Hem > Företagarna > Malprogram

Sök

Företagandet bär Finland

Finlands näringslivsstruktur har under ett decennium förändrats väsentligt. Industrins andel av produktionen och den inhemska sysselsättningen har minskat. En snabbare produktivitetsökning är nödvändig för den ekonomiska tillväxten. Detta accentueras då arbetskraftsutbudet sjunker som följd av att den arbetsföra befolkningen minskar. Också den regelbundna arbetstiden har hela tiden förkortats. Den nordiska modellen, med vilken den finländska välfärden har byggts, skall utvecklas så att den innehåller incentiv till arbete och företagande. Företagandets betydelse som välfärdsbyggare växer.

Med åtgärderna i Företagarna i Finlands målprogram siktar man på att

  • man kan förbättra medborgarnas allmänna välmående t.o.m. snabbare än i de konkurrerande länderna genom en livskraftig och nydanande företagssektor
  •  
  • Finland kan upprätthålla minst den nuvarande industrin och göra den mångsidigare samtidigt som servicebranschernas relativa betydelse växer
  •  
  • arbetets produktivitet ökar inom alla branscher och arbetskarriärerna förlängs för att bättre motsvara ökningen av livslängdsförväntningen
  •  
  • man kan få ökningen av den offentliga skuldsättningen under kontroll genom att förbättra sysselsättningen och j genom att vända den offentliga sektorns produktivitet uppåt.

 

De behövliga åtgärderna:

  • Nytt ansvarstagande och företagarsynvinkel i det samhälleliga beslutsfattandet.
  • Beskattningen skall innehålla incentiv till företagande, företagens tillväxt, sysselsättning och arbete.
  • Produktiviteten skall förbättras genom att utveckla arbetsmarknadsstrukturerna och underlätta sysselsättande.
  • Tillgången till arbetskraft och nivån på kunnandet skall tryggas.
  • Kommuntjänsternas effektivering förutsätter fungerande servicemarknader och samarbete med företag.
  • Centrala metoder för att uppnå målsättningarna.

 

1) Nytt ansvarstagande och företagarsynvinkel i det samhällelliga beslutsfattandet

Det är eftersträvansvärt att de centrala besluten i samhället görs i samarbete med de centrala intressegrupperna. Genomförandet av nödvändiga förändringar skall dock inte kollidera med att man inte når fullständig enighet.

I beredningen av ärenden i trepartssamarbete skall man övergå till ett förfarande där regeringen och riksdagen använder den makt som tillhör dem.

För att samhället skall bli gynnsamt för företagande skall man noggrant utreda företagseffekterna av beslut inom statsförvaltningen och kommunerna. Detta gäller såväl lagstiftning, annan reglering som enskilda beslut speciellt inom kommunsektorn.

  • Man skall godkänna en sådan nytolkning av regeringens och arbetsmarknadsparternas trepartssamarbete där regeringens och riksdagens grundlagsenliga makt förverkligas. 
  • Utvärderingen av företagseffekterna skall förbättras både nationellt och regionalt.

 

2) Beskattningen skall innehålla incentiv till företagande, företagens tillväxt, sysselsättning och arbete

Den ekonomiska tillväxten och därmed medborgarnas välmående grundar sig på lönsam företagsverksamhet. Samhället påverkar företagandet väsentligen via beskattningen. I beskattningen av ägarledda företag skall man känna igen den samlade effekten av beskattningen av företaget och av företagaren. Företagandet kräver risktagning, och det är rätt att företagaren får ett skäligt täckningsbidrag för sitt arbete och för det investerade kapitalet. Det nuvarande skattesystemet har förstärkt företagens balanser, skapat och upprätthållit arbetsplatser och ökat skatteintäkterna. I företagsbeskattningen skall man behålla tillräckliga incentiv till företagande och till företagens tillväxt och förstärkande. 

  • Trots underskottet i den offentliga ekonomin skall man undvika allmän höjning av skatterna. Målet skall vara en beskattning med incentiv och en ekonomisk politik som stöder företagande och tillväxt. Istället för skärpning av beskattningen skall man skapa nya tillväxtförutsättningar.
  • Beskattningen av företagare skall vara konkurrenskraftig jämfört med arbetstagarnas beskattning. Avkastningsgraden av enkelt beskattad dividend från icke-noterade aktiebolag skall behållas vid minst 9 procents nivå, vilket ger incentiv till företagande och beaktar företagarrisken.  

