Sök

Företagarnas 12 metoder för att förbättra ensamföretagarens ställning – Se de konkreta förslagen

Över hälften av företagarna är ensamföretagare. Enligt Företagarna i Finland skulle hela nationalekonomin påverkas om den här gruppens ställning förbättrades.

Företagarna i Finland har publicerat en lista med 12 punkter som erbjuder konkreta åtgärder för att förbättra ensamföretagarnas ekonomiska ställning.

Företagarnas vice verkställande direktör Anssi Kujala anser att en del av förslagen är viktiga med tanke på en rättvis behandling av företagarna. Största delen av förslagen påverkar företagens tillväxt och intentioner med sysselsättningen.

– Regeringen borde nu fästa uppmärksamhet vid de här möjligheterna, som kan ha stor betydelse för att uppnå sysselsättningsmålet, säger Kujala. 

Företagaravdraget måste tryggas

Syftet med företagaravdraget är att utjämna beskattningsbehandlingen för näringsidkare och delägare i personbolag, i förhållande till företag som gynnades då samfundsskatten sänktes. Avdraget är sporrande, det skapar arbete och inkomst för småföretagare. Det hjälper särskilt låginkomstföretagare, som får en möjlighet att utöka sin företagsverksamhet. Därför måste företagaravdraget tryggas.

Lagen om betalningsvillkor måste åtstramas

Alltför långa betalningstider orsakar ekonomisk skada för var fjärde ensamföretagare. Problemet berör över 40 000 ensamföretagare. För att förbättra företagarnas skydd anser FiF att bestämmelsen gällande betalningsvillkor borde stramas åt och att man övervakar att lagen efterföljs.

Avdragsrätt för motions- och kulturförmåner till företagare med firmanamn

Cirka var fjärde av alla som svarade på ensamföretagarenkäten ifjol berättade att de i medeltal arbetar över 50 timmar i veckan. Den egna orken är ett problem för allt fler ensamföretagare. FiF föreslår att näringsskattelagen ändras så att en enskild affärs- och yrkesutövare får göra skatteavdrag på frivillig motions- och kulturverksamhet. Frivilliga motions- och kulturförmåner berör just nu inte firmaföretagare, eftersom de inte kan vara sina egna arbetsgivare och få skattefri förmån.

Lagen om pension för företagare bör förnyas

Företagarens hela sociala trygghet definieras på basis av FöPL-försäkringens arbetsinkomst. Lite över hälften av de som svarade på Ensamföretagarenkäten uppger att deras FöPL-inkomst är under 13 000 euro per år. Endast cirka en tredje del uppger sig betala en tillräcklig FöPL-avgift.

Företagarna i Finland anser att villkoren för social trygghet måste förnyas så att systemet tryggar en inkomstrelaterad social trygghet under karriären och insamling av ett rättvist pensionsskydd. Den nedre gränsen för den obligatoriska försäkringen enligt lagen om pension för företagare, måste enligt FiF höjas från den nuvarande nivån (7 799,37 euro) till minst den undre gränsen för utkomstskyddet för arbetslösa (12 816 euro). Arbetsinkomsten ska för tydlighetens skulle ändras från årsinkomst till månadsinkomst.

Systemet för familjeledighet bör bli flexiblare

Många företagarfamiljer kan inte utnyttja föräldraledigheter på samma sätt som löntagare. Enligt Ensamföretagarenkäten berättade cirka var femte av de som svarade på enkäten att det finns ett barn under 12 år i familjen och att personen som svarade var företagare då barnet föddes. I den här gruppen hade 38 procent inte varit familjelediga alls. Bland kvinnorna hade 20 procent inte varit familjelediga, bland männen 51 procent.

Enligt Företagarna i Finland borde förmånssystemet bli mera flexibelt, så att företagarmödrar skulle ha möjlighet att dela upp dagpenningdagarna i betydligt fler delar och för längre perioder än för närvarande. För att detta ska lyckas måste stödsystemet för barnvård vara tillgängligt redan efter att perioden för graviditetspenning upphört.

Avdragsrätt för barnvårdarens lön även för firmaföretagare

Firmaföretagarens ställning skiljer sig för närvarande från ägarföretagen i bolagsform på så sätt att en enskild näringsidkare inte kan dra av lönen för vården av ett sjukt barn i företagets beskattning. Enligt FiF måste firmaföretagarnas ojämlika ställning korrigeras och lönen för vård av sjukt barn borde bli avdragsberättigad i företagets beskattning.

Nedre gränsen för mervärdesskatten bör höjas

Småskalig affärsverksamhet har lämnats utanför mervärdesskatten. Detta innebär att mervärdesskatt inte behöver betalas om företagets omsättning är högst 10 000 euro per räkenskapsperiod. En höjning av nedre gränsen för mervärdesskatt skulle uppmuntra företagsverksamhetens tillväxt och att en hobbyverksamhet kunde ändras till företagsverksamhet. FiF föreslår att den nedre gränsen för den mervärdesskatteskyldigas verksamhet borde höjas till 20 000 euro och den övre gränsen för den rörliga lättnaden av nedre gränsen till 50 000 euro.

