Hem > Företagarna i Finland > Intressebevakning

Sök

Arbetsliv och socialskydd

Arbetslagstiftning

Målet för Företagare i Finland är att förnya arbetsmarknadssystemet på ett sätt som förbättrar sysselsättningen och minska arbetslösheten. Förnyelserna är nödvändiga för att försäkra och finansiera välfärden och ta hand om dem som har det sämre ställt.

I Finland är arbetsmarknaden tydligt stelare än i konkurrerande länder. Arbetsmarknaden fjädrar mest åt arbetslöshet. Genom att skräddarsy anställnings-, arbetstid- och andra lösningar för enskilda arbetsmarknader kunde man smidigare och snabbare nå stora förändringar.

Företagare i Finland kräver att möjligheter att göra arbetskontrakt bör förstärkas genom ändringar i lagstiftningen för att försäkra sysselsättning och tillväxt. Arbetstagare och företagare måste få utrymme att tillsammans komma överens om vettiga lösningar för att utföra arbete, för lönesättning samt för ordnandet av arbetstider och ledigheter.  Arrangemangen bör tillgodose både arbetstagarens behov och företagets produktion och effektivitet. Detta ökar produktiviteten.

Den flexibilitet som kan utnyttjas av organiserade företag bör vara möjlig också för de företag som följer det allmänt bindande kollektivavtalet. Eftersom överenskommelser är en gemensam sak kan inte en del av arbetstagarna lämnas utanför överenskommelser gjorda på arbetsplatsen. I nuläget hindrar lagstiftningen ofta lokala avtal i sådana företag som följder det allmänt bindande kollektivavtalet. Orsaken till detta är att om parterna i kollektivavtalet har tillåtit lokala avtal i vissa lagstadgade saker är överenskommelserna enligt lagen möjligt endast för arbetsgivarförbundets medlemmar. Företagare i Finland fordrar att förbuden tas bort och att oorganiserade företag står i en jämlik position med organiserade företag. Om endast de arbetstagare som är medlemmar i fackförbund kan delta i avtalen och välja sin representant kan avtalen inte fungera i praktiken. Lagstiftningen får inte diskriminera oorganiserade arbetstagare. Genom att ta bort förbuden stryks samtidigt nästan 50 normer som förhindrar avtal.

En annan central strukturreform är att underlätta sysselsättning genom att underlätta uppsägning av personliga skäl. Lagstiftning om detta förbereds redan. Om de personliga skälen sätts för stramt påverkar det negativt på speciellt små företags vilja att anställa. Konsekvenserna av misslyckade anställningar blir allt mer förödande ju mindre företaget i fråga är.

Företagare i Finland har drivit igenom många av sina mål i att förbättra arbetsmarknaden. I början av år 2017 trädde lagstiftningsändringar i kraft som förlängde prövotiden. Samtidigt möjliggjordes högst ett års tidsbunden anställning vid anställning av långtidsarbetslösa. I samma väva förkortades det så kallade arbetsgivarens återtagningsskyldighet* från nio månader till i allmänhet fyra månader. Riksdagen avvisade medborgarinitiativet som krävde att deltidsarbete bestäms till minst 18 arbetstimmar i veckan i lagen . Företagare i Finland motsatte sig synligt godkännandet av medborgarinitiativet. Företagarorganisationen försäkrade sig om att arbetserbjudanden på nolltimmarskontrakt fortfarande är möjliga.

*Återtagningsskyldighet betyder att arbetsgivaren måste erbjuda jobb på produktiva eller ekonomiska skäl efter uppsägning då en före detta anställd söker jobb via arbets- och näringstjänsterna. Detta ifall abretsgivaren behöver arbetstagare till samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade.

Företagarens socialskydd

Företagare i Finland vill fixa bristerna i företagarens socialskydd. Företagare har rätt till nästan alla de socialtjänster (till exempel sjukdagpenning, arbetslöshetsersättning, föräldradagpenning osv.) som en arbetstagare. Men det finns fortfarande skillnader i socialskydden. Somliga är sådana som inte ändras på grund av företagandets karaktär. Dock kan man åtgärda många av bristerna.

De väsentliga behoven som behöver ändras:

Pensionsförsäkring: Det lagstiftade och obligatoriska socialskydddet finanseras ofta av företagaren själv. På de undre FöPL-försäkringsnivåerna når företagare ändå inte inkomstrelaterat socialskydd. Förmånerna stannar på grundskyddets område. En fjärdedel av företagarna med FöPL-försäkring har en årsinkomst på under 10 500 euro. Med en årsinkomst på under 10 500 euro stiger inte sjukdagpenningen över minimidagpenningen. Med en årsinkomst på under 12 500 euro får man ingen dagpenning alls i arbetslöshetsunderstöd. Med den lägre inkomstgränsen måste en företagare arbeta i årtionden för att nå en pension som överskrider garantipensionen, till och med i närmare 20 år med en årsinkomst på 18 000 euro. Därför föreslår Företagare i Finland ett genmäle på betalda försäkringspremier åt företagare och företagarens familjemedlemmar. Nivån på den obligatoriska socialskyddsföräkringens undre gräns, alltså den obligatoriska pensionsförsäkringens undre gräns, borde höjas så att företagare inte betalar försäkringsavgifter i onödan.

Arbetslöshetsförsäkring: De som bor i samma hushåll som företagare har fortfarande problem med att få socialskydd. Till en del är det fråga om att administrationen inte alltid förstår företagsverksamhet. Delvis beror det på att familjemedlemmarnas position kan ändras från arbetstagare till företagare utan att de själv inser det.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa undergick betydande reformer under åren 2014 och 2014. Detta underlättar både för FöPL-företagare samt för företagarens familjemedlemmar att få arbetslöshetsunderstöd, även om familjemedlemmarna ses som företagare. De familjemedlemmar som bor i samma hushåll och som jobbar för företaget är fortfarande i behov av undsättning. I all annan legislatur är de arbetstagare och hör ofta till fackföreningar och försäkrar sig om arbetslöshetsskydd i fackföreningar. Då deras arbete tar slut hör de ändå inte till arbetslöshetsunderstödet på grund av sitt företagarstatus. Därför fordarar Företagare i Finland att begreppet företagare i arbetslöshetsunderstödet ändras så att det motsvarar företagarens pensionslagstiftning. Alternativt kunde i varje fall familjemedlemmar som inte äger något i företaget tas bort från definitionen företagare i arbetslöshetsskyddet.

Att göra rollerna som företagare och förälder enklare att kombinera. Endast 54 procent av företagare har lyckats hålla familjeledighet vid sitt barns födsel. Detta är uppenbart i en enkät gjord av Företagare i Finland under hösten 2016. Därför vill Företagare i Finland ha en mer flexibel möjlighet att kombinera rollerna som företagare och barnets omvårdnad med föräldrapenning. Moderskapspenning och föräldrapenning borde i sjukledihetslagen förnyas så att företagare kan dela och fördela stöden mer flexibelt och över en längre tidsperiod.