 

3) Mer produktivitet via mer flexibla arbetsmarknadsstrukturer

Finländska företag är oberoende av storlek med i den globala konkurrensen. Trycket att anpassa sig till den hårda konkurrensen och drastiska konjunkturväxlingar är stort. Arbetsmarknadens inflexibilitet försvagar mindre företags möjligheter att klara sig i denna konkurrens. Arbetsmarknadens funktion påverkar också företagens lönsamhet. Den finländska flexicurity-modellen (fi. joustoturva) och dess ökande av möjligheterna till lokalt avtalande via arbetslagstiftningen skulle öka arbetets produktivitet.

  • En bestämmelse skall intas i arbetsavtalslagen som möjliggör ett avtalande på företagsnivå om avvikelser från kollektivavtalet om arbetsgivaren och arbetstagarna så vill.
  • Arbetstagarna skulle alltid ha rätt att om de så vill vägra avvikelser och hänvisa till kollektivavtalet.  

 

4) Förbättra företagandets villkor

Företagandet innebär en möjlighet till ekonomisk framgång men också en osäkerhet om utkomsten och andra risker. Riskerna hör till företagandet, men å andra sidan ökar deras kontroll och ett skäligt socialskydd att man vågar söka ny affärsverksamhet.

De stora årskullarna håller redan på att gå i pension. Företagarna är starkt överrepresenterade i denna åldersgrupp. Hotbilden är att vi förlorar en stor mängd livskraftiga företag som man inte finner fortsättare till.

  • I skuldsaneringar skall företagarna få likvärdig behandling jämfört med andra medborgare.
  • Företagarnas socialskydd jämfört med arbetstagarnas avviker ännu väsentligt i t.ex. arbetslöshetsskyddet; speciellt då företagsverksamheten avbryts krävs snabbare hjälp från arbetslöshetsskyddet.
  • Införskaffandet av ett företag som redan är verksamt skall bli ett naturligt sätt att inleda företagsverksamhet. Med beskattningen och via andra åtgärder skall man ge incentiv också till andra ägarskiften än dem som sker inom familjen.

 

5) Företagens verksamhetsmijö skall förbättras och stöda tillväxt

Av de finländska företagen är den största delen en persons företag och dessa företags andel växer stadigt.

Företagslagstiftningen och myndighetsaktiviteten erbjuder numera skäliga villkor för företagande i Finland. Företagen möter dock också problem som beror på ansvarslösa aktörer som inte bryr sig om gemensamma regler samt ökningen av vilseledande marknadsföring.  

Den ekonomiska tillväxten och förnyelsen bygger på en ökad företagarkrets. I en välbärgad ekonomi som utnyttjar teknologi och innovationer är dessa spridda bland en stor skara av sme- och mikroföretag. Från dessa grupper stiger tillväxtföretagen som med sin egen verksamhet skapar ny affärsverksamhet, arbetsplatser, inkomster och förmögenhet. Företagens kontrollerade tillväxt är nyckeln till upprätthållandet av välfärden.

  • Då företagens verksamhetsmijö utvecklas skall man hålla i minnet att över hälften av alla företag är en persons företag.
  • För att stävja den grå ekonomin skall man förenkla skaffandet av information om avtalsparterna och öka myndighetskontrollens förhandskaraktär .
  • Innovationsverksamhetens tyngdpunkt skall förflyttas till sme- och mikroföretag för att förbättra innovationsberedskapen. Finnveras verksamhetsfullmakter och möjligheter till risktagning skall ökas.

 

6) Tillgången till arbetskraft skall tryggas

Ett tillräckligt arbetskraftsutbud och en ökande produktivitet är förutsättningar för att den offentliga finansieringen av välfärden är på hållbar grund.   Arbetskraften hotar nu att minska som en följd av den arbetsföra befolkningens minskning. Också arbetstiderna har förkortats. Arbetskraftsutbudet formas av antalet sysselsatta och tiden som används till arbete. Eftersom det är en utmaning att öka produktiviteten skall allting göras för att också hindra minskningen av arbetskraftsutbudet.     

  • Merborgarnas arbetskarriärer kan förlängas både i början och i slutändan, dessutom kan man försöka förkorta avbrotten under karriären.
  • Medborgare som av olika orsaker är utanför arbetskraften skall man försöka få med i arbetslivet.  
  • Genom utvecklandet av arbetstiderna kan man öka arbetskraftsutbudet.
  • Arbetskraft skall lockas till Finland också från andra länder.