Företagarbegreppen bör bli enhetligare

I arbets- och socialförsäkringsrätten arbetar man med vedertagna statusbegrepp. Juridiskt är det tydligt när en person arbetar som arbetstagare och företagare. Inom skatterätt granskas ställningen mer via olika inkomstslag. En företagare kan skattemässigt vara en löntagare.

Gällande socialförsäkringen å sin sida hänvisar man endast till personer i arbets- och tjänsteanställningar då man talar om löntagare. Villervallan gällande de officiella och inofficiella begreppen försvårar arbetsutförarens och dennes avtalspartners möjligheter att ha koll på rättigheter och skyldigheter.

Företagarna i Finland föreslår en utredning om företagarbegreppen kunde göras tydligare och mera enhetliga, så att oklarheterna inte skulle orsakas av begreppsdjungeln som lagstiftningen byggt upp.

Uppmuntran för anställning av en första arbetstagare

Enligt ensamföretagarenkäten år 2019 strävar 67 procent av ensamföretagarna antingen efter ”kraftig tillväxt” eller ”tillväxt i mån av möjlighet”; 20 procent av de som svarade har inte anställt en arbetstagare, men övervägt det. Det mest betydande hindret för tillväxt ansåg ensamföretagarna var kostnaden och risken med sysselsättning. Enligt FiF lönar det sig att avlägsna dessa hinder eftersom det skulle hjälpa regeringen att uppnå sitt sysselsättningsmål.

Företagarna i Finland föreslår att rekryteringsförsöket som regeringen utlovat borde genomföras i mer omfattande utsträckning än endast för den första anställda arbetstagaren. Enligt FiF skulle det löna sig att utöver ensamföretagare utvidga stödet till företag som sysselsätter 2–3 personer, exempelvis i stegvis nedgående riktning.

Enligt FiF är anställningen av den första arbetstagaren ett av de största besluten i företagarens karriär. Därför måste sysselsättningen underlättas genom att öka möjligheterna att avtala om övertids- och söndagsersättningar, skippa återanställningsskyldigheten och reglera den första sjukfrånvarodagen som oavlönad.

Arbetsvillkoren bör förenas

Allt fler arbetar både som företagare och som löntagare. Företagarna i Finland påminner om att utkomstskyddet för arbetslösa är det enda socialförsäkringsslaget där arbete som utförts under olika status inte kan försäkras samtidigt. FiF föreslår att företagarens och löntagarens arbetsvillkor ska förenas så att utkomstskydd samlas in för båda arbetssätten tillsammans. Arbetsvillkoret ska baseras på den försäkrades arbetsinkomst och hur länge man arbetat, inte på veckoarbetstiden.

Satsa på ägarskiften i ensamföretagarnas företag

I undersökningen Ägarskiftesbarometern 2018 klargjordes önskemålen och åsikterna om företagsverksamheten hos företagare som fyllt 55 år gällande de kommande tio åren.  Bland företag med en arbetstagare hade endast 36 procent för avsikt att sälja sitt företag till köpare utanför familjen. Bland ensamföretagarna trodde 52 procent att de skulle avsluta sitt företag.

Företagarna i Finland anser att orsakerna till särskilt ensamföretagarnas problem gällande ägarskiften, är en sen förberedelse. Ett annat problem är att företagarens kompetens inte särskiljs från företagets kompetens och att överföringen av kompetensen upplevs som problematisk. Det finns flera tjänster som bereder företagets ägarskifte. Dessa tjänster borde även nå fram till ensamföretagarna.

FiF föreslår att man erbjuder utbildnings- och informationstillfällen gällande beredskap inför ägarskiften riktade till ensamföretagare. Problemet med överföringen av kompetensen kan underlättas med hjälp av yrkesinriktad utbildning eller specialyrkes- eller läroavtalsutbildning.

Ensamföretagarnas företagshälsovård i skick

Enligt Ensamföretagarenkäten har två av tre bland de som svarat inte ordnat med företagshälsovård åt sig själva. Cirka hälften av de som svarade på enkäten hade en privat sjukkostnadsförsäkring i bruk. Ensamföretagare och företagare vars arbete och bransch har stor psykisk och fysisk belastning är i stort behov av stöd för arbetsförmågan.

Företagarna i Finland föreslår att man lägger till lätta och flexibla verksamhetsmodeller som bättre beaktar ensamföretagare i företagshälsovården. Dessa ska stöda arbetsförmågan och orken samt svara på utmaningarna som den förändrade företagsamheten och de nya arbetsmetoderna medför.

Antalet ensamföretagare ökar

Ensamföretagandets utbredning i arbetslivet är 2000-talets mest betydande trend. I början av århundradet fanns det 123 000 ensamföretagare, den färskaste siffran är 182 000. Detta är rejält över hälften av alla företagare i Finland.  

– Den här företagargruppen har stor betydelse. Det finns inga faktorer i sikte som skulle vända ensamföretagandet till ett minskande företagsformat. Därför är det viktigt att ensamföretagarnas förutsättningar och ställning stärks, säger Företagarna i Finlands vice verkställande direktör Anssi Kujala .

Bild: Getty Images

Yrittäjäsanomat

toimitus(at)yrittajat.fi