolerad eller i karantän för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, orsakad av exempelvis coronavirus. Om företagaren å sin sida själv insjuknar i sjukdomen har hen rätt till FPA:s sjukdagpenning.

Dagpenningen för smittsam sjukdom bestäms utgående från FöPL- eller LFöPL-inkomsten som är i kraft då frånvaron inleds. Utbetalning av dagpenningen förutsätter att något av följande tre villkor uppfylls:

  • Kommunens läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar har beordrat företagaren att vara borta från arbetet.
  • Sjukvårdsdistriktets läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar har beordrat arbetstagaren till karantän eller isolering.
  • En person som beordrats isolering eller karantän inom EU-området har intyg av läkare som har rätt att utfärda dylika begränsningar i landet i fråga. Dagpenningen för smittsam sjukdom har ingen självrisktid.

Dagpenning för smittsam sjukdom kan endast betalas för de dagar som personen inte har kunnat arbeta på grund av karantän eller isolering. Dagpenningen betalas alltså inte för arbetsuppgifter som kan utföras på distans. Dagpenningen för smittsam sjukdom har ingen självrisktid.

Sjukdagpenning utbetalas då en persons arbetsoförmåga har pågått som kortast under självrisktiden. För FöPL-försäkrade företagare är självrisktiden dagen för insjuknande. 

Om företagaren inte har en FöPL-försäkring är självrisktiden dagen för insjuknande och följande nio vardagar, precis som för löntagare. Vardagar är måndag-lördag, bortsett helgdagar. Förmånen som betalas till företagaren för den så kallade allmänna självrisktiden (sjukdagarna 2-10) heter FöPL-dagpenning. Om arbetsoförmågan förlängs ändras FöPL-dagpenningen till sjukdagpenning efter den allmänna självrisktiden.

Sjukdagpenningen bestäms utgående från årsinkomsten. Den beräknas på en granskningsperiod på de tolv kalendermånader som infaller innan kalendermånaden före den månad då rätten till förmånen börjar. Företagarens sjukdagpenning bestäms endast utgående från företagarens årsinkomst i pensionsförsäkringen, dvs. enligt FöPL-inkomsten. Företagarens årsinkomst beräknas utgående från FöPL- och/eller LFöPL-inkomsten under en granskningsperiod på tolv kalendermånader. I årsinkomsten inkluderas inte löneinkomst från eget företag eller förvärvsinkomst från näringsverksamhet. Om FöPL- eller LFöPL-inkomstens belopp har förändrats under granskningsperioden beaktas den genomsnittliga arbetsinkomsten.

Om personen vid sidan av företagsverksamheten har t.ex. löneinkomst från arbete för någon annan, beaktas den lönen i sjukdagpenningens belopp. I den så kallade FöPL-dagpenningen som betalas under den allmänna självrisktiden (dagarna 2–10) beaktas endast FöPL-inkomsten. Om man inte har inkomster under granskningsperioden, eller om de är mycket små, får man alltid dagpenning åtminstone till minimibeloppet.

Man kan räkna ut sin egen dagpenning med FPA:s räknare.

Förutsättningen för att erhålla FöPL-dagpenning är ett intyg över arbetsoförmågan av minst en hälsovårdare eller en sjukvårdare. Då det gäller den egentliga sjukdagpenningen förutsätts minst ett A-intyg från läkare för de första 60 dagarna av arbetsoförmågan och därefter ett mer omfattande B-intyg.

Kan företagare få bostadsbidrag eller utkomststöd?

Låginkomstföretagare kan ha rätt till FPA:s allmänna bostadsstöd eller utkomststöd vars kompletterande del ansöks från kommunens socialväsende. Om den ekonomiska situationen är dålig lönar det sig att genast göra en ansökan på FPA:s sidor. Det är enda sättet att få visshet i om den sökande och familjen har rätt till ovannämnda bostadsbidrag eller utkomststöd.

Kan företagaren få arbetslöshetsersättning?

Enligt lagförslaget kan företagarnas arbetsmarknadsstöd på 724 euro betalas under tiden 16.3 – 31.12.2020. 

När skulle företagaren, enligt propositionen, få arbetsmarknadsstöd?

Lagändringen berör alla företagare oberoende av företagets storlek och bolagsform. Erhållandet av arbetsmarknadsstödet förutsätter att företagarens heltidsarbete har upphört eller att inkomsten från företagsverksamheten är mindre än 1089,67 euro i månaden för varje person som arbetar som företagare i företaget.

