Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 2 2009

Etsi

Sammanfattning

Sammanfattning

Den internationella finanskrisen förvandlades till en kris inom realekonomin för ett år sedan. Denna kris påverkade finländska sme-företagens verksamhet snabbt, främst dem som var verksamma inom industrin och byggnadsbranschen. Förväntningarna sjönk mycket brant enligt företagsbarometern i mars inom alla sektorer inom affärsverksamheten, och saldotalet som beskriver konjunkturförväntningarna var -25. 
 
Nu är saldotalet för konjunkturförväntningarna -8. Förväntningarna har blivit lite bättre inom alla fyra huvudbranscher, främst inom industrin och byggnadsbranschen. Saldotalen inom dessa branscher var extremt låga under våren.
 
Det sammanräknade saldotalet för sme-företagens del är fortfarande negativ vilket innebär att det finns fler sme-företag som förbereder sig på en svårare situation än sådana som förväntar sig att konjunkturerna förbättras.
 
Uppsvinget i saldotalet förklaras av det att färre företag förväntar sig konjunkturernas försämring nu än i vårens barometer. Förändringen i andelen företag som förväntar sig att situationen förbättras är klart mindre. Endast 18 procent av sme-företagen tror på förbättrat konjunkturläge under inkommande år.
 
De dystraste förväntningarna har företag som sysselsätter minst 20 personer. Nästan hälften av företagen i den storleksordningen förväntar sig att konjunkturerna försämras ytterligare. Små företag som sysselsätter under 5 personer är däremot mer hoppfulla: nästan 60 procent av dem förväntar sig att situationen förblir stabil, och lika många företag förväntar sig förbättrade konjunkturer som de som förväntar sig försämrade konjunkturer.
  
Saldotalen som beskriver allmänna konjunkturförväntningar och förväntningarna på omsättningens och lönsamhetens utveckling har stigit efter djupdykningen på motsvarande sätt som under den förra depressionen i början av 1992. Om den befintliga krisen och tillfrisknandet från den fortgår ur sme-företagens vidkommande enligt mönstret från 1990-talets början som en w-kurva, har den första halvan av bokstaven nu setts.
 
Omsättningen oförändrad, lönsamheten beprövas
 
Efter djupdykningen förra hösten och under våren har sme-företagens förväntningar på omsättningen närmat sig normalsituationen under sommaren. Saldotalet steg med 10 enheter, när industrins och byggnadsbranschens förväntningar inte längre är lika dystra som i början av året.
 
Vart tredje företag inom servicebranschen räknar med att deras omsättning ökar under de närmaste 12 månaderna, vilket med beaktande av den ökande arbetslösheten kan ses som ett relativt optimistiskt estimat. Å andra sidan är företag inom servicebranschen med en omsättning på över en miljon euro betydligt försiktigare: deras saldotal angående omsättningen är -6.
 
Det tar tid att anpassa sig till den svåra ekonomiska situationen och få tror på en snabb förbättring av ekonomin. Därför förväntar sig enbart 25 procent av sme-företagen att deras lönsamhet stiger i närframtiden.
 
Förändringarna inom ekonomin känns i olika takt inom olika branscher. Detta belyses av att handelns förväntningar nu är sämre än industrins. Det positiva är att saldotalet som beskriver hur serviceföretagen förväntar sig att lönsamheten utvecklas steg med nöd och näppe på plus.   
 
Sme-företag som endast verkat i några år är mer positiva vad gäller förväntningarna på lönsamhetsutvecklingen: endast 11 procent av handelns och 14 procent av servicebranschernas företag förväntar sig att deras lönsamhet sjunker ytterligare.
 
Investeringar och nyrekryteringar senareläggs
 
Sme-företagens utsikter angående nyinvesteringar är fortfarande dystra. Investeringsförväntningarnas saldotal -15 tyder på att sme-företagens strävan efter och möjligheter till utvecklandet av affärsverksamheten är låg. Investeringar har redan både minskats och framflyttats, och en tredjedel av företagen inom byggnadsbranschen kommer ytterligare att skära ner på dem. Behovet av minskade investeringar gäller särskilt byggnadsföretag som sysselsätter minst 20 personer. Däremot är investeringsförväntningarna lite högre inom sme-företag inom industri och handel som fungerar på de internationella marknaderna än inom företag i samma bransch som fungerar inom landet eller lokalt.
 
Saldotalet som beskriver utvecklingsförväntningarna på personalmängden är alltfort negativ. Inom sme-företag är den -4. Svårast är situationen inom underleverantörerna till industrin och byggnadsbranschen. Av dem minskar var tredje ytterligare på sin personal. Ju större sme-företag det gäller, desto sämre är personalförväntningarna. Största trycket till minskning av arbetskraft finns inom företag inom handeln som sysselsätter minst 20 personer. Också rekryteringsbehoven har efter våren framförallt minskat inom handeln. Inom denna bransch är arbetskraftskostnaderna det centrala hindret för sysselsättningen.
 
