Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 12014

Etsi

Sammanfattning

SAMMANFATTNING

Förväntningarna för konjunkturutvecklingen hos små och medelstora företag är inom den närmaste tiden mer hoppfulla än tidigare. Trots att det inte ännu finns tydliga tecken på att Europas ekonomiska utveckling piggas upp och den inhemska finanspolitiken har stramats åt främst med hjälp av beskattning, är saldosiffran som beskriver konjunkturförväntningarna +16. Jämfört med våren 2013 har siffran stigit med 11 enheter. Var tredje SM-företag uppskattar att konjunkturerna förbättras under året och 17 procent är rädda för att de försvagas allt mer. I de tidigare barometrarna fanns det åtta procentenheter mindre som förutsåg bättre konjunkturer. Det har inte funnits tydliga tecken på en förbättrad situation, men riktningen är rätt. Av svararna ansåg 31 procent att situationen nu var bättre än året innan och 26 procent ansåg att situationen var sämre.

Lönsamheten stiger, investeringarna rör på sig

I förväntningarna gällande lönsamheten fortsatte svaga stigandet mot det bättre. Nu uppskattade 35 procent av svararna att företagets lönsamhet förbättras medan motsvarande siffra på hösten var 30 procent. Den nyaste saldosiffran +15 är trots allt fortfarande låg, vilket betyder att flera SM-företag har även i år tajt med pengar i kassan. Investeringarnas nedförsbacke i SM-företagen tog äntligen slut. Saldosiffran är fortfarande ganska svag –5. Siffran har trots allt stigit med fyra enheter från hösten. Den positiva utvecklingen har skett inom industrin. Inom andra branscher är man fortfarande väldigt försiktig och en fjärdedel av företagen har sagt att de minskar på antalet investeringar i år. Investeringarnas nivå motsvarar situationen år 2012. Det finns flera bromsar för investeringarna. Tecknen på efterfrågans permanenta återhämtning låter ännu vänta på sig, företagens lönsamhet är svagare än normalt och antalet företag med betalningsanmärkningar är över 50 procent större än under uppsvinget innan finanskrisen.

Arbetsplatserna hålls kvar, export blir sakta vanligare 

SM-företag kan även i år uppehålla sysselsättning. Förbättringen av den allmänna konjunkturen syns trots allt inte ännu i ökad personal. Personalförväntningarnas saldosiffra steg med två enheter till +8 från förra hösten. Inom industrin var utvecklingen mest positiv och personalförväntningarna steg högst från ifjol höst, med fem enheter. Förutsättningarna på arbetsmarknaden inom servicebranschen är fortfarande lite bättre än inom andra branscher. Nästan en sjättedel av de företag som svarade på barometern sysslar med egen export. Enligt barometern verkar exportverksamheten i SM-företag vara en lång och krävande process. Exportverksamhet är tydligt vanligast inom industrin. Av SM-företag inom industrin berättade till och med 45 procent att de fungerar i en internationell omgivning. I handel är motsvarande andel 20 procent. SM-företagens förväntningar på export har i sin helhet stigit och exportens saldosiffra är +32.

Bromsar i strävan efter att växa och sysselsätta 

Då de allmänna finansiella vyerna blir klarare har även strävan efter att växa stigit. Tillsvidare kan man inte se någon större förändring. Då man beskådar detta inom enskilda branscher ser man skillnaderna tydligt. Hos de företag som fungerar på hemmamarknaden saktar osäkerheten på vad som kommer kraftigt ner på strävan efter att växa. Exportmarknadens positiva signaler har däremot förstärkt strävan efter att växa speciellt inom industrin. Att den långvariga ekonomiska osäkerheten släpper taget har inte ännu påverkat antalet SM-företag som inte har behov av att sysselsätta. Till sådana företag räknas 30 procent av de som svarade på barometern. Sysselsättningsbehovet har ökat inom industrin. Inom andra branscher är situationen liknande som ifjol. De största hindren för att sysselsätta är osäkerheten på efterfrågan, arbetets sidokostnader och tillgängligheten på arbetskraften. Betydelsen av efterfrågans ostabilitet är fortfarande stor men problemen inom tillgängligheten på arbetskraft har minskat. Problemen med tillgängligheten på arbetskraft gäller fortfarande alla branscher. Inom industrin har riskerna förknippade till uppsägelserna blivit ett stort hinder. Inom servicebranschen är svårigheterna inom tillgängligheten på passlig arbetskraft ett tydligt hinder för at sysselsätta.