Enligt propositionen kan arbetsmarknadsstödet (724 €/mån) betalas utan självrisktid.  Om företagsverksamheten genererar inkomster samordnas dessa med utkomstskyddet för arbetslösa. Månadsinkomster på högst 300 euro kommer inte att minska på arbetslöshetsförmånen alls. Från 300 euro och uppåt minskar arbetslöshetsförmånen med 50 cent för varje intjänad euro.

Hur ansöker jag om arbetsmarknadsstöd?

Företagaren ska anmäla sig som arbetslös arbetssökande till TE-byrån och ge en utredning om heltidsarbetet som upphört, eller om minskad inkomst, på grund av coronavirusepidemin. Att heltidsarbetet har upphört konstateras i princip enbart utgående från företagarens egen anmälan.

Företagaren ska göra en utredning om företagets bransch och om hur den allvarligt smittsamma sjukdomen och begränsningarna och rekommendationerna den medfört har lett till att heltidsarbetet upphört. Alternativt kan den arbetssökande ge TE-byrån en utredning över inkomsten från företagsverksamheten och då måste den minskade inkomsten bero på den allvarligt smittsamma sjukdomen.

TE-byrån ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd till FPA och arbetsmarknadsstödet ansöks sedan från just FPA.

Kan man få utkomstskydd för arbetslösa vid sidan av andra stöd?

Företagaren kan få utkomstskydd för arbetslösa vid sidan av de stöd som är ämnade för att utveckla företagsverksamheten eller för kostnader som företagsverksamheten orsakar. Till exempel egenföretagarstödet, som kommunerna börjar betala inom kort, utesluter inte rättigheten att få utkomstskydd för arbetslösa.

Stödet kan inverka på beloppet för arbetslöshetsförmån, om företagaren t.ex. använder det till personliga utgifter eller om det räknas som företagarens inkomst eller lön. Om stödet används till kostnader som uppstår från företagsverksamheten inverkar det inte på arbetslöshetsförmånen.

Det kommande egenföretagarstödet (som kommunerna administrerar) är till för företagsverksamheten och utkomstskyddet för arbetslösa är till för företagarens personliga utgifter.

Situationen för företagarens utkomstskydd för arbetslösa nu, innan lagförslaget som överlämnades den 2.4 träder i kraft

Om man är tvungen att lägga ned företagsverksamheten helt kan företagaren få arbetslöshetsförmån. Då lönar det sig att omedelbart anmäla sig som arbetssökande till arbets- och näringslivsbyrån (TE-byrån).

Företagsverksamheten kan anses vara nedlagd då det gäller utkomstskyddet för arbetslösa då

a) företaget är sålt

b) företaget har försatts i konkurs

c) företaget är försatt i likvidation (att agera likvidator kan utgöra ett hinder för utbetalning av utkomstskydd för arbetslösa)

d) ett avtal om upplösning av annat än ett aktiebolag har upprättats mellan bolagsmännen och produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har upphört och företagaren har:

          1) sagt upp sin pensionsförsäkring (FöPL/LFöPL)

          2) gjort en anmälan till Skatteförvaltningen om att avlägsna företaget från förskottsuppbörds- och arbetsgivarregistret

          3) gjort en anmälan till Skatteförvaltningen om att ta bort företaget från registret över momsskyldiga eller gjort en anmälan om att företagsverksamheten                  har avbrutits

e) den enskilda näringsidkarens, alltså den s.k. firmanamnsföretagarens företagsverksamhet anses vara avslutad, också då

          1) den produktiva och ekonomiska verksamheten har upphört enligt en sådan redogörelse av arbetssökanden som kan anses vara tillförlitlig eller när det                    annars är uppenbart att verksamheten inte fortsätter

          2) personen har avstått från sin eventuella pensionsförsäkring i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för                                                 lantbruksföretagare.

Företagar-kassans medlemmar kan få inkomstrelaterad dagpenning.

Till övriga betalas grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd från FPA. Förutsättningen för att erhålla inkomst- och grunddagpenning är att företagarens arbetsvillkor uppfylls (15 månaders verksamhet/försäkring, minst 13 076 euro i FöPL-inkomst/2020). Ovannämnda villkor omfattar inte arbetsmarknadsstödet.

