Sök

Meddelande

Behovet av en arbetsmarknadsreform är akut

Den ekonomiska situationen i Finland är oroväckande: exporten drabbas av världsekonomins problem, tillväxten minskar, sysselsättningsgraden är för låg, försörjningsbördan försvagas, flera kommuner har ekonomiska problem och den offentliga sektorn är allt kraftigare skuldsatt. Samtidigt ökar antalet öppna arbetsplatser och nästan en halv miljon personer i bästa arbetsålder finns utanför arbetsmarknaden.

De allra flesta företagen i Finland är små och medelstora, dvs. de har högst 250 anställda. 93 procent är mikroföretag, som sysselsätter färre än 10 personer. Det finns cirka 100 000 arbetsgivarföretag inklusive lantbruksföretagare. Antalet ensamföretagare är cirka 200 000. Ensamföretagarnas antal har vuxit kraftigt på 2000-talet medan antalet arbetsgivarföretag står stilla. I Finland är ensamföretagarnas andel av sysselsättningen 13 procent, vilket är klart mera än i de övriga nordiska länderna.

Nya arbetsplatser har i huvudsak uppstått i SME-företag. Under åren 2001–2017 har det uppstått 135 000 arbetsplatser på SME-företag. Det finns dock skäl att påpeka att antalet arbetsplatser på småföretag har sjunkit kraftigt på 2000-talet. På företag som sysselsätter 2–4 personer har antalet arbetsplatser minskat med cirka 45 000 på 2000-talet.

En färsk konkurrenskraftsjämförelse av World Economic Forum (WEF) berättar om stora problem på den finska arbetsmarknaden. Den finska offentliga sektorn och det finska kunskapssystemet är på många sätt konkurrenskraftiga, men vår arbetsmarknad har klarat sig dåligt i internationell jämförelse. Finland får de sämsta placeringarna gällande lönebildningens flexibilitet (plats   139), arbetskraftens rörlighet (plats 109), skattesatsen på arbete (plats 104), anställnings- och uppsägningspraxis (plats 97) samt hur lätt det är att anställa utländsk arbetskraft (plats 89).

Den finska arbetsmarknadens situation är inte hållbar. Nu måste arbetsmarknadsorganisationerna och lagstiftaren acceptera fakta och snabbt vidta åtgärder som ökar den finska arbetsmarknadens internationella konkurrenskraft. Detta är nödvändigt med tanke på företagens konkurrenskraft och sysselsättningen. Även när det gäller arbetsmarknaden är Finland en öppen ekonomi, och finska företag möter internationell konkurrens såväl hemma som på exportmarknaden.

Företagarna i Finland stöder kraftigt regeringens mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent. För att regeringens sysselsättningsmål ska kunna förverkligas behövs det fler sysselsättande SME-företag och arbetsplatser på SME-fältet. Behovet av arbetsmarknadsreformer med genomslag är akut.

Sysselsättningsåtgärderna i statsminister Rinnes regeringsprogram är inte tillräckliga för att höja sysselsättningsgraden. De sysselsättningsgrupper som har utsetts och i vilka även Företagarna i Finland deltar har en viktig roll. Arbetet framskrider men långsamt. Det är helt rätt att regeringen samarbetar med de olika arbetsmarknadsparterna, men det är regeringen som bär ansvaret för reformer som höjer sysselsättningsgraden och minskar arbetslösheten. Åtgärder behövs snabbt och de måste vara effektiva.

En färsk Företagargallup (Kantar, 9/19) visar att företagare är redo att sysselsätta fler personer, om arbetsmarknaden förnyas modigt. Enligt företagare är de största hindren för sysselsättandet det alltför höga uppsägningsskyddet på mikroföretag (46 %), för marginella möjligheter att komma överens om arbetsvillkoren lokalt (39 %) och den för tunga regleringen (35 %).

Därför ska regeringen målmedvetet sänka riskerna med sysselsättandet på de minsta företagen genom att lindra uppsägningsskyddet, öka möjligheterna till lokalt avtalande på alla företag, skära ner sådan reglering som hindrar och bromsar ner sysselsättandet, slopa återanställningsskyldigheten samt satsa på utvecklingen av systemet med småföretags kontinuerliga lärande. Därtill måste man slopa hinder för inledandet av företagsverksamheten och göra det lättare för en företagare att starta om efter ett misslyckande.

 

Uppdaterad 18.10.2019