Sök

Aktiebolagens beskattning underlättas – Indelningen i förvärvskällor avskaffas

Tidigare har beskattningen av företags affärsverksamhet följt näringsskattelagen. Om företag haft andra inkomster, som exempelvis hyresintäkter, har de beskattats enligt inkomstskattelagen. I början av juli träder en lag i kraft i vilken indelningen i förvärvskällor avskaffas.

Företagens beskattning förenklas efter att riksdagen i slutet av januari godkände ändringen av näringsskattelagen. Den medför avskaffande av indelning i förvärvskällor för aktiebolag. Lagen ändras den 1.7.2019 så att ändringarna tillämpas första gången i beskattningen som lämnas in under skatteåret 2020. Den gäller då räkenskapsperioder som avviker från kalenderåret och som börjar under år 2019. Detta innebär i praktiken att nya regler tillämpas redan i beskattningen av sådana anhängiga räkenskapsperioder som avslutas år 2020.

Tidigare har beskattningen av företagets affärsverksamhet följt näringsskattelagen. Om företaget haft andra inkomster, som exempelvis hyresintäkter, har de beskattats enligt inkomstskattelagen. Aktiebolag har inte kunnat netta inkomster och förluster från näringsverksamhet och övrig verksamhet.

Företagarna i Finlands ansvariga chef för skatteärenden Sanna Linna-Aro ger exempel på varför det tidigare sättet kunde orsaka problem för företagarna:

– Om till exempel ett bolag verksamt inom maskinverkstadsbranschen har två fastigheter, och endast den ena är i affärsverksamhetens bruk, kan bolaget hyra ut den andra fastigheten och få inkomst via det. Bolagets verksamhet beskattas enligt näringsskattelagen och hyresverksamheten enligt inkomstskattelagen. Skattesatsen är den samma, 20 procent, men det uppstår problem om affärsverksamheten skulle resultera i förlust och hyresinkomsten i vinst. Bolaget har inte kunnat netta affärsverksamhetens förlust med inkomsterna från hyresverksamheten. Det är inte ändamålsenligt eftersom det är fråga om ett och samma företag, säger Linna-Aro.

I exemplet ovan har bolaget varit tvunget att betala skatt för inkomsterna från hyresverksamheten, men i och med lagändringen kan bolaget nu dra av affärsverksamhetens förlust från inkomsterna av hyresverksamheten. Om exempelvis affärsverksamheten skulle ha en förlust på 100 000 euro och hyresverksamhetens inkomst skulle vara 100 000 euro på plus, betalar bolaget noll euro i skatt i fortsättningen. Tidigare skulle bolaget varit tvunget att betala 20 000 euro i skatt.

Aktiebolag och övriga samfund separat

I och med ändringen delas samfund in i två grupper. I den första gruppen, dit alla vanliga aktiebolag hör, ska näringsskattelagen alltid tillämpas i beskattningen av samfund. För dessa samfund slopas alltså förvärvskällan från övrig verksamhet.

Framöver kan alltså samfundets alla kostnader för förvärv av inkomster och avdragbara räntor dras av från inkomsterna av näringsinkomstkällan. Förluster från olika verksamheter kan alltså flexibelt dras av inom ramarna för inkomstkällan, bortsett från några mindre begränsningar.

Den andra gruppen består av samfund vars verksamhet står under näringsskattelagen endast om verksamheten fyller kännetecknen för näringsverksamhet. Exempel på dessa är bland andra allmännyttiga samfund, offentliga samfund, bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. För dessa definieras förvärvskällan enligt verksamhetens natur på samma sätt som innan ändringen.

Reformen gäller dock inte jordbrukens inkomstkälla, där sker inga förändringar.

Övriga tillgångar en nyhet

Näringsskattelagen får ett nytt tillgångsslag som benämns ”övrig tillgång”. Till övriga tillgångar hör sådana tillgångar som har en mindre strikt koppling till samfundets näringsverksamhet och som inte kan räknas till något övrigt tillgångsslag. Dessa är exempelvis finansierings-, omsättnings-, anläggnings- eller investeringstillgångar. Enligt tidningen Taloustaitos exempel är en investeringsbostad övrig tillgång, medan en arbetstagares arbetsbostad är en anläggningstillgång. 

Tillgångsslagen har betydelse för till exempel periodiseringen av anskaffningsutgifter och avdragbarheten för värdenedgångar. 

I det nya tillgångsslaget är överlåtelsevinster skattepliktig inkomst medan överlåtelseförluster, i begränsad utsträckning, är en avdragbar utgift. Begränsningen gäller endast överlåtelseförluster gällande bolagsandelar i personbolag och andra än fastighetsbolagens aktier. En dylik förlust är endast avdragbar för skattepliktiga vinster från överlåtelse av övrig tillgång under skatteåret och de fem följande åren.

– Den här begränsningen har kritiserats under lagstiftningsprocessen, men dess syfte är att till exempel begränsa möjligheten att täcka förluster från aktieöverlåtelser med koncernbidrag, berättar Linna-Aro.

Koncernbidragens användningsområde utvidgas

Gruppen givare och mottagare av koncernbidrag utvidgas betydligt från nuvarande. Då näringsskattelagen tillämpas vid beskattningen av aktiebolag omfattas samfund av koncernbidrag oberoende av om dess verksamhet anses vara affärsverksamhet eller inte.

– Koncernbidraget utvidgas till exempel till så kallade holding-bolag då både mottagare och givare av koncernbidrag tidigare måste idka affärsverksamhet. I fortsättningen kan alltså även sådana bolag som idkar annan verksamhet netta sina inkomster då förutsättningarna för koncernbidrag uppfylls, säger Linna-Aro.

 

Elina Hakola

elina.hakola (at) yrittajat.fi