Små sme-företag har bäst klarat av att upprätthålla sin arbetskraft. Av mikroföretag som sysselsätter under 10 personer ämnar nästan 80 procent hålla sin arbetsstyrka oförändrad.   
 
Brukskapital och konjunkturlån behövs
 
Ca en fjärdedel av sme-företagen ämnar söka extern finansiering under de kommande 12 månaderna. Andelen är lite mindre än enligt barometern i vår. Finansiering behövs särskilt till brukskapital. Få planerar att använda extern finansiering för investeringar eller företagsköp. Industrin avviker från övriga branscher angående syftet med finansieringen: nästan en tredjedel av alla sme-företag inom industrin ämnar söka extern finansiering.
Inom alla andra branscher är det en femtedel som ämnar göra likadant. Dessa andelar har också sjunkit från våren med några procentenheter.
 
Bankernas andel som källa till planerad extern finansiering har minskat från förra barometern och Finnveras andel har stigit. Efterfrågan och behovet av Finnveras konjunkturprodukter är klar: 37 procent av alla sme-företag som ämnar söka extern finansiering tänker söka Finnveras konjunkturlån- eller borgen.
 
Sme-företagens uppskattning av finansiärer har förändrats så att uppskattningen av marknadsmässiga finansiärer, främst banker, har försämrats och uppskattningen av offentliga finansiärer har stigit. För första gången får offentliga finansiärer bättre uppskattning av sme-företagen än marknadsmässiga finansiärer. Detta torde reflektera den upplevda striktheten i tillgången på lån och den upplevda strängheten i lånevillkoren. Allt fler sme-företag har upplevt att finansmarknadens situation har påverkat möjligheten att få finansiering. Kraven på säkerheter har blivit striktare och den allmänna tillgången på lån har blivit svårare från början av året.
En tredjedel av sme-företagen som tagit lån har behövt ty sig till balansering av sina lån, t.ex. senareläggning av förkortningar eller förlängning av lånetiden. Inom industrin är har behovet av balansering varit lite mindre än inom andra branscher.  
 
Över hälften av dem som sökt balansering har lyckats nå överenskommelse om balanseringsåtgärder med huvudfinansiären utan tilläggskrav. Endast i 5 procent av fallen har finansiären förnekat balansering helt och hållet. I ca var femte ansökan om balansering har finansiären krävt ökning av marginalerna. Tilläggssäkerhet har krävts av ca 10 procent av sme-företagen som sökt om balansering.
 
Betalningsproblemen har ökat
 
Den ekonomiska krisen har skärpt sme-företagens betalningsförmåga. Svårigheter med skötseln av egna betalningar har ökat, likaså har betalningsdröjsmål hos andra företag och konsumenter ökat. I normala fall upplever endast ett par procent av sme-företagen betalningssvårigheter i sin egen verksamhet. Nu anger 17 procent att de själv har upplevt problem med skötseln av betalningar under de senaste tre månaderna. Betalningssvårigheterna är ett större problem inom industrin än inom andra branscher. Svårigheterna är också mer allmänna i genomsnitt hos de minsta företagen.
 
Över hälften av sme-företagen har under de senaste tre månaderna stött på dröjsmål av betalningar från kunder eller affärspartners. Fördröjningen av inkommande betalningar har varit mer allmänt inom industri- och handelsföretag. Problemet accentueras inom stora företag som sysselsätter över 50 personer och i de mest tillväxtinriktade sme-företagen. Av dessa företag rapporterar t.o.m. två tredjedelar att betalningar från kunder och andra företag har fördröjts.
 
Permitteringar och arbetstidsarrangemang är allmänna
 
Det svåra konjunkturläget har tvingat över en tredjedel av sme-företagen att anpassa sin verksamhet. Dessa företags andel har stigit från våren med 8 procentenheter. Anpassningsbehovet ökar med ökningen av företagsstorleken. Inom industrin har nästan vartannat sme-företag redan anpassat sin verksamhet till det rådande konjunkturläget.
 
Av sme-företag som anpassat sin verksamhet har 42 procent tvingats permittera personal och 30 procent har utnyttjat andra arbetstidsarrangemang. Andelen av företag som permitterat har ökat med 8 procentenheter från våren, vilket tyder på att sme-företagens affärsverksamhetsmijlö har förblivit svår.
 
Uppsägningar har vidtagits av vart fjärde företag som anpassat sin verksamhet. Denna andel har inte stigit från våren. Uppsägningar och speciellt permitteringar är vanligare inom industri- och byggnadsbranschen än inom andra branscher.
Anpassningen till konjunkturläget genom utvidgandet av affärsverksamheten till nya produkter eller till nya marknader är mindre vanligt än under våren.