Arbetslöshetsförmånen som FPA betalar är 33,66 euro/dag (år 2020), detta utan förhöjningsdelar (bl.a. barnförhöjning). Ovannämnda förmåner betalas för fem dagar i veckan (även helgdagar). Utkomstskyddet för arbetslösa har fem dagars självrisktid.

Var får egenföretagaren snabbt information om corona?

I den här exceptionella och utmanande situationen är det naturligt att det finns öppna frågor och oro i luften. Det viktigaste är att komma ihåg att man inte behöver eller ska kämpa ensam. Det finns hjälp och råd att få.

Olika kanaler för att få hjälp:

  • Coronainfarmation för företagare
  • Din egen regions företagsrådgivare.
  • Mentor som stöd för din företagsverksamhet och orken:  https://www.mentorisi.fi/
  • Stöd för den mentala orken anonymt och avgiftsfritt 24/7,  Mieli ry:s kristelefon
  • Företagarna i Finlands juridiska rådgivning för medlemmarna per telefon: 09 229 222 kl. 8–18
  • Stödgrupp  Företagarna#ostapieneltä på Facebook

Läs mera här.

Vad kan kommunen göra för att hjälpa företagarna?

Företagarna i Finland och Kommunförbundet utarbetar gemensamma rekommendationer för företagen och kommunerna under coronakrisen. Målsättningen är att trygga företagens verksamhetsförutsättningar, regionens arbetsplatser och kommunernas livskraft.

Tilläggsuppgifter på sidan ”Allt om corona för företagare”

Bekanta dig även med andra än egenföretagarnas frågor och experternas sammanställda svar här. Vi rekommenderar även att man bekantar sig med hela sidan Allt om corona för företagare.


Anställningsförhållande, lönebetalning, distansarbete och karantän

Kan jag häva arbetsavtalet som jag ingått med min arbetstagare då arbetet borde inledas efter två veckor?

Ett arbetsavtal kan inte hävas automatiskt, inte heller i den här coronavirussituationen. Ett redan ingått arbetsavtal kan sägas upp om företaget har produktionsmässiga och ekonomiska uppsägningsgrunder och om arbetet som erbjuds har minskat väsentligt och bestående. Dessutom kan arbetstagare som man redan ingått arbetsavtal med permitteras, enligt normalt förfarande vid meddelande om permittering.

Vid uppsägning av ett arbetsavtal ska man ta i beaktande om uppsägningstiden är längre än tiden som är kvar tills anställningsförhållandet inleds. Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och arbetstagaren är skyldig att utföra arbete från det att man avtalat om att anställningsförhållandet inleds, tills uppsägningstiden är slut. I dylika fall är det dock förnuftigare för båda parterna att tillsammans komma överens om att säga upp arbetsavtalet innan arbetet inleds.

Ifall man ingått arbetsavtal för viss tid med arbetstagaren kan det inte sägas upp i situationen som nu råder. Om ett arbetsavtal för viss tid ingåtts med arbetstagaren och det inte är fråga om ett vikariat för en fastanställd arbetstagare, kan den visstidsanställda arbetstagaren inte heller permitteras.

Kan jag häva arbetstagarens arbetsavtal under prövotiden på grund av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker som coronaviruset orsakat?

Enligt den tillfälliga ändringen i arbetsavtalslagen, som trädde i kraft den 1.4.2020, kan en arbetstagares arbetsavtal hävas under prövotiden – även på grund av produktionsmässiga och ekonomiska grunder. I normala fall är hävning under prövotiden på grund av dessa orsaker inte möjlig, men nu infördes möjligheten i lagen i och med coronakrisen. Den gäller fram till den 30.6.2020.  Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av båda parterna. Arbetsavtalet får dock inte hävas på grund av diskriminerande eller andra osakliga grunder under prövotiden. Hävning av prövotiden innebär att arbetsavtalet avslutas omedelbart, utan uppsägningstid.

Man har dock inte rätt att häva arbetsavtalet om arbetstagaren kan omplaceras eller utbildas i andra uppgifter på samma sätt som vid uppsägning som sker på grund av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker. Uppsägning under prövotid på grund av dessa orsaker skulle inte heller vara tillåtet i fall där arbetsgivaren, antingen innan uppsägningen under prövotiden eller därefter, tagit en ny arbetstagare till liknande arbetsuppgifter trots att verksamhetsförutsättningarna inte har ändrat under motsvarande tid. På samma sätt gäller att då omorganiseringen av arbetet inte har orsakat någon faktisk minskning av arbetet finns det inga grunder för uppsägning under prövotiden.

