Sök

Företagarna inför budgetmanglingen: Det här programmet ger 40 000 fler arbetsplatser

Regeringsprogrammet baserar sig på att sysselsättningsgraden höjs till 75 procent. Företagarna i Finland erbjuder regeringen, som bereder budgetmanglingen, en lista med sex punkter på metoder som kan förbättra sysselsättningen.  

– Det är en tuff målsättning att uppnå 75 procents sysselsättning, men den går att uppnå om man vill genomföra regeringsprogrammet, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen. 

Nya arbetsplatser skapas särskilt i medelstora företag just nu.

– Det finns mycket arbetsplatspotential i mindre företag. Över 90 procent av företagen är mikroföretag med under 10 anställda. Därför lönar det sig att satsa på metoder som skulle ha effekt särskilt på småföretag, säger Pentikäinen.

Bakom Företagarna i Finlands bedömning ligger en analys av företagens verkliga sysselsättningsbehov. Företagarna bedömer att programmet skulle bidra med cirka 40 000 tilläggsplatser på lång sikt.    

1. Inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa måste differentieras

Företagarna i Finland föreslår att det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa differentieras och förkortas. Dessutom borde den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen bli en universell förmån, dvs. tillgänglig för alla som uppfyller arbetsvillkoret. Den maximala längden på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa skulle förkortas med 50 dagar. I jämförelse med det nuvarande systemet skulle dagpenningen under de tre första månaderna vara fem procent högre än för närvarande. Efter tre och sex månader skulle dagpenningen sänkas med fem procent.

På lång sikt skulle reformen ge 15 000–17 000 nya arbetsplatser.

2. Bort med förbud mot avtal

– Antalet lokala avtal måste öka. Det centrala här är att avlägsna förbudet mot lokala avtal för oorganiserade företag som följer kollektivavtalet med allmänt bindande verkan. Det finns cirka 50 000 sådana företag, säger arbetsmarknadschef Janne Makkula.

Nu är oorganiserade företag, som inte hör till något arbetsgivarförbund, i en - enligt lagen - svagare position än de organiserade företagen. Om kollektivavtalet ger möjlighet till lokala avtal enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen, semesterlagen, arbetstidslagen eller lagen om studieledighet, skulle lokala avtal kunna göras endast i organiserade företag.

Reformens sysselsättningsökning skulle på lång sikt vara kring 15 000.

3. Arbetslagstiftningen måste bli mer flexibel

Hela arbetslagstiftningen måste göras mer flexibel. Det kan ske genom att ändra obligatoriska bestämmelser och låta arbetsplatserna anpassa dessa. Det borde bli möjligt att till exempel avtala om söndags- och övertidsersättning och om arbetstagarens återanställningsskyldighet.

Cirka 11 procent av arbetskraften arbetar regelbundet på söndagar. Inom vissa branscher - särskilt inom hotell- och restaurangbranschen - skulle möjligheten att avtala om söndagsarbete öka efterfrågan på arbetskraft.

Möjligheten att avtala om söndagsarbete på nya sätt skulle bidra med cirka 2000 nya arbetsplatser.

4. Automatiskt arbetstillstånd för personer utanför EU- och EES-området för de som utexamineras i Finland

Det finns för närvarande över 20 000 utländska studerande som avlägger en examen i Finland.

Ett automatiskt permanent arbetstillstånd för personer utanför EU- och EES-området som avlagt examen här skulle öka sysselsättningen med cirka 500-1000 arbetstagare.

5. Ökning av läroavtal genom att differentiera praktiklönerna

En ökning av antalet läroavtal skulle kunna ha en betydande effekt på sysselsättningen. Årligen avtalas 50 000 - 60 000 nya läroavtal. Antalet har hållits relativt stabilt de senaste åren. En stor del av läroavtalen leder till sysselsättning. Både Företagarna i Finlands och Centralhandelskammarens utredningar visar att företag skulle vara villiga att knyta fler läroavtal om lönepraxisen skulle vara mer flexibel.

Till exempel kan man uppskatta att 10 000 nya läroavtal leder till en ökning av sysselsättningen med 3000-5000 arbetsplatser.

6. Sociala tryggheten måste förnyas 

Den överlägset viktigaste enskilda metoden för att förbättra sysselsättningen skulle vara att förnya den sociala tryggheten. Det behövs en reform som leder till att det alltid är lönsamt att ta emot arbete. Företagarna möts alltför ofta av situationen där arbete erbjuds, men den eventuella mottagaren inte vill ta emot arbetet eftersom den ekonomiska lönsamheten är för liten eller saknas.

Då systemet förnyas kommer allt fler av de personer som befinner sig utanför arbetskraften att förflyttas innanför arbetskraftens ramar, dvs. de blir sysselsatta eller arbetslösa. För närvarande befinner sig närmare en halv miljon personer i arbetsför ålder utanför arbetskraften.

Trots att de till en början skulle vara arbetslösa är sannolikheten till sysselsättning stor, särskilt om även systemet gällande utkomstskydd för arbetslösa förnyas. Utbudet på arbete skulle alltså öka. För närvarande lider företag brist på arbetskraft och det bromsar tillväxten.

– Genomförandet av det här programmet skulle på lång sikt öka sysselsättningen med cirka 35 000–40 000 arbetsplatser. Om reformen av den sociala tryggheten genomförs tillräckligt ambitiöst skulle ökningen av sysselsättningen vara betydligt större, säger chefsekonom Mika Kuismanen.

 

Tilläggsuppgifter: 

verkställande direktör Mikael Pentikäinen, Företagarna i Finland, tel. 040 504 1944, mikael.pentikainen @ yrittajat.fi chefsekonom Mika Kuismanen, Företagarna i Finland, tel. 0503560705, mika.kuismanen @ yrittajat.fi arbetsmarknadschef Janne Makkula, Företagarna i Finland, tel. 040 581 2472, janne.makkula @ yrittajat.fi