Sök

Företagarnas beredskapsmodell för inlärning håller alla kvar i skolan

Företagarna i Finland presenterar en ny beredskapsmodell för inlärning. Den stärker elevens lärstig redan under för- och grundskoleutbildningen och håller kvar unga som upplever att andra stadiets studier är svåra.

Företagarna i Finland delar oron om avbruten skolgång och marginaliseringen den bidrar till. Att utöka läroplikten till andra stadiet löser inte problemet. De ungas utbildning är först och främst viktig för de unga själva. Den är också viktig för företagare och företag; om företagen har brist på yrkeskompetent arbetskraft hindrar det deras framgång och tillväxt.  

Företagarföreningens beredskapsmodell för inlärning stärker elevens kompetens och beredskap för yrkeslivet. Metoden med individuella inlärningsmiljöer och riktat stöd består av tre sammanlänkade lösningar. 

1. Den grundläggande utbildningen görs mer flexibel och individuell

– Den grundläggande utbildningens målsättning är även i fortsättningen samma för alla, men individen måste i mycket större utsträckning kunna bygga på sin kompetens i egen takt. Eleven ska vägledas från den grundläggande utbildningen mot andra stadiets studier med beaktande av de individuella styrkorna och särskilda behoven, konstaterar Joonas Mikkilä, chef för utbildnings- och digitala ärenden vid Företagarna i Finland.

Som stöd för detta Företagarna i Finland presenterar en ny beredskapsmodell för inlärning. Den stärker elevens lärstig redan under för- och grundskoleutbildningen och håller kvar unga som upplever att andra stadiets studier är svåra.

borde man göra den flexibla grundläggande utbildningsmodellen (JOPO), som redan är i bruk i vissa kommuner, till normal praxis främst i högstadieskedet. JOPO utnyttjar mångsidigt professionella personer och olika inlärningsmiljöer och sätt. I fortsättningen skulle man kunna koppla workshopar, delar av beredande utbildningar för andra stadiet och rehabiliterande verksamhet till den flexibla grundläggande utbildningen.

– Även lågstadieskedet måste utvecklas i en mer flexibel riktning. Som en del av detta borde sexåringarnas förskoleundervisning, som nu åläggs familjerna, bli en del av skolplikten. Det skulle garantera bästa möjliga övergång för barnet från förskola till grundläggande utbildning, säger Mikkilä.

2. De unga ges mer beredskap för fortsatta studier

– Utbildningsanordnarna inom grundstadiet borde förpliktigas att se till att de unga hänvisas till fortsatta studier först då de har tillräckliga kunskaper och andra förutsättningar för det, säger Mikkilä.

I den grundläggande utbildningen måste man se till att eleven uppnår målsättningarna gällande kunskap och färdigheter i den grundläggande utbildningens studier. Enligt forskning saknar dock en del av de som erhållit avgångsbetyget dessa färdigheter. Dessutom måste man säkerställa att de unga har tillräckliga sociala och hälsomässiga förutsättningar för att klara av andra stadiets studier. 

Som stöd för detta arbete borde läroplikten i den grundläggande utbildningen justeras så att den upphör då eleven avlagt studierna inom den grundläggande utbildningen och har de övriga förutsättningar som krävs för att kunna flytta över och lyckas på det andra stadiet. Eleven ska ha möjlighet till stöd och tillräckligt med tid för att uppnå kompetens och andra förutsättningar. Tidsgränsen för läroplikten i den grundläggande utbildningen borde flyttas tills eleven uppnår myndig ålder, dvs. 18 år.

3. De som stapplar på andra stadiets studier snappas upp och erbjuds stöd

Företagarna i Finland föreslår att andra stadiets utbildning inte heller i fortsättningen skall omfattas av läroplikten. På så sätt skulle resurserna kunna riktas om till att göra den grundläggande utbildningen mer flexibel. Det ger möjlighet att utveckla kompetens och andra färdigheter hos de som upplever utmaningar i andra stadiets studier.

– Om man skulle utvidga läroplikten till att omfatta utbildningen för hela andra stadiets åldersklass skulle man vara tvungen att bekosta studiematerial och vid behov även skolresor för alla elever. Då skulle stödet för de i störst behov av hjälp lida. Ett behovsprövat understöd är en bättre lösning gällande utmaningarna med studiematerialskostnaderna, säger Mikkilä.

Företagarföreningens beredskapsmodell för inlärning skulle fånga upp de unga som möter oöverkomliga utmaningar i sina studier, inte hela åldersklassen. I modellen skulle elever under 18 år, som avbryter eller som riskerar att avbryta studierna, flyttas tillbaka till den flexibla grundläggande utbildningen som fortsatt läropliktig. Avbrutna studier skulle vara ett tecken på att den unga inte ännu uppnått kraven för den grundläggande utbildningens läroplikt, dvs. färdigheterna för att lyckas på andra stadiet.

De fortsatt läropliktiga eleverna skulle vara berättigade och skyldiga att delta i stödande verksamhet. I den kunde man kombinera grundstadiets och andra stadiets innehåll, beredande studier och vid behov även ge rehabilitering. Stödet skulle huvudsakligen ordnas i samband med andra stadiets läroinstanser och eleven skulle inte konkret behöva återgå till grundskolan. Eleven skulle flyttas tillbaka till studierna som leder till examen då färdigheterna som beskrivs i läroplikten uppfylls. Ansvaret för den fortsatta läroplikten skulle ligga hos elevens hemkommun.

Beredskapsmodellen för inlärning som publicerades som inledning på Finlandsarena-veckan är en del av Företagarna i Finlands mer omfattande kompetenspolitiska program. Det publiceras på hösten.

Tilläggsuppgifter:

 Joonas Mikkilä, chef för utbildnings- och digitala ärenden vid Företagarna i Finland, 045 129 6791,