Hem > Foretagens Abc > Arbetsgivarinfo > Samarbetslagen

Sök

Allmänna bestämmelser om samarbetsförfarandet

Samarbetslagen innehåller egna bestämmelser om bl.a. förhandlingsparterna, protokollföring vid samarbetsförhandlingarna, bruket av experter, ersättandet av tiden för samarbetsförhandlingar och sekretesskyldigheten för personalrepresentanten. 

Förhandlingsparterna och deras representanter

Samarbetet sker mellan företaget och dess personal, eller mellan förman och underlydande. I samarbetsförhandlingarna är de arbetstagarna parter vilka det behandlade ärendet gäller, och hans förman eller alternativt den berörda personalgruppens företrädare och arbetsgivarens företrädare.

Som personalgruppens företrädare kan verka i ett företag som hör till arbetsgivarförbund den kollektivavtalsenliga förtroendemannen, i andra företag (eller om förtroendeman inte valts) ett förtroendeombud enligt arbetsavtalslagen eller en av personalen för enbart samarbetsärenden valt samarbetsombud.

Personalrepresentanten måste inte höra till fackförbund. I ett icke organiserat företag har alla arbetstagare rätt att delta i val, också dem som inte hör till fackförbund eller hör till ett annat fackförbund än det som ingått kollektivavtal. Om ärendet som samarbetsförhandlingarna gäller också berör arbetstagarnas säkerhet eller hälsa kan personalgruppen också representeras av arbetarskyddsfullmäktige.

 Samarbetslagen förutsätter inte att en personalrepresentant väljs. Om inte personalen har valt en representant kan arbetsgivaren fylla sina samarbetsskyldigheter med de som hör till respektive personalgrupp.

Huvudregeln är att frågor som gäller en eller flera arbetstagare behandlas mellan arbetsgivaren och dessa arbetstagare.

Om ärendet som samarbetsförhandlingarna gäller berör arbetstagare inom flera personalgrupper behandlas ärendet mellan arbetsgivaren och de respektive personalgruppernas representanter på ett gemensamt möte.

Arbetsgivaren och personalgruppernas representanter kan avtala om att ärenden som behandlas i samarbetsförhandlingar antingen inom företaget eller dess olika delar behandlas i en gemensam delegation för arbetsgivaren och företrädarna för personalgrupperna. Om man alltså vill överföra samarbetsförhandlingarna till en delegation skall man avtala därom.

 
Anteckning om samarbetsförhandlingarna

Arbetsgivaren skall på begäran se till att protokoll uppgörs om samarbetsförhandlingarna. Alla vid förhandlingarna närvarande företrädare för arbetsgivaren och personalgrupperna skall granska protokollet och bestyrka det med sin underteckning, om inte man har avtalat annorlunda om granskning och, bestyrkande och justering av protokoll.

 
Rätt att anlita sakkunniga

Företrädarna för personalgrupperna har när de förbereder sig för samarbetsförfarandet samt vid samarbetsförhandlingarna rätt att höra och få uppgifter av sakkunniga vid verksamhetsenheten i fråga och i mån av möjlighet även av andra sakkunniga i företaget, när det är nödvändigt med tanke på det ärende som behandlas. Som sakkunnig kan fungera t.ex. företagets ekonomidirektör då man behandlar frågor som gäller företagets ekonomiska situation.

Stadgandet gäller inte anlitandet av utomstående sakkunniga, fastän man kan komma överens också om ett sådant förfarande. Direkt med stöd av lag kan inte exempelvis fackförbundets jurist delta, fastän arbetsgivaren givetvis kan ge sitt samtycke därtill.


Befrielse från arbete och ersättningar

En företrädare för en personalgrupp har rätt att för skötseln av uppgifter som avses i denna lag liksom för samarbetsutbildning få tillräckligt med befrielse från arbetet. Arbetsgivaren skall betala ersättning för inkomstbortfall till följd av befrielse från arbetet.


Tystnadsplikt 

En arbetstagare, en företrädare för en personalgrupp och en sakkunnig skall hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna:

  • uppgifter om affärs- och yrkeshemligheter;
  • sådana uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning som inte är offentliga enligt annan lagstiftning och vilkas spridning vore ägnad att skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller kontrahent;
  • uppgifter om företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning vore ägnad att skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller kontrahent; samt
  • uppgifter som gäller en enskild persons hälsotillstånd, ekonomiska ställning eller annars honom eller henne personligen, om inte den till vars skydd sekretessplikten har föreskrivits har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut.

En arbetstagare eller en företrädare för en personalgrupp har dock rätt att röja uppgifter för andra arbetstagare eller deras företrädare i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till dessa arbetstagares ställning för att syftet med samarbetet skall uppnås. Också dessa arbetstagare har en tystnadsplikt om den information de fått.

Arbetsgivaren skall uttryckligen berätta åt personalrepresentanterna vilka uppgifter som skall hållas hemliga.

Tystnadsplikten gäller under hela arbetsavtalets giltighetstid.

Uppdaterat 19.2.2009