Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 1 2010

Etsi

Sammanfattning

Den ekonomiska verksamhetsmiljön har efter förra årets snabba försvagning börjat stabiliseras inom flera branscher, vilket syns klart i förväntningarna för innevarande år. Saldotalet för sme-företagens konjunkturförväntningar är nu +25, då det för ett år sedan var lika mycket på minus.

Saldotalet har överskridit det långsiktiga medeltalet (+15), men man skall vid granskningen av situationen för närvarande beakta förväntningarnas mycket snabba fall i början av finanskrisen.
 
Finanskrisen har lett till stort anpassningstryck för finländska sme-företag. Företagens möjlighet att klara av kriser har dock förstärkts under årens gång, så förväntningarna sjönk inte ens under förra året till de nivåer som mättes under depressionen på 1990-talet.
 
37 procent av sme-företagen förväntar sig nu konjunkturförbättring, när motsvarande andel ännu för ett halvt år sedan var 18 procent. Förväntningarna har stigit inom alla fyra huvudbranscher samtidigt som skillnaderna i förväntningarna mellan olika branscher har minskat. Också företag av olika storlek har en mer enhetlig syn på konjunkturerna inom närframtiden.
 
 
Omsättningen och lönsamheten förbättras
 
Också förväntningarna om omsättningens utveckling har stigit avsevärt under det senaste halvåret. Enligt barometern som publicerades förra hösten fanns det nästan lika många företag som förberedde sig på sänkt omsättning som sådana som förberedde sig på dess tillväxt, varvid saldotalet var +1. Nu är den +33, då nästan vartannat sme-företag räknar med att deras omsättning växer under de nästa 12 månaderna.
 
Inom industrin har antalet företag som räknar med sänkt omsättning halverats till 15 procent. Servicebranscherna avviker ännu lite från övriga branscher med i medeltal större tillväxtförväntningar angående omsättningen.
 
Sme-företagens förväntningar angående lönsamhetens förändring har efter det stora fallet under år 2009 stigit till saldotalet +21, vilket ligger mycket nära det långsiktiga medeltalet. Förväntningarna på lönsamhetens ökning har stigit rejält över hela linjen. Företagen har dragit ner på kostnaderna och effektiverat sin verksamhet.   
 
De positiva förväntningarna på affärsverksamheten återspeglas också på värdena angående soliditeten. Saldotalet steg från förra höstens barometer med 22 enheter till nivån +26. Skillnaderna i förväntningarna på soliditeten är mycket små mellan de olika branscherna. En dryg tredjedel av företagen förväntar sig att deras balansräkningar förstärks detta år. Inom alla branscher räknar vart tionde företag med att deras soliditet sjunker från nuläget.
 
 
Investeringar planeras, personalen hålls kvar
 
Trots att vändningen i investeringar vanligen sker i ett relativt sent skede av ekonomins uppgång har sme-företagens investeringsförväntningar redan stigit lite på plus. Saldotalet är nu +2, vilket är 17 enheter högre än under den föregående barometern.
 
Industrin skiljer sig från övriga branscher med lite större investeringsförväntningar. Däremot är förväntningarna inom handeln svagare och på minussidan. Inom handeln är investeringsförväntningarna mindre ju större företag det gäller.
 
Trycket på personalminskningar inom sme-företag har minskat: personalförvätningarnas saldotal steg från förra hösten med 16 enheter till talet +12. Inom handeln och inom servicebranscherna är förtroendet till hemmamarknadens återupplivning och speciellt till konsumenternas penninganvändning starkt, fastän arbetslösheten allmänt anses växa fortsättningsvis.
 
Inom industrin är förväntningarna på utvecklingen av personalen mera försiktiga än inom andra branscher, eftersom omsättningen hann sjunka ganska mycket under förra året. Behovet att öka lönsamheten innan man ökar personalen är uppenbar.
 
Sme-företagens sysselsättningsbehov har stigit inom alla branscher, fastän osäkerheten kring efterfrågan är det största sysselsättningshindret. Sysselsättningsbehov finns speciellt inom byggnadsbranschen och industrin, och mindre än inom andra branscher inom handeln.
 
 
Finansiering för brukskapital och för investeringar
 
Lite över hälften av sme-företagen har lån från finansieringsinstitutioner. 26 procent av sme-företagen ämnar söka extern finansiering under de närmaste 12 månaderna. Andelen är 3 procentenheter högre än förra hösten.
 
Extern finansiering behövs alltjämt främst som brukskapital, fastän andelen som söker brukskapital är lägre än förra hösten. Däremot kommer fler företag att söka finansiering för investeringar i maskiner och apparater samt för utvecklingsprojekt.  
 