Arbetsavtalet för en arbetstagare som utför läroavtal kan även sägas upp på grund av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker i och med förändringen.

Har arbetsgivaren möjlighet att sänka arbetstagarnas löner om företagets ekonomiska situation försvagas på grund av coronaviruspandemin?

Lönen baseras på bestämmelserna i arbetsavtalet och/eller kollektivavtalet. Som utgångspunkt gäller att arbetsgivaren inte har rätt att ensidigt ändra väsentliga villkor, som lön, i arbetsavtalet. Om arbetsgivaren vill sänka arbetstagarens lön krävs ekonomiska eller produktionsmässiga uppsägningsgrunder. Dessutom har man inom rättspraxisen ansett att sänkning av lönen kan anses vara godtycklig i situationer där detta tillsammans med andra åtgärder visar sig vara oundvikligt för att trygga verksamhetsförutsättningarna för företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter.

Det finns dock inga hinder för att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att sänka lönen. Man kommer överens om detta med varje arbetstagare separat. Arbetstagarnas representanter har inte rätt att avtala om sänkning av arbetstagarnas lön med arbetsgivaren utan särskilt befullmäktigande av arbetstagaren eller bestämmelse i kollektivavtalet. Man kan inte avtala om en lägre lön än minimilönen enligt kollektivavtalet. Man kan inte heller lagligt avvika från till exempel lagenlig övertids- eller söndagsersättning. Det lönar sig för arbetsgivaren att även kolla kollektivavtalet, finns det någon så kallad krisparagraf där som möjliggör särskilda åtgärder i svåra ekonomiska situationer? Det är viktigt att man i företaget försöker hitta lösningar som är godtagbara för alla parter, för att tillsammans klara sig genom den svåra situationen. Arbetsgivaren har dessutom i normala fall möjlighet att permittera arbetstagare på ekonomiska grunder.

Har arbetsgivaren rätt eller skyldighet att be en arbetstagare att ta ett coronatest? Vem betalar för coronatestet?

Arbetsgivaren har i regel ingen allmän skyldighet att be en arbetstagare ta ett coronatest, men om arbetstagarens arbetsuppgifter omfattas av exempelvis närkontakt med andra människor kan det vara motiverat att be om ett test för att på bästa möjliga sätt garantera en säker arbetsplats för både arbetstagare och till exempel kunder.

Om arbetsgivaren ber en anställd att ta coronatest är arbetsgivaren skyldig att svara för testets kostnader, precis som för företagshälsovårdens kostnader i allmänhet. Dessutom kan arbetsgivaren vid behov bekosta arbetstagarens coronatest om testet är nödvändigt med avseende på arbetet. Coronavirus- och antikroppstesterna berättigar till företagshälsovårdsersättning från och med den 1.4.2020 om det i företagshälsovårdsavtalet avtalats om sjukvård och arrangemang av tillhörande laboratorieundersökningar. Dessutom ska arbetsgivaren och tjänsteproducenten skriftligen avtala om coronavirus- och antikroppstester före provtagningarna inleds. Kostnaderna hör till ersättningsklass II. Vid ersättning av kostnader förutsätts att social- och hälsovårdsministeriets och THL:s provtagningskriterier samt övriga myndighetsföreskrifter och -anvisningar iakttas vid utförandet av testerna.

Det är bra att beakta att om testet är nödvändigt på grund av arbetet som arbetstagaren utför, får arbetsgivaren dra av kostnaderna för testet i beskattningen.

Måste företaget stänga sina dörrar tills alla har testats och fått svar om en arbetstagare vid företaget konstateras ha corona och omedvetet varit på arbetet en längre eller kortare tid? Är företaget i dylika situationer skyldigt att betala lön åt alla arbetstagare?

Det finns ingen skyldighet att avbryta företagsverksamheten. I situationer där de som arbetar i företaget och personer som vistats i företagets utrymmen kan ha exponerats för viruset ska de söka sig till coronatest. Då är det dessutom skäl att i varje företag från fall till fall granska på vilket sätt arbetstagarnas och kundernas säkerhet kan tryggas. Förutsättningen för arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet är att arbetstagaren insjuknar eller är arbetsoförmögen. Arbetsgivaren har lönebetalningsskyldighet även om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska avlägsna sig från arbetsplatsen. Om arbetstagaren på eget initiativ stannar hemma från arbetet är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön.

