Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 22011

Etsi

Sammanfattning

Sme-företagens förväntningar på närframtidens ekonomiska utveckling blev under sommaren klart försiktigare än tidigare. Saldotalet som beskriver konjunkturförväntningarna sjönk från vårens barometer med 10 enheter till + 24, eftersom andelen som förväntade en konjunkturförbättring sjönk klart. Förändringen är tydlig, fastän en stor del av resultaten kom före problemen i den internationella ekonomin skärptes och aktiemarknaderna sjönk drastiskt i månadsskiftet juli-augusti. 

Lönsamheten minskar, kostnaderna stiger

Den försnabbade inflationen och dess försämrande inverkan på konsumenternas köpkraft syns tydligt i svaren av sme-företagen inom servicebranscherna: beräkningen om utvecklingen av omsättningen försämrades klart och saldotalet sjönk med sju enheter. Av egenföretagarna inom branschen beräknade 15 procent att omsättningen minskar.

Utsikterna för omsättningens del har försämrats mest bland de stora sme-företagen med en omsättning som överstiger 5 miljoner euro. Detta synsätt gäller alla branscher.

Saldotalet för lönsamhetsförväntningarna + 19 är nästan hälften mindre än för ett år sedan. Saldotal som understiger + 20 är i sig oroväckande låga. Dessutom är de branschvisa skillnaderna i lönsamhetsutsikterna relativt små nu.

De ökande produktionskostnaderna tillsammans med en osäker efterfrågesituation försvårar sme-företagens verksamhet under kommande höst och nästa vår. Nästan hälften av sme-företagen förutspår stigande produktionskostnader, vilket höjde saldotalet till + 40. Ökningen kom främst från industrin.
  
Ökad försiktighet i investeringar

Nedgången av de redan försiktiga investeringarna fortsätter. Saldotalet om förväntningarna i sme-företag ligger nu stadigt på noll, när det finns 17 % av svarandena i enkäten som anser att investeringarna ökar och lika många som bereder sig på att de minskar.

Investeringarna hänger ihop med ökningen av arbetsplatser. Ökningen av antalet arbetsplatser inom den privata sektorn som sme-företagen har stått för fortsätter inte lika starkt som hittills. Detta tyder också sme-företagens lite försämrade förväntningar av utvecklingen av personalantalet på. Särskilt handelns utsikter har försämrats klart från början av året.

Också sme-företagens exportutsikter försämras. Saldotalet som pejlar förväntningarna bland sme-företag som exporterar sjönk från våren med nästan 10 enheter till nivån + 24.
Exportutsikterna försämrades nästan lika mycket inom alla fyra huvudbranscher. De insamlade uppgifterna från våren och försommaren om avstannandet av tillväxten i den globala ekonomin har påverkat hela sme-sektorn.

Osäkerheten begränsar tillväxtinriktning

Innovativa och tillväxtföretag är centrala för nationalekonomins tillväxt och sysselsättning. Företagens tillväxt är viktigt för en bättre lönsamhet och uppnåendet av en bättre konkurrenssituation. Genom detta tillkommer också sysselsättningsmöjligheter.

Nästan vart tionde sme-företag uppger sig vara starkt tillväxtorienterat och 42 procent planerar att växa enligt sina möjligheter.

På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna har tillväxtorienteringen sjunkit en aning och allt fler företag strävar i närframtiden att endast bibehålla sina positioner.
De sme-företag som har utvecklingsbehov anser att de största behoven finns inom försäljning och marknadsföring.

Företagets styrelsearbete eller internationalisering och import anses ytterst sällan utgöra det viktigaste utvecklingsområdet.

Det hårda konkurrensläget upplevs utgöra en broms speciellt inom byggnadsverksamheten och inom handeln. Däremot anses kostnadsnivån utgöra det största hindret inom industrin. Inom handeln och industrin upplevs konjunkturfaktorer lite oftare som utvecklingshinder än inom andra branscher. På motsvarande sätt anses det inte inom dessa branscher att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft skulle utgöra ett hinder i samma utsträckning som inom andra branscher. I byggnadsbranschen anses den ohälsosamma konkurrensen utgöra ett utvecklingshinder. 

Finansieringen har minskat, betalningssvårigheterna oförändrade 

Anpassningen till följderna av finanskrisen och förberedelsen på en ny försämring av ekonomin har minskat sme-företagens externa finansiering. Enligt barometern har 45 procent av sme-företag extern finansiering nu, när motsvarande antal hölls i åratal på 50-procents nivå.

Den största förändringen enligt storleksklass skedde i de allra minsta, under 5 personers företag. Av dem har endast en tredjel lån längre, när andelen i senaste barometern ännu var 42 procent.

Synpunkten på den försämrade ekonomin syns i användningsändamålen för den planerade finansieringen. Behovet av brukskapital har igen ökat. En dryg fjärdedel av dem som planerar söka finansiering uppger brukskapital som det främsta användningsändamålet. Försämringen av konjunktur- och affärsutsikterna syns också i de betalningssvårigheter som sme-företagen har upplevt. Deras minskning har stannat upp. Av barometerns sme-företag rapporterade 15 procent att de hade mött betalningssvårigheter under de senaste 3 månaderna. Andelen är precis densamma som i vårens barometer och ännu klart högre än under normaltillstånd.

Det mest oroväckande ligger i den vanliga förekomsten av betalningssvårigheter bland industriföretag som sysselsätter 20 – 49 personer, där var fjärde hade haft betalningssvårigheter.

Rekryteringströskeln är hög

Arbetsgivarens rädsla för att han inte kan säga upp en anställd, vars kunnande och lämplighet inte motsvarar förväntningarna är enligt många sakkunnigas åsikt en viktig orsak till varför sme-företagen har en hög rekryteringströskel.

Åsikterna om problemen i samband med avslutandet av anställningen som en del av rekryteringsbesluten är dock mycket olika inom sme-företagen. En dryg fjärdedel anser att eventuella problem med avslutandet av anställningsförhållandet inte alls påverkar rekryteringsbeslutet. Å andra sidan anser en lika stor del av svarandena att dylika problem påverkar rekryteringsbeslutet verkligen mycket.

Av sme-företagen uppger nästan vart femte att det har mött ofta eller kontinuerligt problem och nästan vartannat företag hade minst en erfarenhet av avslutandet av anställningsförhållande p.g.a. att arbetstagarens kunnande och lämplighet inte motsvarar förväntningarna. 

Brist på fortsättare begränsar ägarskiften

I över en tredjedel av sme-företagen planeras ett generations- eller ägarskifte. Av de nuvarande företagen förväntas inom 25 procent ett generations- eller ägarskifte inom de närmaste 5 åren.

Helhetstalet har bibehållits på samma nivå under några föregående år. Behovet av generations-, eller ägarskiften beror starkt på företagets storlek, och ökar då företagsstorleken växer. Den klaraste utmaningen för generations-, eller ägarskiften inom sme-företag utgörs av finnandet av en lämplig fortsättare eller köpare. 54 procent av svarandena uppgav detta som den främsta utmaningen och särskilt betydelsefull var det inom servicebranscher. Som andra utmaningar uppgavs finansiering, som 18 procent av sme-företagen uppgav som främsta utmaning. Inom byggnadsbranschen var finansieringsproblem nästan en tredjedel vanligare än inom andra branscher.

Beskattningen upplevs av alla svaranden som ett mindre problem än finansieringen: för 12 procent av svarandena utgjorde beskattningen det största problemet. Beskattningsfrågorna blev dock mer betydelsefulla i samband med ägararrangemang inom de större sme-företagen. 
 

>> Tillbaka till finska sidan