76 procent av företagen som ämnar söka extern finansiering kommer att göra det från banker, vilket är samma nivå som förra hösten. Finnveras finansiering kommer att sökas av färre företag. Också färre företag kommer i år att vända sig till försäkringsbolagen. NTM-centralerna som finansiär övervägs av 15 procent och TEKES av 10 procent av dem som planerar söka finansiering.
 
78 procent av dem som sökt finansiering under de senaste 12 månaderna har gjort det från banker och 15 procent av finansieringsbolag – precis som de enligt de tidigare barometrarna hade planerat. Finnveras finansiering hade tagits av 26 procent, vilket är högre än andelen förra hösten.
 
Av de som planerar söka finansiering under de närmaste 12 månaderna kommer 29 procent att söka Finnveras konjunkturlån eller –borgen. Framförallt industrins småföretag kommer att förlita sig på Finnveras konjunkturprodukter. Inom servicebranscherna finns det färre som ämnar söka konjunkturlån än inom andra branscher.
 
>> Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.
 
Av dem som tagit extern finansiering under det senaste året rapporterade 32 procent att förändringarna inom finansmarknaden hade haft svåra eller ganska svåra effekter. Denna andel har nu minskat i jämförelse med höstens barometer.  
 
Av dem som märkt effekter sade 55 procent att finansieringens marginal hade stigit. Säkerhetskraven hade stigit enligt 62 procent och finansieringens allmänt försämrade tillgänglighet hade konstaterats av 36 procent. Säkerhetskraven verkar ha stigit ytterligare – speciellt inom industrin och handeln.
 
I medelstora företag har man oftare än inom småföretag märkt att särskilt marginalerna har stigit. I mindre företag upplevs igen att speciellt säkerhetskraven har ökat.
 
Betalningssvårigheterna har inte försvunnit
 
Av sme-företag meddelar 18 procent att de har upplevt betalningssvårigheter under de senaste tre månaderna. Detta ligger på samma nivå som i höstens barometer och är fortsättningsvis mångfaldig jämfört med normalsituationen där andelen är 2–3 procent. Betalningssvårigheterna är mer allmänna inom industrin och på motsvarande sätt mer sällsynta inom servicebranschen jämfört med andra branscher.
 
Av företagen har 55 procent upplevt betalningssvårigheter hos kunder eller affärspartners under de senaste tre månaderna. Detta är också samma nivå som under hösten. Betalningssvårigheter har mötts speciellt av företag inom industrin och handeln.
 
Av dem som mött betalningssvårigheter under de senaste tre månaderna anser 74 procent att betalningssvårigheterna har ökat i jämförelse med situationen för ett år sedan. På hösten var denna andel ännu 80 procent. Detta motsvarar 40 procent av alla företag. Speciellt företag som fungerar på större marknader och större företag har märkt av betalningssvårigheter.
 
10 procent av sme-företagen har haft behov av betalningsarrangemang med beskattaren under de senaste sex månaderna. Andelen är samma som i höstens sme-företagsbarometer. Av branscherna har byggnadsindustrin lite oftare förlitat sig på betalningsarrangemang.
 
Anpassningen till följderna av finanskrisen fortsätter
 
Nästan hälften av sme-företagen har redan vidtagit stabiliseringsåtgärder p.g.a. den ekonomiska situationen. Andelen som har vidtagit stabiliseringsåtgärder har ökat med 7 procentenheter från förra hösten.
 
Planeringen och förverkligandet av stabiliseringsåtgärderna är desto allmännare ju större sme-företag det gäller. Företag som i huvudsak fungerar som underleverantörer har oftare än andra varit tvungna att vidta stabiliseringsåtgärder.
 
Av de företag som vidtagit stabiliseringsåtgärder har 42 procent permitterat och 30 procent gjort andra arbetstidsarrangemang. Av de företag som redan vidtagit stabiliseringsåtgärder har 28 procent redan varit tvungna att säga upp anställda, och av de företag som planerar stabiliseringsåtgärder överväger 19 procent uppsägningar. Dessa andelar ligger på samma nivå som förra hösten.
 
Ungefär en fjärdedel av företagen som vidtar stabiliseringsåtgärder ökar sin verksamhet i nya produkter. Ca en femtedel av dem som vidtagit eller som planerat åtgärder ämnar öka affärsverksamheten på nya områden eller centralisera affärsverksamheten inom företagets kärnområden. Tillfälliga lönesänkningar har avtalats i 15 procent av fallen och 13 procent av dem som planerar stabiliseringsåtgärder räknar med att lönesänkningar kan vara en bra modell.
 
Permitteringar och uppsägningar är vanligare inom industrin och byggnadsbranschen. Ju större företagets personalstyrka är, desto vanligare är permitteringar, uppsägningar och arbetstidsarrangemang samt minskat bruk av underleverantörer och förflyttning av produktionen till annat land.