Måste lön betalas till arbetstagaren då hen väntar på att få ta ett coronatest?

Om arbetstagaren inte är sjuk eller arbetsoförmögen är arbetsgivaren i regel inte lönebetalningsskyldig under tiden för frånvaron. Om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska hålla sig borta från arbetsplatsen medan hen väntar på att få ta ett coronatest och på att resultatet ska fastställas är arbetsgivaren lönebetalningsskyldig för den här tiden. Ifall arbetstagaren kan arbeta på distans ska denna möjlighet nyttjas.

Hur är det om arbetstagaren har varit på en semesterresa eller omedvetet fått smittan någon annanstans?

Lönebetalningsskyldigheten beror i sig inte på smittkällan. Det som är avgörande är om arbetstagaren är sjuk eller arbetsoförmögen.

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att bedöma om arbetstagaren själv har bidragit till att bli smittad, till exempel genom att resa till ett högriskområde. Arbetstagaren har enligt lagen inte rätt till lön för sjukfrånvaron om hen har orsakat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grov vårdslöshet. I kollektivavtalen finns dessutom bestämmelser om förutsättningarna för utbetalning av lön under sjukfrånvaron. I princip innebär inte resor avsiktlig eller grov vårdslöshet, trots att man har blivit smittad på resan. 

Är arbetsgivaren lönebetalningsskyldig för frivillig karantän om arbetstagaren har varit utomlands?

För närvarande rekommenderar statsrådet att onödiga resor till hårt drabbade länder ska undvikas. Landspecifika restriktioner för inresande beskrivs på Institutet för hälsa och välfärd THL:s sidor.

Det är fråga om en rekommendation som i sig inte är bindande. Det är ändå motiverat att följa rekommendationerna eftersom deras syfte är att förhindra spridning av smittan.

Om arbetstagaren kan arbeta på distans ska den möjligheten utnyttjas. Om distansarbete inte är möjligt kan arbetsgivaren förutsätta att den symptomfria arbetstagaren återgår som vanligt till arbetet. Det är dock skäl att omsorgsfullt begrunda sådana situationer. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen känner till statsrådets och övriga myndigheters rekommendationer och hur de inverkar på parternas rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet. Om arbetstagaren i strid mot rekommendationerna har rest till ett område som omfattas av rese- och inresanderestriktioner och då hen återvänt från resan inte ens som symptomfri kan arbeta på grund av rekommendationen, är arbetsgivaren inte lönebetalningsskyldig.

Arbetstagaren har inte rätt att självständigt besluta om att stanna hemma med full lön utan symptom efter en utlandsresa, utan man måste alltid avtala om detta med arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren blir sjuk iakttas bestämmelserna om lönebetalningsskyldighet under sjukfrånvaro och bestämmelserna i kollektivavtalet.

Då det gäller resor är det bra att komma ihåg att arbetsgivaren kan uppmana arbetstagaren att tänka över resor till områden med stor smittorisk, men arbetsgivaren kan inte förbjuda arbetstagare att resa då resan sker på arbetstagarens fritid. Det är ändå möjligt att ge rekommendationer. Det är alltid arbetsgivaren som tar beslut om arbetsresor.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om daghemmet förbjuder snoriga barn att komma till daghemmet eller skolan tills barnet har fått negativt svar på coronatest? Ska lön utbetalas till arbetstagen om hen är tvungen att stanna hemma med barnet?

Då en arbetstagares barn, eller ett annat barn som är permanent bosatt i hushållet och som inte fyllt 10 år, plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt att ordna vård för barnet eller vara tillfälligt vårdledig för att sköta barnet högst fyra arbetsdagar per gång. Enligt arbetsavtalslagen är frånvaron oavlönad, men i de flesta kollektivavtal avtalas om arbetstagarens rätt till lön för tillfällig vårdledighet, dvs. i högst fyra dagar. Det är alltså viktigt att kontrollera bestämmelserna i kollektivavtalet som förbinder arbetsgivaren. Betald frånvaro som definieras i kollektivavtalet gäller dock endast situationer där barnet insjuknat.