Möjlighet till finansiering, men med strängare villkor

Nästan vartannat SM-företag har lån från en bank eller annat kreditinstitut. Andelen är fem procentenheter mindre än ifjol. Inom industrin, byggbranschen och handelssektorn är lånade medel vanligare än för ett år sedan. Om man ser på en längre period har utomstående finansieringens andel hållits stabilt vid lite under 50 procent. Trots att andelen företag med betalningsstörningar har stigit avsevärt jämfört med tiden innan finanskrisen har andelen SM-företag som tagit utomstående finansiering hållits stabil. Av de som svarade på barometern hade 28 procent skaffat finansiering under föregående år. Förra våren och hösten var andelen samma. Av användningen av finansieringen är driftskapital fortfarande det vanligaste alternativet. Finansiering ansöks fortfarande mindre än vanligt för utvidgnings- eller säsonginvesteringar. Förändringarna inom SM-företagens finansieringsstruktur är långsamma trots att behovet för mångsidigare finansiering är klart på grund av strängare bankreglering. Banklån är även i år den vanligaste finansieringsformen då 75 procent av de som planerar att ansöka om finansiering nämner det som ett alternativ. Dryga 40 procent av de företag som tagit finansiering svarade att kreditpolitiken har blivit mycket eller ganska mycket strängare. Jämfört med tidigare ska man lägga märke till att endast en tredjedel konstaterade att politiken har ändrats lite eller inte alls under de senaste 12 månaderna. Situationen på finansieringsmarknaden är från SM-företagens synvinkel samma som i början av åren 2013 och 2009. Var tredje SM-företag som tagit finansiering anser att situationen reflekteras mycket eller ganska mycket på finansieringsvillkoren. Då krisen var som djupast var motsvarande siffra 37 procent. Enligt de flesta är den synligaste förändringen i villkoren en större lånemarginal. Nästan en tredjedel av de företag som tagit finansiering ansåg att det var en betydande förändring. Den andra vanligaste förändringen var strängare marginalsäkerhetskrav. Även här ansåg en tredjedel av de företag som tagit finansiering att det var en betydande förändring. Av de som tagit finansiering hade 39 procent träffat på svårigheter i att få finansiering. Situationen har till och med blivit lite svagare från början av finanskrisen då andelen var 36–38 procent.

Betalningssvårigheter och strukturell korrigering är vanliga

Kassasituationen har hållits åtstramad i flera SM-företag och betalningssvårigheterna är fortfarande på hög nivå. Under de senaste tre månaderna har antalet företag som upplevt betalningssvårigheter hållits på en hög nivå på 20 procent.  Andelen har hållits inom en ram på 14–20 procent redan över fyra år. Den största förändringen mot det sämre skedde i de större SM-företagen. I mikroföretag har redan nästan var femte betalningssvårigheter. Med tanke på växande och sysselsättande är det beklagligt att företag som strävar efter att växa har en aning mer betalningssvårigheter än andra SM-företag. En försvagad situation har lett till att allt flera företag är tvungna att göra strukturella korrigeringar. Redan nu har en tredjedel av SM-företagen varit tvungna att göra strukturella korrigeringar på grund av konjunktursituationen. Strukturella korrigeringar är vanligare i de större SM-företagen. Strukturella korrigeringarna är också vanligare i företag som fungerar på en bredare marknad. Som tur för SM-företag hör till stora företagens strukturella korrigeringar att man fokuserar på kärnverksamheten och utkontrakterar andra funktioner. En sådan strukturell korrigering kan erbjuda SM-företag en möjlighet att förstärka sin egen verksamhet.

Man är nöjd med Finnveras tjänster och man tänker rösta i EU-valet

Bland företagen har man allmänt ansett att Finnveras finansieringstjänst är bra. Dryga 65 procent av företag som ansökt om Finnveras finansiering meddelar att servicen motsvarade företagets behov utmärkt eller bra. Endast en femtedel av företagen ansåg att Finnveras finansieringstjänst motsvarade deras behov försvarligt eller dåligt. Från EU kommer över 70 procent av den nya lagstiftningen och lagstiftningen inom EU påverkar allt mer företagens verksamhet i Finland. Företagarna har tagit det väl till sig då största delen, 86 procent, av representanterna från företagen berättar att de tänker rösta i vårens EU-val. Endast tre procent meddelade att de inte tänker rösta.
 

» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska. 

» Tillbaka