Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 22014

Etsi

Sammanfattning

SAMMANFATTNING
 

 
FÖRORD

Två gånger om året utarbetar Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet en SME-företagsbarometer som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. SME-barometern hösten 2014 är baserad på svar från över 5 800 SME-företag. Den ger en täckande beskrivning av de finländska SME-företagens uppfattningar om förändringarna i den ekonomiska miljön och de faktorer som påverkar företagens affärsverksamhet och utvecklingsutsikter.

I den här rapporten granskas SME-företagens konjunkturförväntningar, utvecklingsbehov, företagarklimat och finansieringssituation. Den här gången har man använt aktuella frågor för att klarlägga SME-företagens uppfattningar om de bästa sätten att främja företagande under de närmaste åren samt röstningsaktiviteten i EU-valet.
 
Barometern offentliggörs både som en nationell och som en regional rapport. I den nationella rapporten behandlas resultaten ur hela SME-sektorns synvinkel och även efter huvudbranscherna, dvs. industrin, byggbranschen, handeln och tjänsterna. I regionrapporterna jämförs utvecklingen särskilt mellan företag i regionen i fråga och företag i hela landet.

Helsingfors 9.9.2014

Jussi Järventaus
verkställande direktör 
Företagarna i Finland
Pauli Heikkilä 
verkställande direktör 
Finnvera
Markku Wallin
avdelningschef
Arbets- och näringsministeriet

 
SAMMANFATTNING

Konjunkturförväntningarna bland de tusentals SME-företag som svarat på Företagsbarometern för SME-företag har sjunkit klart från början av året. Detta lär bero på att nedgången i den internationella ekonomin dragit ut på tiden och att läget på den inhemska marknaden i Finland försämrats. Ukraina-krisens eskalering syns däremot inte i resultaten eftersom enkäten genomfördes före Rysslands motsanktioner. Saldotalet som beskriver förväntningarna för de närmaste tolv månaderna är nu +8, medan det var +16 i den föregående barometern. 28 procent av SME-företagen uppskattar att konjunkturen kommer att förbättras och vart femte fruktar att den kommer att försämras ytterligare.

Den branschmässigt största förändringen skedde inom handeln, vars saldotal minskade med tolv enheter till -1. Förväntningarna inom handeln är nu klart sämre än i de övriga huvudbranscherna, vilket är ovanligt.

Ur SME-företagens perspektiv har konjunkturläget varit fortsatt svår under de senaste tolv månaderna, även om saldotalet har stigit något. I dag uppger 29 procent av de svarande att förhållandena är sämre än för ett år sedan, medan motsvarande andelen i den förra barometern var 31 procent.
 

Omsättningen har stabiliserats, men lönsamheten sjunker

Saldotalet som beskriver förväntningarna på omsättningen sjönk efter vårens uppsving tillbaka till en nivå som är endast cirka hälften så hög som under den positiva ekonomiska utvecklingen. SME-företagen inom industrin ser dock situationen positivare än andra branscher, även om saldotalet sjönk från våren. De högsta förväntningarna på omsättningen finns hos stora företag med fler än 50 anställda. Hälften av dessa företag förväntar sig att omsättningen ökar under de närmaste tolv månaderna.

Den svaga utländska efterfrågan och nedgången på den inhemska marknaden återspeglar sig i lönsamhetsförväntningarna. Saldotalet sjönk med elva enheter till +6 från början av året. Med undantag av industrin sjönk alla huvudbranscher. Den största nedgången skedde inom handeln, vars saldoantal sjönk med så många som 14 enheter och som var den enda bransch med ett negativt saldoantal.
 

Arbetsplatserna kvar, men investeringarna minskar

Små företag kämpar sig genom det försämrade ekonomiska läget genom att hålla fast vid antalet anställda. Saldotalet +6 för personalförväntningarna är relativt lågt, men ändå positivt och oförändrat jämfört med föregående år. Nästan 75 procent av SME-företagen tänker behålla det nuvarande antalet anställda.

I byggbranschen var saldoantalet lite högre än i början av året. Handeln kan däremot inte sysselsätta på samma sätt som tidigare och där blev saldotalet 0. Inte heller tjänsterna förmår skapa nya arbetsplatser på samma sätt som tidigare.

Efter den svaga positiva signalen på våren sjönk SME-företagens förväntningar på sina investeringars utveckling inom den närmaste tiden och började åter följa den minskande trenden. Inom samtliga huvudbranscher är det fler företag som minskar än ökar sina investeringar. Det totala saldotalet slutade därmed på -11.
 

Sämre förutsättningar för SME-företagen

SME-företagens helhetsbedömning av företagens förutsättningar, det vill säga företagande- och näringsklimatet, har sjunkit med 2 enheter på ett år och index ligger nu på -9. En närmare titt på olika delfaktorer visar att nedgången är tydligast inom marknadsbaserad finansiering, men inställningen hos offentliga finansiärer har också blivit mer negativ enligt företagen.