Om barnet misstänks ha smittats av corona och daghemmet förbjuder barnet att komma till daghemmet före svaret på coronatestet kommit kan dock arbetstagaren ha rätt att stanna hemma från arbetet för att ta hand om barnet, utan att arbetsgivaren är lönebetalningsskyldig för den tiden. Om arbetstagarens frånvaro är nödvändig för särskild vård av en familjemedlem eller en annan närstående person ska arbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren kan stanna hemma från arbetet under en bestämd tid. Då avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren om ledighetens längd och övriga arrangemang. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran tillhandahålla en redogörelse över grunden till frånvaron och dess upphävande. Arbetsgivaren är dock inte lönebetalningsskyldig under tiden för denna frånvaro. Om arbetstagaren under frånvaron kan arbeta på distans ska arbetsgivaren naturligtvis betala lön som normalt för tiden.

Och om företagaren på grund av ovannämnda orsak själv måste stanna hemma med barn? Hur går det med företagarens inkomst?

Det finns inga förmåner i sådana situationer. Företagaren stannar då hemma och vårdar sitt barn på egen bekostnad precis som i normala fall vid vård av sjukt barn. Vårdnadshavare till barn under 16 år har dock möjligt att få dagpenning för smittsam sjukdom i karantänsituationer (se nästa fråga).

När kan företagare eller arbetstagare få dagpenning för smittsam sjukdom?

FPA kan betala dagpenning för smittsam sjukdom då en person beordrats vara borta från arbetet, hållas isolerad eller i karantän för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom, exempelvis coronavirus. Det är läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som utfärdar beordran.

Dagpenningen för smittsam sjukdom har ingen självrisktid. Den kan endast betalas för de dagar som personen inte har kunnat arbeta på grund av karantän eller isolering. Dagpenningen betalas alltså inte för till exempel arbetsuppgifter som kan utföras på distans. Dagpenning för smittsam sjukdom betalas inte i situationer där personen stannar hemma eller borta från arbetet på eget initiativ eller på order av annan än ovannämnda läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar, till exempel för att invänta svar på coronatestet. Anvisning av sjukskötare, läkare eller arbetsgivare är inte en giltig grund. 

Vårdnadshavare till barn under 16 år kan få dagpenning för smittsam sjukdom om barnet har beordrats stanna hemma på grund av smittsam sjukdom och om barnets förälder därför inte kan arbeta.

När betalas sjukdagpenning och till vem?

Sjukdagpenning utbetalas då en person har konstaterats vara arbetsoförmögen och då arbetsoförmågan har pågått minst under självrisktiden. För FöPL-försäkrade företagare är självrisktiden dagen för insjuknande. Vardagar är från måndag till lördag bortsett från helgdagar.

Om företagaren inte har FöPL-försäkring är självrisktiden dagen för insjuknande och därpå följande nio vardagar, samma som för arbetstagare om än arbetstagare i regel får lön för minst de tio första dagarna av arbetsoförmåga. För den här så kallade allmänna självrisktiden, från två till tio sjukdagar, betalas en förmån till företagare vid namn FöPL-dagpenning. Den övergår till sjukdagpenning efter den allmänna självrisktiden då arbetsoförmågan fortgår.

Förutsättningen för att erhålla FöPL-dagpenning är ett intyg över arbetsoförmågan av minst en hälsovårdare eller en sjukvårdare. Med avseende på den egentliga sjukdagpenningen förutsätts minst ett A-intyg från läkare för de första 60 dagarna av arbetsoförmåga och därefter ett mer omfattande B-intyg.

Sjukdagpenning kan betalas till arbetsgivaren då arbetstagarens arbetsoförmåga överstiger dagpenningens självrisktid och då arbetsgivaren fortsättningsvis är lönebetalningsskyldig för tiden för arbetsoförmågan. För företagarens del betalas inte dagpenning till företaget. Vid väntan på svar från coronatest kan företagaren få sjukdagpenning om hen på basis av sina symptom har konstaterats vara arbetsoförmögen av läkare eller sjukskötare.

Får arbetsgivaren försätta arbetstagaren i karantän utan lön, om arbetstagaren återvänder från en utlandsresa?

Beslut om isolering eller karantän fattas av en läkare som ansvarar för smittsjukdomar och som utsetts av kommunen eller sjukvårdsdistriktet. Arbetsgivaren eller företagshälsovården kan alltså inte officiellt försätta arbetstagaren i karantän. Arbetsgivaren kan, som i vilka andra situationer som helst, bestämma att arbetstagaren stannar hemma. Men då har arbetsgivaren normal lönebetalningsskyldighet. I dylika fall rekommenderar vi att man utreder om arbetstagaren t.ex. kan arbeta på distans efter resan.

