Hem > Foretagens Abc > Foretagarens Abc

Sök

Avtalsjuridik

 

Som grundregel kan anses, oberoende av hur ett avtal har uppgjorts, att företagaren alltid skall se till att han senare kan bevisa att ett avtal har uppkommit och vilket dess innehåll är. Avtalets innehåll kan förändras från det som man ursprungligen avtalade om, om parterna konsekvent agerar på ett avvikande sätt från det skriftliga avtalet. 

Avtalsfriheten som utgångspunkt 

Ett avtal kan uppkomma på många olika sätt. i Finland, precis som i många andra västerländska samhällen, är utgångspunkten avtalsfrihet. Den principen betonar individernas rätt att själv disponera om sin rättsliga ställning. Detta innehåller möjligheten att bestämma bl.a. med vem man vill ingå avtal, i vilken form avtalet uppgörs och vad dess innehåll är. Den centrala avtalsrättsliga termen är viljeförklaring, som innebär att det krävs att bägge avtalsparter fritt uttrycker sin vilja att förbinda sig vid avtalet.

Hur avtal uppkommer 

Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt. avtalsbundenheten kan också uppstå så småningom, exempelvis genom att parterna agerar och beter sig i sitt affärsförhållande under en längre tid konsekvent på samma sätt. Då krävs inte en särskild viljeförklaring, utan man talar om ett konkludent avtal, där avtalets innehåll och avtalsparternas rättigheter och skyldigheter kan bestämmas utgående från omständigheterna och parternas beteende och handlingar. Speciallagstiftning kan innehålla bestämmelser om formkrav för avtal (exempelvis fastighetsköp).

Ett skriftligt avtal är av förståeliga skäl att rekommendera. Då kan man senare bevisa vad som har avtalats och vilka saker som vid ingåendet av avtalet som varit viktiga.

Av avtalsfriheten följer att parterna kan anses senare ha konkludent ändrat på det skriftliga avtalet. Detta orsakar problem, eftersom det kan uppstå en konflikt mellan å ena sidan de skriftligt avtalade villkoren och å andra sidan avtalspraxisen som parterna tillämpat i sitt beteende.

I dylika fall kan avtalets innehåll bli oklart. Därför är det viktigt att man vid förändringstillfällen ändrar det skriftliga avtalet på motsvarande sätt. Detta sker enklast så parterna skriftligen eller genom e-post konstaterar sin vilja att ändra på tidigare skriftliga avtal på överenskommet sätt (exempelvis prisförändring, betalningsvillkor, leveranstider m.fl.) Ett förändringsdokument, där avtalet har skrivits, är det skäl datera och inta bägge parters underteckning. Det är skäl att försäkra sig om att förändring som har gjorts med e-post verkligen har gått till rätt person – utgångspunkten är att man inte skall använda företagets allmänna e-postadress utan skicka meddelandet direkt till samma person, med vilken man har förhandlat. Parterna skall ha företagets namnteckningsrätt eller på annat sätt sådan ställning inom organisationen, att de har rätt att göra förändringar i avtalet.

Uppkomsten av avtal och avtalsvillkorens konflikt 

Avtalet anses traditionellt uppkomma då när ett accepterande av en offert om samarbete, produkt el. dyl. avges. I dagens samhälle kan dock ögonblicket variera från fall till fall. Ofta förs exempelvis en diskussion om avtalsförhandlingar samt diskuteras tankar om samarbete, villkor och annat per e-post. Ett avtal kan anses föreligga först då när parterna har nått samförstånd om förbindelse vid avtalet och avtalets innehåll.

Företagare upplever ofta osäkerhet i en situation där man per telefon eller annars muntligt har avtalat om vissa villkor, men motparten skickar i ett senare skede skriftliga villkor, som avviker från det man muntligen kommit överrens om. I princip finns det en lätt lösning på problemet: avtalet har uppkommit enligt vad man kommit överrens om muntligt och senare skickade avtalsvillkor blir inte en del av avtalet. Företagaren skall dock i en dylik situation meddela omedelbart skriftligen (t.ex. med e-post) om reklamation till sin avtalspart, att han inte accepterar de skickade villkoren som del av avtalet. I samma reklamationshandling är det skäl att meddela det centrala innehållet i de muntligt avtalade villkoren.

Sköt om bevisningen 

Då muntliga avtal uppgörs är det skäl att sträva efter att det förutom parterna finns tillstädes en person som senare kan berätta om situationen där avtalet ingicks samt om vad som sades och avtalade om. Avtal som görs per telefon är det skäl att verifiera med exempelvis e-post, där de centrala villkoren beskrivs (exempelvis betalningsvillkor, uppsägnings m.fl.) och där man begär motparten att svara på e-postmeddelandet och att informera om att villkoren motsvara de man kommit överrens om per telefon.

Man skall komma ihåg att inte ett enda avtal som har samarbete som syfte ingås under meningsskiljaktigheter, men att även ett avtal uppgjort i gott samförstånd senare kan behöva tolkning om parterna blivit oense med varandra totalt. I avtal är det frågan om riskkontroll och inte t.ex. ifrågasättandet av motpartens trovärdighet.

Sköt alltså om bevisningen och sträva efter att göra avtal som är klara och entydiga och anlita vid behov en specialist. Glöm inte att läsa noga alla avtalsvillkor! Rådgivningsservicen hos Företagarna i Finland bistår även vid avtalsfrågor.

Janne Makkula

VH, chef för juridiska frågor