Av företagarklimatets delfaktorer upplevs enbart medborgarnas inställning som positiv. Myndigheternas inställning och åtgärder upplevs som klart negativa, framför allt på riksnivå, men även lokalt och regionalt.

Näringsklimatindexet, som mäter de lokala faktorer som påverkar företagandet, blev däremot litet bättre. Totalindexet, som består av fjorton delfaktorer, steg med en enhet på ett år och var nu 12. Det som företagarna upplevde som mest positivt på sin verksamhetsort var boendemiljön, dataförbindelserna och trafikförbindelserna. Det sämsta betyget fick samarbetet mellan hemkommun och företag samt näringspolitiken i stort.
 

Tillväxtorienteringen kvarstår och utvecklingsbehoven har ökat

Trots den utdragna ekonomiska osäkerheten uppger nästan vart tionde SME-företag att de fortfarande är starkt tillväxtorienterade och 37 procent att de växer i mån av möjlighet. Tillväxtviljan är klart större än under finanskrisen 2009. En tredjedel av dem som svarat uppgav att de strävar efter att behålla sin ställning. De svaga ekonomiska utsikterna har alltså inte skrotat SME-företagens tillväxtvilja, även om fler företag än tidigare endast försöker behålla sin ställning.


Verksamhetsförutsättningarna för företag förändras allt snabbare till följd av att samhället förändras. Därför måste även SME-företagen utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. Det är också positivt att allt fler företag blivit medvetna om detta. Hela 90 procent av företagen upplever att de har något att utveckla i sin verksamhet.

Det största utvecklingsbehovet i SME-företagen finns fortfarande inom försäljning och marknadsföring. Det näst största behovet finns inom personalutveckling och -utbildning. En närmare titt på olika branscher visar att internationalisering och export är centrala objekt för utveckling i industrin, till skillnad från andra branscher. Vikten av att utveckla försäljningen och marknadsföringen betonas i handeln och tjänsterna, medan nätuppbyggnaden betonas i byggandet.
 

Rörelsekapital behövs, men kreditvillkoren har skärpts

Under de närmaste tolv månaderna tänker SME-företagen att ansöka om något mer finansiering jämfört med resultaten i den förra barometern. Nu svarar 24 procent att de tänker ansöka om finansiering, medan andelen var tre procentenheter lägre i början av året.

Finansieringsplanerna beror dock inte på ett förväntat uppsving i ekonomin eller investeringarna. Syftet med finansieringen är närmast att skaffa rörelsekapital. Av de företag som avser att ansöka om finansiering meddelar upp till 27 procent att de behöver den uttryckligen som rörelsekapital. En svag positiv utveckling kan ändå skönjas, eftersom den motsvarande andelen i förra barometern var 35 procent.

Knappt en sjättedel av dem som planerar att öka den externa finansieringen avser att ansöka om finansiering för investering i maskiner och anläggningar. I detta hänseende har förväntningarna klart minskat sedan våren. Den positiva stämningen i finansieringsplanerna inom industrin i början av året har smultit bort.

I barometern efterfrågades även företagens bedömningar beträffande förändringar i finansiärernas kreditpolitik samt på vilket sätt dessa förändringar kunnat märkas i finansieringsvillkoren. Fortfarande uppgav tre av fyra av dem som svarade på barometern att kreditpolitiken ändrats något och att problemen på finansmarknaden återspeglat sig i företagens finansieringsvillkor. Dessa svarande anger ökade marginaler, skärpta säkerhetskrav och finansieringsandelens ökning i det egna företaget som de viktigaste förändringarna.

Det som är oroväckande med tanke på investeringarna och de kommande årens tillväxt är de allt kortare lånetiderna. Även om resultaten i denna barometer inte ännu visar att detta är bland de viktigaste problemen, är utvecklingen oroväckande. Detta är nästan två gånger allmännare än på våren.
 

Företagandet måste främjas genom att göra arbetsmarknaden flexiblare

Förutom företagsstödet till SME-företagen ansåg man att de viktigaste sätten att främja företagande under de närmaste åren är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och göra arbetslivet mer mångskiftande.

Andra viktiga sätt att öka företagande ansågs vara att röja hinder för konkurrensen på den inhemska marknaden samt att främja flexibel utbildning och utbildningsmöjligheter.

Vad gäller bransch eller tillväxtinriktning finns det inga betydande skillnader i de sätt med vilka man vill främja företagandet, utan alternativens prioriteringsordning är ungefär den samma.

Att rikta företagsstöd till små och medelstora företag betonades i de unga företagens svar. Att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och göra arbetslivet mer mångskiftande var inte lika viktigt för företag som hade varit på marknaden länge.

En närmare titt på företag i olika storleksklasser visar att ökandet av arbetsmarknadens flexibilitet och ett mångsidigare arbetsliv var naturligtvis desto populärare ju större företag det var frågan om.
 

» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska. 

 

» Tillbaka