 

7) Anställandet skall underlättas  

Arbetsgivarföretagens antal har inte vuxit fastän företagens helhetsantal har vuxit starkt. Företagen skaffar den arbetsinsats de behöver främst genom att anställa i arbetsförhållande men också via underleverans eller bemanningsföretag. Man anställer till vanligt lönearbete oftast först sedan man är relativt säkra på att arbetet räcker till och att arbetstagaren lämpar sig för det. Det finns dock trösklar för anställande också under ekonomiskt goda tider. Dessa trösklar gäller speciellt sysselsättningen av dem som är i den svåraste arbetsmarknadssituationen. Trösklarna till anställandet kan sänkas främst genom att minska på risken av anställandet.

  • Anställandet kan underlättas bl.a. genom förändrandet av grunderna för uppsägning på individuella grunder, lindrandet av förutsättningarna för uppgörandet av visstidsavtal och tillåtandet av en längre prövotid på ett år.
  • Kostnaderna som arbetsgivaren förorsakas av föräldraskap skall ersättas mer täckande än för närvarande.

 

8) Produktivitet och konkurrenskraft genom kunnande

En betydande del av konkurrenskraften skapas av högklassigt kunnande och företagens förmåga och möjligheter att utveckla det. Detta påverkas av den tillbudsstående utbildningens mängd och kvalitet, företagarens kännedom om tillgänglig service och företagets ekonomiska förutsättningar. Förbättrandet av kunnandet är en faktor som ökar produktiviteten, och den baseras på en utbildningspolitik som grundar sig på effektivt och fungerande livslångt lärande. Centrala utvecklingsområden inom utbildningen är förbättrandet av kontakten mellan utbildningen och arbetskraftens efterfrågan, arbetskarriärernas förlängning genom befrämjandet av arbetsplatsinlärning och ökandet av företagaraktiviteten med utbildningens metoder.   

  • Yrkesutbildningens och högskoleutbildningens inledningsplatser skall kunna dimensioneras noggrannare än för tillfället på basen av förutsägelser om utbildningsbehovet både branschvis och regionalt.
  • Ökandet av bruket av läroavtal speciellt vid utbildningen av unga förutsätter att företagets kostnad för läroavtalsförhållandet fås att motsvara utvecklingen av läroavtalsstuderandens prestation och kunnande.  

 

9) Mångsidiga servicestrukturer, kommun- och regionpolitik  

Den offentliga sektorn påverkar företagsverksamheten förutom som normgivare också direkt via sin egen verksamhet. Väsentliga delar utgörs av den offentliga sektorns egen affärsverksamhet och offentliga upphandlingar. Speciellt produktionssättet för den service som kommunerna har ansvar för har stor betydelse för företagandet. Också planeringen är en viktig del av bl.a. näringslivspolitiken som påverkar verksamhetsmöjligheterna för företag inom handelsbranschen.

  • Den offentliga sektorn skall undvika verksamhet som konkurrerar med företag och istället sträva efter att utveckla sin verksamhet i samarbete med företag istället för att konkurrera med dem.
  • Ett utvecklingsprogram för offentliga upphandlingar skall skapas under regeringens ledning, varmed praxisen i upphandlingarna utvecklas inom ramarna för regleringen av den inre marknaden för att på bästa möjliga sätt svara på utmaningarna av marknadsutvecklingen.

 

10) Energi-, klimat och miljöpolitik

Energisäkerheten och skäligheten av dess prissättning är väsentliga för Finlands ekonomi och företagsverksamhet. Utökandet av bruket av förnyelsebar energi betyder samtidigt nya affärsmöjligheter. Dessa skall kunna kanaliseras speciellt till sme-företag. Den internationella klimatpolitiken betyder ökande reglering för företagen, men utsläppens minskningsmålsättningar kan också öppna nya möjligheter för utvecklandet av klimatvänlig teknologi.

  • Näringslivets tillgång till energi skall tryggas oberoende av konjunktursituationerna. Tillräckligt beaktande av osäkerhetsmomenten och tillväxtmöjligheterna är centralt då energibehovet utvärderas.
  • För att uppnå de målsättningar som EU slagit fast för bruket av förnyelsebar energi skall man befrämja ökningen av inhemsk produktion av förnyelsebar energi, varvid man samtidigt förbättrar Finlands energiegenförsörjning och små energiproducenters verksamhetsmöjligheter.

 

>> Målprogram 2011 - 2015 Sammanfattning 
>> Meddelande: Företagandet bär Finland – företagande skapar välfärden