Hem > Foretagens Abc > Arbetsgivarinfo > Avslutande Av Arbetsavtal

Sök

Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person

Ett arbetsavtal kan bara sägas upp av vägande sakskäl (arbetsavtalslagen 7 kap 1 §). I lagens 7 kap 2 § stadgas allmänt om de grunder, på vilka arbetstagaren kan sägas upp på individuell grund. Som lagenlig grund kan anses ” allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.”

I lagen finns bestämmelser om vissa grunder, som t.ex. sjukdom, inte anses som vägande sakskäl.

Arbetsavtalslagen innehåller specialskydd för gravida arbetstagare och sådana arbetstagare som använder sig av sina familjeledigheter samt för förtroendemannen och förtroenderepresentanten. Skyddet för värnpliktiga är likadan som för arbetstagare som använder sig av familjeledigheter. Lagen om arbetarskyddsfullmäktige ger denne ett likadant skydd som för förtroendemannen. Att säga upp dylika arbetstagare på grunder som har samband med arbetstagarens person är möjligt enbart i undantagsfall.

 

Åsidosättande av arbetsförpliktelser

När ett arbetsavtal sägs upp på grunder som har samband med arbetstagarens person är det ofta fråga om åsidosättandet av arbetsförpliktelser. Arbetstagaren kan komma upprepade gånger försenad eller så kan han hålla för långa pauser under arbetstiden. Också utförandet av arbetet mot givna regler eller underlåtandet att sköta arbetsuppgifter, fast tid skulle ha funnits, hör till samma kategori.

Före arbetsavtalet sägs upp skall arbetstagaren få en varning LINKKI SY:n VAROITUS-SIVUUN för åsidosättandet av arbetsförpliktelserna och därmed ge honom en möjlighet att korrigera sitt beteende Ibland har det uppkommit oklar praxis på arbetsplatser exempelvis om efterföljandet av arbetstiden eller om anmälningen om frånvaro. Då skall man före en varning ges korrigera situationen med bestämmelser som ges till alla om hur man framledes skall fungera. Först om dessa bestämmelser inte efterföljs kan man ge en varning. Om åsidosättandet kan anses som allvarlig förseelse behöver man inte ge en varning före uppsägningen. Detta är dock sällsynt.

Om arbetstagaren också efter varningen fortsätter med åsidosättandet av arbetsförpliktelserna kan man säga upp hans arbetsavtal. En förutsättning är dock att försummelsen är kännbar. Klara gränser kan inte härvid ges, och i oklara fall lönar det sig alltid att konsultera specialister.

 

Väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna

En väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna kan leda till uppsägning av arbetsavtalet. Arbetstagaren kan t.ex. förlora ett nödvändigt tillstånd som körkort p.g.a. försämrad syn eller han kan insjukna för en längre tid. Då skal sjukdomen vara långvarig och väsentligt minska på arbetsförmågan eller orsaka en sjukledighet på över ett år, varvid arbetsavtalet vanligen kan uppsägas. Uppsägningen måste dock grundas på ett läkarutlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga.

 

Verkställandet av uppsägningen

Uppsägningen skall verkställas inom en skälig tid från det att arbetsgivaren har fått kunskap om grunden. Före arbetstagaren meddelas om uppsägning skall han enligt lagen höras. Arbetsgivaren skall berätta åt honom om grunden för uppsägningen och ge honom en möjlighet att kommentera grunden. Arbetstagaren har härvid rätt att anlita biträde, om han så önskar.

Uppsägningstiden baseras vanligen på arbetsavtalslagen och anställningsförhållandets längd. På sådana branscher inom vilka det finns ett allmänt bindande kollektivavtal är det skäl att kontrollera dess bestämmelser om uppsägningstiden. Om det inte finns ett dylikt allmänt bindande kollektivavtal är det möjligt att man i arbetsavtalet har kommit överens om uppsägningstiden på ett avvikande sätt.

Meddelandet om uppsägning skall ges till arbetstagaren personligen. Uppsägningstiden börjar räknas från dagen då arbetstagaren fick kännedom om uppsägningen. Om personligt meddelande inte är möjligt t.ex. eftersom arbetstagaren inte kan nås, kan meddelandet skicka elektroniskt eller per post som rekommenderat brev. Detta meddelande är enligt lagen framme på den sjunde dagen efter avsändandet. Om meddelandet om uppsägning skickas per e-post är det skäl att begära mottagarens kvittering.

-          Uppdaterad 21.4.2009