Sök

Företagarna i Finland kräver tilläggseuron till servicesedlarna

Enligt en ny undersökning anser kommunerna och företagarna att servicesedeln är bra. Problemet är fortfarande om man får tillräcklig service för sedeln. – Vi kräver enhetliga grunder för kostnadsberäkningen. Annars kommer antalet tjänsteproducenter – och valfriheten – att minska, varnar Satu Grekin från Företagarna i Finland.

Den publicerade utredningen visar att både kommunerna och tjänsteproducenterna är relativt nöjda med servicesedlarna.

Bland kommunrepresentanterna som svarat på enkätundersökningen uppskattade över 40 procent att tillgången till tjänsterna har förbättrats i och med ibruktagandet av servicesedeln. Enkäten, som servicesedeloperatören Vaana Oy låtit göra, visar å andra sidan att uppföljningen av servicesedlarnas effekt tillsvidare har varit svag i kommunerna.

Företagarna i Finlands chef för näringslivs- och konkurrensärenden, Satu Grekin, oroar sig över om servicesedlarnas tjänster är av jämn kvalitet.

– Företagarna i Finland kräver en enhetlig kostnadsberäkningsmodell som omfattar hela landet. För närvarande kan det hända att många privata aktörer inte kan producera de tjänster som enligt lagen inte tillåter en självriskandel. I värsta fall erbjuds tjänsterna endast av ett förlustgivande företag som strävar efter att öka sin marknadsandel.

Den nya undersökningen stöder Grekins oro: en tredjedel av tjänsteproducenterna anser att sedlarnas värde är för lågt.

Risk för underprissättning

Företagarföreningen jobbar för en enhetlig praxis och man tror att servicemodellen, som i övrigt anses vara bra, kan bli fullt fungerande.

– Finansministeriet har redan erhållit en proposition med vars hjälp grunderna för prissättningen skulle kunna göras enhetliga, säger Grekin. Då skulle inte en del av kommunerna sträva efter underprissättning av tjänsterna och kvaliteten skulle inte bli lidande.

För närvarande bestämmer kommunerna självständigt priset på de egenproducerade tjänsterna.

– Risken är att det egna arbetet prissätts för lågt och att man inte kan producera motsvarande kvalitativa tjänster för en servicesedel i samma valör.

Enligt utredningen är man särskilt oroad över det låga värdet på servicesedlar som riktas till socialtjänsterna. Tjänsteproducenterna lyfter å sin sida fram kundernas betydande självriskandel som, särskilt inom äldreomsorgen, har inverkat på anskaffningen av tjänster.

Kunderna vill ha servicesedlar

Enligt Satu Grekin är det glädjande att kommuninvånarna har varit nöjda med kvaliteten på tjänsterna som producerats med servicesedlar.

– Företagarna har nu fått se att efterfrågan finns och att marknaden är öppen.

Två av tre kommuner på fastlandet har redan tagit servicesedlarna i bruk.

– Ett syfte med servicesedlarna är att främja företagsamheten och den offentliga serviceproduktionen. En smart kommun sänker kostnaderna för den offentliga produktionen med beaktande av alla kostnader och värderar servicesedeln en aning lägre för att spara in, konstaterar Grekin.

Företagarna i Finland kräver att kunderna får en subjektiv rätt till servicesedlar.

Grekin önskar att beslutsfattarna i kommunen bekantar sig mer noggrant med användningen av servicesedlar.

– Det är förvånande att upp till 80 procent av personerna som svarade i kommunen inte vet om användningen av servicesedlar har inverkat på kommunens ekonomi.

Servicesedlarna, som lanserades år 2011, har blivit allt mer populära. År 2015 användes 209 miljoner till servicesedlar. År 2017 var siffran redan 374 miljoner.

Leila Itkonen