Kan arbetsgivaren förbjuda arbetstagare att resa till smittoområden för coronaviruset? Vad har arbetsgivaren för lönebetalningsskyldighet om arbetstagare åker på resa och blir sjuka?

Arbetsgivaren kan uppmana arbetstagare att tänka över resor till områden med stor smittorisk. Arbetsgivaren kan inte förbjuda arbetstagare att resa, då resan sker på arbetstagarnas fritid. Det är möjligt att ge rekommendationer. Det är alltid arbetsgivaren som beslutar om arbetsresor.

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren inte lönebetalningsskyldig ifall arbetstagare har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet. Om arbetstagare i motsats till arbetsgivarens uppmaning har rest till ett område som myndigheterna (utrikesministeriet) har rekommenderat att undvika icke-obligatoriska resor till, ska man bedöma om arbetstagare genom grov oaktsamhet har orsakat sitt eget insjuknande. Om så är fallet är det möjligt att arbetsgivaren inte har lönebetalningsskyldighet för sjukdomstiden.

Vilken lönebetalningsskyldighet har arbetsgivaren om en förälder frivilligt stannar hemma och tar hand om barn som myndigheten försatt i karantän?

Om arbetstagarens frånvaro är nödvändig för särskild vård av en familjemedlem eller annan nära person ska arbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren kan vara borta från arbetet för en viss tid. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om ledigheten och övriga arrangemang. På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren ge information om orsakerna till frånvaron och avbrytandet av den.

Arbetsgivaren är dock inte lönebetalningsskyldig under tiden för ovannämnda frånvaro (exkl. eventuellt distansarbete). Vårdnadshavare till barn under 16 år, vars barn har beordrats stanna hemma för att förhindra spridning av smittsam sjukdom och där vårdnadshavaren på grund av detta är förhindrad att utföra sitt arbete, har rätt till FPA:s dagpenning för smittsam sjukdom.

Vad har arbetsgivaren för lönebetalningsskyldighet om myndigheten stänger daghemmet/skolan och om föräldern stannar hemma för att ta hand sina barn?

Arbetstagaren kan tillsammans med arbetsgivaren avtala om att stanna hemma för att ta hand om sina barn. Arbetsgivaren har ingen lönebetalningsskyldighet under tiden för frånvaron (exkl. eventuellt distansarbete). Arbetstagaren har heller inte rätt till FPA:s förmåner.

Personer som återvänder från epidemiområden ska avtala om tidpunkt för återgång till arbetet och om frånvaron (två veckor) tillsammans med sin arbetsgivare. Vad har arbetsgivaren för lönebetalningsskyldighet om en symptomfri arbetstagare stannar hemma på grund av rekommendationen?

Det är fråga om en rekommendation som i sig inte är bindande. Det är dock motiverat att följa rekommendationen, eftersom dess syfte är att förhindra spridning av epidemin. Ifall arbetstagaren kan arbeta på distans, ska denna möjlighet utnyttjas. Om distansarbete inte är möjligt kan arbetsgivaren förutsätta att den symptomfria arbetstagaren återgår som vanligt till arbetet. Det är dock skäl att noggrant tänka över agerandet i en sådan situation.

Det är viktigt att alla på arbetsplatsen känner till statsrådets och övriga myndigheters rekommendationer och hur de inverkar på parternas rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet. Om arbetstagaren, i motsats till rekommendationerna, har åkt till ett epidemiområde och inte ens symptomfri kan arbeta efter resan på grund av statsrådets rekommendationer, har arbetsgivaren ingen lönebetalningsskyldighet.

Arbetstagaren har inte rätt att självständigt besluta om att stanna hemma med full lön utan symptom efter en utlandsresa, utan man måste alltid avtala om detta med arbetsgivaren.

Ifall arbetstagaren insjuknar följs bestämmelserna gällande lönebetalningsskyldighet under sjukfrånvaro och bestämmelserna i kollektivavtalet.

Vad har arbetsgivaren för lönebetalningsskyldighet om arbetsgivarens avtalspart meddelar att arbetstagarna inte får komma till arbetsplatsen t.ex. två veckor efter en utlandsresa?

