Etsi

Sammanfattning

De små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden har dämpats ner sedan våren. Förändringen i SME-företagens konjunkturförväntningar är dock tämligen liten jämfört med barometern på våren 2019. I och med att nationalekonomins tillväxt blev långsammare, försvagades saldotalet för konjunkturutsikter till 10. Sänkningen sedan våren är 4 enheter och jämfört med situationen för ett år sedan 17 enheter.

Förväntningarnas försvagning motsvarar långt den allmänna uppfattningen om ekonomins utveckling. Den ekonomiska tillväxten har blivit långsammare i Finland, och utvecklingen är likadan också på alla våra viktigaste marknadsområden. För närvarande är Finlands ekonomiska tillväxt närmast beroende av den privata konsumtionen.

Bland SME-företagen uppskattade 27 procent att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna medan 17 procent befarar att de kommer att försämras. Betraktat enligt bransch skedde den största förändringen inom byggandet, vars saldotal sjönk med sex enheter till nivån 5. Även i alla andra huvudbranscher kunde man se en negativ förändring. Saldotalet var det högsta i servicebranschen.

Omsättningsökningen blir långsammare och investeringarna minskar

Förväntningarna om omsättningsutvecklingen motsvarar mycket långt de allmänna konjunkturförväntningarna. Förväntningarna har sjunkit samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har blivit svagare. Saldotalet föll ytterligare från vårens barometer med två enheter och fick värdet 24. Detta ligger klart under det långsiktiga medeltalet för bra ekonomisk utveckling.

Lönsamhetsförväntningarna har försvagats på samma sätt som omsättningsförväntningarna. Trots att ekonomin har vuxit sjönk saldotalet ytterligare från våren till 11. Förväntningarna om lönsamheten är nu bara en tredjedel av det som de brukar vara när den ekonomiska tillväxten är bra.

Allt färre SME-företag väntar sig att deras soliditet ska växa. Den långsammare ekonomiska tillväxten verkar ha vänt förväntningarna om bättre soliditet neråt. Saldotalet föll med tre enheter från vårens barometer och fick värdet 20.

SME-företagens uppskattningar om investeringarnas utveckling under den närmaste tiden fortsatte att sjunka. Saldotalet för investeringar blev negativt i alla andra branscher utom industrin. Inom handeln är förväntningarna om investeringarnas utveckling inom den närmaste tiden de svagaste, och saldotalet blev -13. Med undantag av industrin finns det alltså i alla huvudbranscher fler företag som skär ner sina investeringar än sådana vars investeringar ökar. Till följd av den avtagande utvecklingen blev saldotalet -4.

Färre nya arbetsplatser uppstår i SME-företagen

Förbättringen av ekonomiska förhållanden för några år sedan syntes inte omedelbart som en lika stor förändring i SME-företagens personalförväntningar, eftersom företagen hade kämpat genom den svaga ekonomiska konjunkturen och hållit fast vid sina anställda. Nu försvagar den långsammare ekonomiska tillväxten och osäkerheten om den framtida utvecklingen förväntningarna om utvecklingen av antalet anställda kraftigare än tidigare. Därför är barometerns resultat gällande utvecklingen av antalet anställda en aning negativare än förväntningarna om den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Saldotalet för förväntningarna på 9 ligger klart under den långsiktiga normalnivån. Saldotalet sjönk med tre enheter sedan våren. En stor majoritet av SME-företagen, dvs. 70 procent, tänker hålla kvar det nuvarande antalet anställda.

Tillväxt genom förnyelse och internationalisering

Nationalekonomin behöver innovativa företag. Utan dem sprider sig teknologin långsammare och den långsiktiga tillväxten blir därmed lägre. Innovativa företag påverkar hela nationalekonomin på ett positivt sätt. Växande företag kan skapa flera arbetsplatser, och Finland behöver mera arbetsgivarföretag. Tillväxt är viktigt även med tanke på bättre lönsamhet och ett bättre konkurrensläge. Antalet starkt tillväxtorienterade företag har varit det samma under 1,5 års tid, men jämfört med situationen för ett par år sedan har deras antal sjunkit. Dessutom är det oroväckande att antalet företag som inte säger sig sträva efter tillväxt stiger trendmässigt.

Företagen söker framgång och konkurrensfördel från flera olika källor. 75 procent av företagen har till exempel investerat i informationsteknologi, programvaror eller maskiner och utrustning under de senaste 12 månaderna. Nästan 60 procent av företagen har utbildat sin personal. Det som också är positivt är att närmare en femtedel av SME-företagen har tagit i bruk nya affärsmodeller och en dryg fjärdedel ny teknologi.

