Etsi

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Tiedote

Nästan en tredjedel av företagen är rädda för att konjunkturen försämras - företag behöver hjälp för att behålla arbetsplatser

Nästan vart tredje företag tror att konjunkturerna kommer att försvagas under det innevarande året. Endast en femtedel tror att de kommer att förbättras. Den obefintliga ekonomiska tillväxten samt den finanspolitiska åtstramningen sänkte saldotalet för konjunkturförväntningarna till -7. Det här var den första gången sedan år 2009 som saldotalet är negativt. Jämfört med året innan är minskningen hela 15 enheter.

Sme-företagsbatometern:

Nästan vart tredje företag tror att konjunkturerna kommer att försvagas under det innevarande året. Endast en femtedel tror att de kommer att förbättras. Den obefintliga ekonomiska tillväxten samt den finanspolitiska åtstramningen sänkte saldotalet för konjunkturförväntningarna till -7. Det här var den första gången sedan år 2009 som saldotalet är negativt. Jämfört med året innan är minskningen hela 15 enheter.

Detta framgår av den SME-företagsbarometer som publicerades den 10 februari och som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. Den baserar sig på svaren från över 4 400 SME-företag. Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet utarbetar en SME-barometer två gånger om året.

— Svagare förväntningar är mycket oroväckande, för SME-företagen har en central roll i upprätthållandet av välfärden. Det blir allt viktigare med reformer som snabbt stärker förutsättningarna för företagande under den kommande mandatperioden, säger Jussi Järventaus, verkställande direktör för Företagarna i Finland.
 

Lönsamheten sjunker, investeringsförväntningarna rasade

Bristen på ekonomisk tillväxt och den inhemska marknadens svaghet syns tydligt i företagens lönsamhet. Saldotalet är nu -5, medan en god nivå är omkring 30 enheter. Från hösten sjönk saldotalet med hela 11 enheter. Minskningen var stor inom alla branscher, men speciellt stor var den inom byggandet, där vart tredje företag anser att dess lönsamhet kommer att försvagas.

Förväntningarna om investeringarnas utveckling under den närmaste tiden rasade: saldotalet var – 21, tio mindre än under hösten. Inom samtliga huvudbranscher finns det fler företag som minskar än ökar sina investeringar.

Det finns flera faktorer som bromsar investeringar. Efterfrågan har inte återhämtat sig, företagens lönsamhet är svagare än normalt och antalet företag med betalningssvårigheter är nästan 50 procent större än före finanskrisen.

— Investeringsviljan återspeglar företagens tro på Finlands framtid. Man måste kunna skapa den. Vi har flera klara strukturella problem, som vi kan lösa självständigt. Detta måste göras omgående, säger ekonomisten Petri Malinen från Företagarna i Finland.
 

Oron över arbetsplatserna ökar – anpassningsåtgärder har blivit vanligare

Nästan 70 procent av SME-företagen försöker behålla det nuvarande antalet anställda. Inom service och industri tror man att det rentav går att öka antalet anställda lite. Inom handel och byggnad finns det däremot en press att anpassa personalantalet genom att minska det. Situationen har också försvårats i andra avseenden, för saldotalet 0 för sysselsättningsförväntningar är exceptionellt lågt.

De vanligaste hindren för sysselsättning är osäker efterfrågan och arbetets bikostnader. Problemen med tillgången på arbetskraft har ersatts med riskerna vid uppsägning.

Redan en tredjedel av SME-företagen har blivit tvungen att vidta anpassningsåtgärder. De vanligaste av dessa är permitteringar och andra arbetstidsarrangemang. Av de företag som blivit tvungna att anpassa sig blev en fjärdedel tvungen att säga upp arbetstagare. Av de företag som planerar anpassning överväger en fjärdedel uppsägningar.

— Det faktum att SME-företagen, som burit ansvaret för sysselsättningen, har blivit tvungna att ty sig till permitteringar och till och med uppsägningar, visar tydligt att det behövs en strukturförändring på arbetsmarknaden. Man bör hjälpa företag att klara av svåra situationer genom att öka möjligheterna i lagstiftningen att komma överens om arbetsvillkor och löner på arbetsplatserna. Detta skulle minska uppsägningar och permitteringar samt förbättra förutsättningarna för tillväxten, säger Järventaus.

– Därtill bör bland annat prövotiderna förlängas, tröskeln för uppsägning sänkas samt arbetstagarens möjlighet att skjuta upp semestern på grund av sjukdom begränsas. Dessa kan verka hårda metoder, men de skulle hjälpa företagen att erbjuda arbete.
 

Tillväxtorienteringen är fortfarande stark

Innovativa, växande företag är viktiga källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det positiva är att sju procent av SME-företagen uppger, trots ekonomins svaga tillstånd, att de är starkt tillväxtorienterade, och 35 procent planerar att växa i mån av möjligheter. Tillväxtviljan är fortfarande starkare än under finansieringskrisen år 2009.

— Man måste se till att incentiven och resurserna för tillväxt är tillräckliga. Genom att reformera beskattningen kunde man tackla båda problemen. Företagaravdraget skulle uppmuntra små personbolag att växa och uppskjutandet av beskattningen av outdelade vinster skulle frigöra pengar för tillväxt, säger Petri Malinen.
 

» Läs hela SME-företagsbarometern här.

Ytterligare information:

verkställande direktör Jussi Järventaus, Företagarna i Finland, tfn 050 336 0015, jussi.jarventaus@yrittajat.fi
ekonom Petri Malinen, Företagarna i Finland, tfn 050 434 5952, petri.malinen@yrittajat.fi