Sök

Li Andersson vill ha med Företagarna i Finland i ministeriets arbetsgrupp

Undervisningsminister Li Andersson (VF) föreslår Företagarna i Finland till arbetsgruppen för kontinuerligt lärande.

Under 2000-talet har nya arbetsplatser huvudsakligen skapats i små företag. Samtidigt har antalet ensamföretagare ökat med 50 000. De utgör redan ungefär två tredjedelar av hela företagarkåren, tvåhundra tusen. På det stora hela håller arbetslivet på att alltmer bli småföretags- och företagarbaserat.

Undervisningsminister Li Andersson har därför beslutat att kalla in Företagarna i Finland till arbetsmarknadsorganisationens arbetsgrupp för kontinuerligt lärande. Den är tillsatt av undervisningsministeriet.

– Förändringarna i arbetslivet är ett fenomen som det finländska samhället tillsammans måste hålla koll på. I och med dessa ökar kompetenskraven inom alla branscher och behovet att uppdatera kompetensen genom hela karriären ökar snabbt, säger Andersson.

Enligt ministern är det är viktigt att uppdatera sin kompetens även om man jobbar i små företag eller som privatföretagare. Ofta är det pengar eller tid som utgör hinder för uppdatering av kompetensen vid sidan av arbetet. Andersson hoppas att man hittar lösningar som lämpar sig både för de små företagens och privatföretagarnas behov.

– Jag föreslår att Företagarna i Finland ska delta i arbetsmarknadsorganisationens arbetsgrupp för kontinuerligt lärande. Ärendet behandlas i arbetsgruppens första möte, säger undervisningsminister Li Andersson.

Brist på utbildningsresurser i sme-företag

Minister Andersson vill att FiF framför allt tillför kännedom om sme-företagsfältet i arbetsgruppen. Hon lyfter fram ett betydande problem: över 40 % av finländska företag upplever att bristen på kompetent arbetskraft är begränsande.

– Det satsas även mindre på personalutbildning i företag inom sme-sektorn, på grund av resursbrist. Den finländska företagsvärlden och regeringen delar målsättningen om att höja finländarnas kompetensnivå. Nu är det viktigt att vi tillsammans hittar metoder för att uppnå målsättningen, säger Andersson.

– Jag anser också att om det i mindre företag inte finns samma möjligheter till kontinuerligt lärande, försvåras deras tillgång på arbetskraft i förhållande till större företag.

Hur ska mindre företag och ensamföretagare uppmärksammas i reformen av kontinuerligt lärande?

– Detta löser vi under arbetets gång i arbetsgruppen. Jag vill inte begränsa arbetsgruppens möjligheter och kreativitet i det här skedet. Det centrala är dock att beakta hur arbetsmarknaden ser ut i Finland idag: vid sidan av arbetstagare och sysselsättande arbetsgivare har till exempel självsysselsättningen ökat väldigt mycket.

Enligt Li Andersson är de viktigaste målsättningarna för arbetsgruppens arbete för kontinuerligt lärande att de olika studiestigar och strukturer som skapas för utbildningen faktiskt möjliggör att de som är i störst behov av kompetensuppdatering kan ansöka till olika utbildningar.

– För närvarande är det främst de som redan är högutbildade som tar del av vuxenstudierna. Jag anser det viktigt att även lågutbildade och människor i svagare arbetsmarknadsställning skulle hitta kontinuerligt lärande. Ett sätt skulle vara att underlätta studierna med utkomstskydd för arbetslösa, för att stöda sysselsättningen, konstaterar Andersson.

Digitaliseringen får vitsordet 8

Enligt Li Andersson är Finlands nuvarande situation gällande digitaliseringen mycket god och det har även skett en utveckling de senaste åren.

– Det är klart att det även finns utrymme för förbättring. Därför ger jag Finlands digitaliseringsnivå vitsordet ”en utvecklingsbar åtta”. Finland placerar sig ofta mycket högt i internationella jämförelser. Våra företag är konkurrenskraftiga och de digitala lösningarna är i omfattande användning, säger ministern.

Man har även aktivt börjat utnyttja artificiell intelligens i Finland. Den offentliga förvaltningen har också fått en bra start gällande användningen av och anpassningen till digitaliseringen.

– Vid till exempel Fpa och Skatteförvaltningen har man väldigt omfattande funderat kring digitaliseringens möjligheter, bland annat med tanke på de proaktiva offentliga tjänsterna. Men Finland och Europa ligger efter USA och Kina i utvecklingen av artificiell intelligens och användningen av digitala tjänster, så det finns arbete kvar att göra, konstaterar Andersson.

Hur får vi med alla?

– Den centrala frågan gällande digitaliseringen är hur vi ska lyckas få med alla, säger ministern.

Hon påpekar att de förändringar i arbetet som digitaliseringen för med sig innebär nya kompetenskrav inom alla branscher. Idag finns betydande brister i finländarnas grundläggande digitala kompetenser, särskilt i de högre åldersklasserna.

– Jag önskar att arbetsgruppen för kontinuerligt lärande hittar svar på kompetensutmaningarna som digitaliseringen för med sig.

Gamla yrken försvinner och nya uppstår. Hur bra kan man styra och förutspå detta och inte bara försöka anpassa sig? Vad kan utgöra Finlands tyngdpunkt i den här utvecklingen?

– Själv tror jag att klimatförändringen och digitaliseringen utgör de största specialvillkoren för affärsverksamhet i framtiden. 2020-talets förnyade näringslivspolitik måste kunna skapa investeringar med beaktande och utnyttjande av dessa specialvillkor.

– Jag tror att framtidens framgång och värdeskapande hänger på hur snabbt Finland tillägnar sig spelplanen som uppstår mellan digitaliseringen och klimatförändringen, säger Andersson.

Hon betonar att det som en del av arbetslivsreformen och utvecklingen av teknologin även är viktigt att tillhandahålla en tillräcklig finansiering, tillräckligt snabbt, för att höja FUI-investeringarna till fyra procent av BNP.

– I strävan efter detta måste man beakta att en betydande del av alla nuvarande företagsstöd hindrar en reform av företagen. Jag anser att det vore klokt att en betydande del av FUI-finansieringen skulle tas från företagsstöd som hindrar förnyelse, säger Andersson.

Jari Lammassaari

jari.lammassaari(at)yrittajat.fi