I dylika fall lönar det sig för arbetsgivaren att först ta reda på om annat arbete kan erbjudas arbetstagaren. Enligt arbetsavtalslagen har arbetsgivaren dock lönebetalningsskyldighet för högst 14 dagar. Det gäller om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av orsaker som varken arbetstagaren eller arbetsgivaren kunnat påverka och som drabbat arbetsplatsen. Om arbetsgivarens avtalspart förhindrar arbetstagarnas tillträde till arbetsplatsen (och om arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete för den här tiden) kan den här bestämmelsen tillämpas och då begränsas arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet till två veckor.

I dylika fall är det alltid bra att diskutera med avtalsparten om hur skadorna som situationen förorsakar företaget ersätts och hur ett eventuellt förbud att släppa in arbetstagarna, till exempelvis en byggarbetsplats, inverkar på uppfyllandet av avtalsenliga skyldigheter.

Hurudan distanspraxis kan företaget ta i bruk och vad rekommenderas?

Distanspraxisen är bra att gå igenom i alla företag, utgående från de egna verksamhetsmöjligheterna. Ifall arbetet är av sådan natur att det även kan utföras på distans, rekommenderas att man använder sig av distansmöjligheten.

Kan arbetsgivaren förutsätta att arbetstagarna tar hem arbetsredskapen efter arbetsdagens slut, så att distansarbete är möjligt vid eventuell karantänsituation?

Om man på arbetsplatsen har avtalat om möjligheten att arbeta på distans är det naturligt att arbetstagaren har nödvändiga redskap för distansarbetet. Arbetsgivaren ska ge personalen anvisningar i praxisen kring distansarbetet. I dessa anvisningar ingår naturligt att nödvändiga redskap tas hem från arbetsplatsen, för att distansarbetet ska kunna utföras.

Kan arbetsgivaren förbjuda arbetstagaren att komma till arbetet eller besluta om distansarbete?

Den av kommunen utnämnda läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar beslutar om en person ska isoleras eller försättas i karantän. Arbetsgivaren eller företagshälsovården kan alltså inte försätta en arbetstagare i karantän. Arbetsgivaren kan, precis som i vilka andra situationer som helst, beordra en arbetstagare att stanna hemma. Men om myndigheten inte har beordrat karantän och om arbetsgivaren beordrar arbetstagaren att stanna hemma ska normal lön betalas till arbetstagaren.

Det är möjligt att beordra om distansarbete ifall distansarbetet kan anses vara normal praxis i arbetet och om arbetsgivaren säkerställer att arbetstagaren har alla nödvändiga redskap för att arbeta på distans.


Coronaviruset sprids i Finland. Hur skall man agera på arbetsplatserna?

Hur skall arbetsplatserna agera?  

På alla arbetsplatser bör man följa med hur situationen utvecklas och följa myndigheternas direktiv. Hälsosituationen uppdateras dagligen av Institutet för hälsa och välfärd. Även Arbetshälsoinstitutet erbjuder viktig och aktuell information på sina nätsidor.  

Hur skall man agera på arbetsplatsen om arbetstagaren tror att hen drabbats av coronavirussmittan? Hur sköts löneutbetalningen under sjukdomstiden? 

Arbetstagaren måste, så fort som möjligt, meddela arbetsgivaren om hen blir sjuk. Alla arbetsplatser bör ha tydliga anvisningar om hur och till vem man meddelar frånvaro. 

Vid misstanke om smitta tas prover i första hand av patienter som har allvarliga symptom på luftvägsinfektion och av hälso-, sjuk- och socialvårdspersonal. En läkare kan överväga om man också tar prover av personer med lindriga symptom och av personer som återvänder från resor. Personer utan symptom testas i regel inte. 

Arbetsgivaren har rätt att be om läkarintyg av arbetstagaren, men många arbetsgivare kräver inget läkarintyg under de tio första dagarna. 

I många kollektivavtal finns bestämmelser om att en kortvarig frånvaro även kan bevisas med intyg från sjukvårdare istället för läkarintyg, om det är fråga om epidemisk sjukdom. 

Vanligtvis betalar arbetsgivaren lön till arbetstagaren för sjukdomstiden. Om arbetsoförmågan pågår över två veckor ansöker arbetsgivaren om sjukdagpenning från FPA. Sjukdagpenningen är cirka 60 procent av förvärvsinkomsten. 

Om arbetstagaren insjuknar under semestern, och om antalet dagar för arbetsoförmåga överstiger sex semesterdagar under semestern, har arbetstagaren rätt att be att semestern flyttas fram till en senare tidpunkt, för den del som överskrider dagpenningen.