Företagarna: Man måste kunna avtala om arbetstider lokalt | Företagarna

Sök

Företagarna: Man måste kunna avtala om arbetstider lokalt

Företagarna i Finlands styrelse förutsätter att regeringens proposition gällande arbetstidslagen möjliggör lokala avtal om arbetstiderna med såväl en förtroendeman som med hela personalen eller dess representant.

Företagarna i Finlands styrelse tog i påskveckan ställning till arbetstidslagen som landets regering bereder.

Enligt tidningarna pressar arbetarrörelsen regeringen med hot om strejker och torgmöten gällande propositionen där den enda godkända lokala avtalsparten gällande arbetstider är en förtroendeman från facket, om kollektivavtalet så förutsätter. Företagarna godkänner inte det här.

– Företagarna i Finlands styrelse påminner att arbetsmarknadsorganisationens modell är samma avtalsmodell som Företagarna avvisade våren 2016 och som då väckte omfattande kritik bland företagarna, konstaterar man i uttalandet.

– Företagarna i Finlands styrelse förutsätter att regeringens proposition gällande arbetstidslagen möjliggör lokala avtal om arbetstiderna med såväl en förtroendeman som med hela personalen eller dess representant (förtroendeombud) och att oorganiserade arbetstagare eller företag inte diskrimineras.

Der finns många skälv till att en förtroendeman inte kan vara det enda avtalsalternativet: Enligt Företagarna finns det för det första en förtroendeman endast i 3 000 - 5 000 arbetsgivarföretag, vars totala mängd är närmare 90 000. För det andra skulle det i praktiken göra företroendemannasystemet allmänt bindande och stärka arbetarrörelsen makt inom sme-fältet - även bland majoriteten i de organiserade företagen där personalen har valt att inte välja en förtroendeman. För det tredje kommer företagarna inte att godkänna en modell där småföretag blir tvungna att locka folk till förbundet för att hitta en förtroendeman för att tillsammans med förbundets representant kunna avtala om arbetsplatsens grundärenden.

Enligt Företagargallupen (Kantar TNS, 3/18) uppskattar 59 procent av företagarna att de sysselsätter fler om de kan avtala om arbetstiderna mer lokalt. Endast 10 procent av företagarna godkänner att man endast med en förtroendeman från förbundet kan avtala om arbetstider och övriga arbetsvillkor.

– Det är förståeligt att arbetsmarknadsparterna stöder avtal via förtroendemän eftersom deras grepp om företagslivet skulle stärkas betydligt. Företagarna motsätter sig en modell som i praktiken innebär tvångsmedlemskap av arbetstagarna om man vill utnyttja kollektivavtalets alla möjligheter till flexibilitet, konstaterar Företagarna i Finlands styrelse i sitt uttalande.

Företagarnas styrelse tog i påskveckan även ställning till SDP:s program för att minska ojämlikhet.

– SDP skulle finansiera sitt program gällande minskningen av ojämlikhet genom en åtstramning av skatterna med över 600 miljoner. Sme-företagarna skulle stå för största delen av skattehöjningen. SDP skulle avlägsna både företagaravdraget och vinstutdelningslättnaden för olistade företag. Dessutom skulle SDP strama åt inkomst- och kapitalskatterna, konstaterar Företagarnas styrelse.

– Under 2000-talet är det sme-företagen som bidragit med nya arbetsplatser. De risktagande företagarna har en central roll då Finlands ekonomi ska vändas eftersom investeringar och nya arbetsplatser förutsätter tillväxtvilliga företag och företagare.

Företagaravdraget är betydelsefullt särskilt för mindre företagare.

– Enligt Företagarnas utredning tjänar hälften av ensamföretagarna under 2000 euro i månaden. Enligt EU-kommissionen är fattigdomsrisken för självständiga yrkesutövare sju gånger högre i Finland i jämförelse med arbetstagare.  Skillnaden i fattigdomsrisken är den näst största i hela Europa. Det är konstigt att SDP hävdar sig minska ojämlikheten genom att öka fattigdomsrisken för de mest utsatta företagarna.

– Vinstutdelningslättnaden för olistade företag är ett sätt att uppmuntra företagare att ta risker, investera och sysselsätta. Om företagsamhetsincitamenten minskas återspeglas det enligt Företagarna i sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Det här är fel politik i en situation där det finns alldeles för få tillväxtvilliga företagare. Enligt den senaste Sme-företagsbarometern är endast var tionde sme-företag starkt tillväxtorienterat.

toimitus(at)yrittajat.fi

Bild: IStockphoto