Sammanfattning
SAMMANFATTNING
De små och medelstora företagens förväntningar om den närmaste tidens konjunkturutveckling är positivare än tidigare. Förändringarna i SME-företagens konjunkturförväntningar är klara jämfört med barometern på våren 2015. Ekonomin verkar ha nått bottenläget, och företagare väntar att den ekonomiska tillväxten småningom kommer i gång. Förväntningar som baserar sig på exporten höjde saldotalet som beskriver konjunkturförväntningar till nio. Höjningen sedan våren 2015 är 16 enheter.
Nästan vart tredje SME-företag uppskattade att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna och bara en knapp femtedel befarar att de alltjämt kommer att försämras. I den föregående barometern var antalet företag som väntade sig bättre konjunkturer sju procentenheter lägre och på motsvarande sätt de som väntade sig att konjunkturerna skulle bli sämre nio procentenheter högre.
Omsättningen och investeringar väntar på snabbare tillväxt
Förbättringen av allmänna konjunkturförväntningar syns även i förväntningarna om omsättningsutvecklingen, även om de alltjämt ligger på en klart lägre nivå än under de senaste åren. Även om saldotalet nästan fördubblades från våren, är nivån fortfarande bara ca hälften av de siffror som vi såg under åren med god ekonomisk utveckling. Trots hemmamarknadens utmaningar steg omsättningsförväntningar mest i byggbranschen. Saldotalet steg med 13 enheter till värdet 11.
I förväntningarna om investeringarnas utveckling under den närmaste tiden skedde en positiv förändring, som visserligen var mycket liten. Man kan säga att den negativa trenden inom investeringar, som redan pågått i flera års tid, avtog en aning. Denna förändring räcker dock inte till för att vända den negativa trenden uppåt. I alla branscher minskade förväntningarna om att investeringarna alltjämt ska avta en aning. Trots detta tänker vart tredje företag inom handeln och byggande minska sina investeringar. Även inom industrin och i servicebranscherna berättade nästan vart fjärde företag att de kommer att skära ner sina investeringar.
Det finns flera faktorer som bromsar ner investeringar. Det syns ingen återhämtning i efterfrågan på hemmamarknaden, företagens lönsamhet är sämre än vanligt och antalet företag med betalningsstörningar är mer än 50 procent större än under högkonjunkturen före finanskrisen.
Svårt att skapa nya arbetsplatser när kostnaderna fortsätter att öka
SME-företagen försöker komma genom det svaga ekonomiska läget genom att hålla fast vid sina anställda. Situationen har inte blivit väsentligt lättare även om utsikterna är litet bättre. Saldotalet för förväntningarna, 5, är trots den lilla förbättringen exceptionellt lågt. Det som är positivt är att drygt 70 procent av SME-företagen försöker bibehålla det nuvarande antalet anställda.
Servicebranschernas sysselsättningsutsikter är lite bättre än i andra branscher. Inom servicebranscher, industrin och byggande tror man att det till och med är möjligt att öka antalet anställda en aning. Inom handeln är utsikterna svagare, eftersom det inom branschen alltjämt finns tryck att anpassa verksamheten genom att minska antalet anställda.
Det som gör läget svårt är att bedömningarna om ökningen av produktionskostnader ligger på samma nivå som i mitten av förra decenniet, när den ekonomiska utvecklingen var stark. Nu måste man anpassa sig till en likadan kostnadsökning även om efterfrågan och lönsamheten är mycket sämre.
Tillväxt genom förnyelse och internationalisering
Växande, innovativa företag är viktiga källor för nationalekonomins tillväxt och sysselsättningen. Det är positivt att se att trots de ekonomiska utmaningarna berättar åtta procent av SME-företagen att de är starkt tillväxtorienterade och 34 procent att de planerar att växa i mån av möjlighet. Tills vidare har det alltså inte skett några stora förändringar i företagens tillväxtorientering trots den förlängda ekonomiska osäkerheten, och tillväxtorienteringen ligger alltjämt på en högre nivå än under finanskrisen 2009.