Internationell verksamhet hör till allt fler SME-företags vardag, och företagen söker tillväxt och framgång från utrikeshandeln. Redan det att ett litet företag bestämmer sig att gå in på den internationella marknaden är ett betydande beslut. Det kräver nya kunskaper och ofta stöd till exempel i frågor kring finansieringen. Framgång på den internationella marknaden kräver hårt arbete, lyckad tajming och även tur. SME-företag som klarar sig i internationell konkurrens är dock mycket viktiga, eftersom de är lönsammare än företagen i genomsnitt och växer också därför snabbare.

För små och medelstora företag innebär internationalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker samt en möjlighet till nya finansieringsarrangemang. SME-företag exporterar alltjämt sina produkter eller tjänster alltför ofta mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Då kan köparens eventuella betalningsoförmåga leda till stora kreditförluster. Av SME-företagen har 49 procent haft försäljning utan kreditförsäkring. Antalet har sjunkit en aning, men utvecklingen borde påskyndas.

I Finland finns flera olika aktörer som erbjuder företag internationaliseringstjänster. Detta har sina fördelar, eftersom företagens behov i internationaliseringsfrågor varierar mycket. Till exempel starkt tillväxtorienterade företag behöver och använder mycket alla internationaliseringstjänster. I det stora hela är företagen nöjda med tjänsterna.

Snabblån kompletterar flaskhalsarna i SME-företagens finansiering

Regleringen av bankverksamheten, den lägre efterfrågan på krediter än vanligt samt företagens försämrade kreditvärdighet syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansieringsinstitut. Användningen av extern finansiering har minskat något jämfört med våren.

SME-företagen tänker ansöka om nästan lika mycket finansiering under de följande 12 månaderna som enligt den föregående barometern. Nu tänker 21 procent av svararna ansöka om finansiering, när andelen under början av 2019 var en procentenhet högre.

Även om de största förändringarna i tillgången på företagsfinansiering åtminstone för tillfället borde vara över, verkar den allmänna tillgången till finansiering ha stramats åt något. Inte mindre än 45 procent att respondenterna rapporterade att finansiärernas kreditpolitik har stramats åt.

Bankerna är den viktigaste finansieringskällan för SME-företag, men företagsfinansieringen håller småningom på att bli mångsidigare. Det som gör situationen utmanande är att snabblåneföretag har ökat sin popularitet mest bland de nya finansieringskällorna. Sådana företag erbjuder finansiering på mycket varierande villkor, och hos en del är räntenivån mycket hög.

Nedskärningen av bankernas riskförmåga genom reglering har tvingat den offentliga sektorn att bära större risk. En del av detta nya system är låne-, garanti- och investeringsmedel som erbjuds av EU. Enligt barometern är de tillsvidare mycket dåligt kända bland finska SME-företag. Tre av fyra SME-företag har aldrig hört om dessa medel, och färre än fem procent säger att de känner dem åtminstone tämligen bra. Det som gör läget krångligt är att till och med bland de mest tillväxtorienterade och därmed mest potentiella företag som kunde utnyttja låne-, garanti- och investeringsmedel som erbjuds av EU var det bara sju procent som kände dessa medel ens rimligt väl.

Digitaliseringen framskrider långsamt på SME-företag

I SME-företagens användning av digitala tjänster och deras planer att ta i bruk sådana har skett bara små förändringar jämfört med den föregående barometern.

SME-företagen använder allt fler digitala tjänster av olika slag, såsom köp i nätet, i sin affärsverksamhet. Enligt barometer gör 36 procent inköp via nätet. Bara 14 procent har dock näthandel som en del av sin affärsverksamhet.

Nyttan med digitaliseringen har stigit något från den föregående barometern. Företagen anser att de möjligheter som digitaliseringen erbjuder affärsverksamhetens olika delområden i huvudsak är betydande eller tämligen betydande. Förstärkningen av företagsimagen och uppnåendet av nya kunder finns bland de viktigaste av dessa.

Arbetsmarknadssystemet måste utvecklas

Bland företagen anser 15 procent att det nuvarande avtalssystemet är helt välfungerande och 49 procent att det är tillräckligt välfungerande. Enligt 29 procent fungerar systemet inte väl. Sju procent av företagen anser att det nuvarande avtalssystemet inte alls fungerar.

En viktig iakttagelse är att starkt tillväxtorienterade företag är missnöjda med det nuvarande avtalssystemet. Bland dem anser 12 procent att systemet inte alls fungerar. Enligt 31 procent av de företag som vill växa i mån av möjlighet fungerar avtalssystemet inte väl. Dessa tillväxtföretag är särskilt viktiga för samhället, eftersom de skapar fler arbetsplatser än andra företag.

» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.

» Tillbaka