Ajantasaiset tiedot koronasta yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Sök

"Om inga fler åtgärder vidtas är en stor konkursvåg oundviklig" – Företagarna i Finland presenterar arbetsgivarstöd, företagarstöd och egenföretagarstöd

Företagarna i Finland presenterar ett paket i miljardklass för regeringen. Detta för att trygga företagens finansiering och förhindra kassakriser och konkurser. Tilläggsfinansieringens pris är cirka 5,2 miljarder.

De meddelanden vi får från företagarna visar att situationen krisar till sig snabbt. Regeringens finansiering, som huvudsakligen baserar sig på lån och Finnveras borgen, når inte företagen tillräckligt snabbt.

– Jag tackar regeringen för de många åtgärderna för företagsfältet – men om vi inte vidtar ännu fler åtgärder är en stor konkursvåg oundviklig, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen.

Det direkta stödet som Företagarna presenterar baserar sig på tre redskap: arbetsgivarstöd, företagarstöd och egenföretagarstöd.

Arbetsgivarstödet innebär att staten och socialförsäkringsanstalterna tar hand om arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter under tre månaders tid. Företagarstödet innebär att staten tar hand om företagarnas FöPL- och LFöPL-avgifter under sex månaders tid.

Ett krisstöd på 724 euro varje månad till egenföretagare

För egenföretagarens del skulle ett egenföretagarstöd lika stort som grunddagpenningen betalas under tre månaders tid.

– Paketet har sitt pris, men det blir ännu dyrare med en konkursvåg som skakar om hela vår ekonomi, säger Mikael Pentikäinen.

Företagarna i Finlands lista till regeringen. Tio punkter med ytterligare åtgärder: 

1. Arbetsgivarstöd

Staten och arbetspensionsbolagen måste ta över arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter under tre månader från och med den 1.4. Då det gäller arbetspensionsavgifterna kan man utnyttja så kallade EMU-buffertar.

Stödet kostar runt 1,4 miljarder i månaden, dvs. sammanlagt 4,2 miljarder.

2. Företagarstöd

Staten tar på sig företagarnas FöPL- och LFöPL-avgifter under sex månader från och med den 1.4, så att företagarnas pengar inte tar slut eller att socialskyddet kollapsar.

Det finns 207 000 FöPL-försäkrade och 57 000 LFöPL-försäkrade. År 2018 betalade företagarna nästan 1,1 miljarder i FöPL-avgifter och år 2019 175 miljoner euro i LFöPL-avgifter.

Staten betalar redan nu en betydande del av FöPL- och LFöPL-arrangemangens kostnader. Pensionsavgiftsstödet till företagarna skulle kosta cirka 105 miljoner euro i månaden för staten.

FöPL-avgifternas andel är kring 90 miljoner och LFöPL-avgifternas kring 15 miljoner euro.

Ett halvt års stöd skulle sammanlagt kosta ungefär 630 miljoner euro.

3. Egenföretagarstöd

Från och med den 1.4 betalar staten ett krisstöd till egenföretagare på 33,66 euro per dag i tre månaders tid (motsvarar storleken på startpeng, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd), dvs. 724 euro i månaden. Företagen får inte ha ouppklarade skatteskulder i slutet av år 2019.

Den som erhåller egenföretagarstödet måste ha en aktiv företagsverksamhet under stödmånaden och företagaren kan inte samtidigt lyfta arbetslöshetspeng för företagare. Stödet kostar kring 145 miljoner euro i månaden för staten, dvs. sammanlagt kring 435 miljoner euro. 

4. Återbetalning av betalda skatter

Staten återbetalar, på eget initiativ, skatter som betalats i början av året och förra året (mervärdesskatt och arbetsgivarprestationer). För att stärka företagens driftskapital kan staten återbetala förskottsskatterna som ett lån i ett år, det kan ske genom att företagen ansöker om återbetalningen. Skatternas räntefria betalningsuppskov är ett år, som inleds då beredskapslagen inte längre är i kraft.

5. Utvidgande av hushållsavdraget

Hushållsavdraget utvidgas tidsbundet genom att återgå till avdragets tidigare nivå.

6. Reform av finansieringen utan näringsgrensindelning

Finansieringens spelregler reformeras så att tillgången till finansiering i akuta situationer inte får bestämmas enligt bransch. Näringsgrensindelningarna beskriver inte företagets finansieringsproblem.

Byggnadssektorn har till exempel många företag som är verksamma i långa underleverantörskedjor. Underleverantörskedjorna följer inte näringsgrensindelningarnas definitioner.

7. Finnveraborgen även till nya finansiärer

Finnvera gör sina borgensprodukter tillgängliga för alternativa driftskapitalsfinansieringskanaler (t.ex. Fundu och Purofinance). Dessa betjänar bankfinansieringens externa aktörer. Tjänsterna är även enklare och snabbare än bankernas motsvarande tjänster. Samtidigt kan man öka och diversifiera finansieringskanalerna.

8. Ökade resurser med startpeng

TE-byråerna instrueras att förhålla sig positivt till att förlänga och fortsätta betalningstiden för startpengsföretagarna för att säkerställa att de nya företagarnas företagsverksamhet fortsätter. Därför stärks resurseringen av startpengen.

9. Offentliga hyresvärdar sänker hyrorna

De offentliga hyresvärdarna (staten, kommunerna, deras bolag, Forststyrelsen och arbetspensionsbolagen) måste sänka sina hyror på eget initiativ under minst tre månaders tid. Regeringen vädjar till stora fastighetsbolag att de tidsbundet sänker hyresnivån i köpcenter och gör öppettiderna mer flexibla.

10. Offentliga upphandlingar prioriteras

Staten och kommunerna måste prioritera sina offentliga upphandlingar för att trygga många företags verksamhet och hålla marknaden levande under krisen.  

toimitus(at)yrittajat.fi