För att trygga företagsverksamhetens kontinuitet är det viktigt att ta hand om den reella konkurrenskraften. Företagens verksamhetsbetingelser förändras i allt snabbare takt till följd av förändringarna i samhället. Detta innebär att även SME-företagen hela tiden måste utvecklas för att vara framgångsrika och klara sig i konkurrensen.
Den snabba teknologiska utvecklingen accentuerar innovationsfärdigheternas betydelse. Numera uppstår nya idéer och innovationer i olika nätverk. Kunnandet om digitala verksamhetsmiljöer och förmågan att utnyttja digitaliseringen är de viktigaste elementen.
Internationalisering erbjuder en central möjlighet till tillväxt. SME-företagen har insett detta tämligen väl. Allt som allt bedriver 19 procent av de SME-företag som deltog i barometern export eller affärsverksamhet utomlands. Direkt export är den vanligaste formen av internationalisering, och mer än hälften av de SME-företag som bedriver export eller verksamhet utomlands är engagerade i den.
För SME-företag är internationaliseringen ett stort steg. Detta i synnerhet med beaktande av att förändringarna i exportförväntningar och de faktiska exportvolymerna ofta är snabba och stora. Enligt barometern kommer exporten att öka under de kommande 12 månaderna. Förväntningarna om ökad export har stigit kraftigt i alla de viktigaste branscherna.
Utmaningar i tryggandet av finansieringen
Den strängare regleringen av bankverksamheten, lägre efterfrågan på krediter än vanligt samt företagens försämrade kreditvärdighet syns i SME-företagens externa finansiering. Det har dock inte skett stora förändringar i användningen av finansieringen under året. Nästan vartannat företag har lån från en bank eller annat finansieringsinstitut.
SME-företagen tänker ansöka om finansiering under de kommande 12 månaderna litet mer än vad resultaten från den föregående barometern visade. Orsaken till planerna att ansökan om finansiering är inte förväntningar om ekonomins tillväxt eller ökad investeringsaktivitet. Till den här delen är utsikterna alltjämt lama. Företagen tänker främst ansöka om finansiering som driftskapital. Det finns dock en liten positiv signal i ersättningsinvesteringar, vars andel av användningssyftet för den externa finansieringen håller på att öka.
När det gäller tillgången till finansiering, rapporterar närmare 55 procent att kreditpolitiken alltjämt har stramats åt. Högre marginaler och strängare säkerhetskrav har nämnts som de vanligaste förändringarna. Det som också är av stor betydelse är att företagen förutsätts ha större självfinansieringsandel än tidigare.
Tillgången till finansiering och dess villkor har direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Redan nu blev närmare en tredjedel av de projekt som företagen planerat inte alls av eller förverkligades avvikande från planerna på grund av svårigheterna med finansieringen och dess villkor.
Många SME-företag har ett stramt kassaläge, och vart femte SME-företag rapporterade om svårigheter att ta hand om sina betalningar under de senaste tre månaderna. Andelen ligger alltjämt på en rekordhög nivå. Djupet av problemet syns i det att andelen företag som lider av betalningssvårigheter har legat på en nivå av 14-20 procent redan i fem års tid.
Utvecklingen av verksamhetsmiljön och företagsklimatet
Förändringar i SME-företagens verksamhetsmiljö utreds på såväl riksomfattande som lokal nivå. På riksomfattande nivå anser företagen att företagsklimatet har försämrats något under de senaste två åren. Speciellt utmanande är den offentliga maktens attityd på riksomfattande, regional och lokal nivå samt de marknadsmässiga finansiärernas attityder.
Lokala faktorer som påverkar företagsverksamheten mäts med hjälp av fjorton olika delfaktorer. Som helhet håller lokala faktorer som främjar företagandet på att förbättras något. Det finns dock betydande skillnader mellan delfaktorerna.
Samtidigt som företagarna anser att den kommunala näringspolitiken, samarbetet mellan kommunen och företaget samt tillgången till lämplig arbetskraft en aning försämrats under de senaste två åren, har de övriga delfaktorerna förblivit oförändrade eller utvecklats i positiv riktning. Den mest positiva har utvecklingen varit i ortens boendemiljö, kommunikationsförbindelserna och trafikförbindelserna samt i tillgången till lokaler och tomtmark.
» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.
