Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Vissa länder flyter snabbare upp till ytan än andra

Ekonomin befinner sig i fritt fall i många länder på grund av coronaepidemin. För tillfället är prioritet nummer ett att rädda liv medan de ekonomiska konsekvenserna kommer i andra hand. De politiker och myndigheter som fattar radikala beslut för att hantera den akuta viruskrisen är samtidigt medvetna om att den ekonomiska djupdykning som åtgärderna leder till kan få katastrofala följder för välfärdssamhället och de sociala skyddsnät som existerar i dag.

I värsta fall blir följden av virushanteringen en våg av konkurser och uppsägningar som slår hårt mot statens och kommunernas ekonomi. Det tvingar i nästa steg den offentliga sektorn att ta till hårda nedskärningar. Detta i ett läge då man i stället borde bygga upp en ännu starkare offentlig hälsovård för att klara av att hantera en eventuell andra epidemivåg.

I Norden och många andra länder har regeringarna snabbt insett att det är klokare att hjälpa företagen att överleva än att låta dem gå under. Ett misslyckande på den punkten leder till att bortfallet i skatteintäkter blir enormt samtidigt som utgifterna skjuter i höjden.

Staten och myndigheterna har fler snabbverkande metoder för att bromsa upp virusspridningen än för att hålla företagen på fötter. Beslut om karantän och stängda gränser har en konkret och omedelbar inverkan på spridningen. Dessutom dyker de ekonomiska konsekvenserna av att delvis köra ner samhället inte upp förrän i ett senare skede.

Verktygen för att stöda företagen är däremot trubbiga eller väldigt dyra. Att enbart ge företagen en större tillgång till krediter och möjligheten att skjuta upp avgifter innebär i praktiken att företagen skuldsätter sig utan att ha en klar uppfattning om när intäkterna återgår till normala nivåer. Därför är besluten om direkta stöd utan krav på motprestationer viktiga.

I det rådande läget är den offentliga sektorns skuldsättning inte det största problemet och det är motiverat att stöda företagen i den utsträckning som behövs för att undvika en massiv konkursvåg. Dessvärre har staten inte råd eller möjlighet att stöda varje enskilt företag som drabbas. Snabba insatser hjälper i alla fall att rädda det som räddas kan.

De offentligt finansierade organisationerna Business Finland och Finnvera har fått extra resurser för att snabbt kunna hjälpa företag i nöd. Tilläggsfinansieringen riktar sig framför allt till små och medelstora företag som drabbats av krisen. På båda organisationernas hemsidor finns information på svenska om de stöd som företag kan ansöka om.

De finländska företagen har en fördel i systemet med permitteringar som gör det möjligt att lägga ut anställda och ta dem tillbaka igen när läget tillåter utan att behöva betala löner under den tid som permitteringen pågår. Skillnaden jämfört med Sverige är stor, där arbetsgivaren i vanliga fall betalar full lön vid permittering. Nu har svenska staten kommit till hjälp och som en del av regeringens krispaket betalar staten 50 procent av den anställdas lön under permitteringen. Den som permitteras får drygt 90 procent av lönen. Men om intäkterna är noll för företaget är också 50 procent av lönen en stor summa, speciellt om permitteringen pågår en längre tid så som nu tydligen är fallet.

Krisen har ett slut och det finns skäl att blicka framåt, trots att vi fortfarande är på väg in i det okända. Olika länder kommer att ta sig ur krisen i olika takt och det är möjligt att det sker förskjutningar i balansen mellan de största marknaderna. Ett möjligt scenario är att Kina som gick in i krisen först också kommer ut som nummer ett och kan dra nytta av försprånget. Det alternativet har konsekvenser för både Finland, Norden och Europa.

En viktig insikt för företagen är att de länder som satsar mest för att hålla ekonomin i gång under krisen också flyter upp till ytan snabbare. Därför finns det all orsak att följa med vad som görs i olika länder och överväga möjligheterna att gå in eller öka verksamheten på de marknader som verkar ta sig ur svackan snabbast. I många fall är det också möjligt för lokala dotterbolag att ta del av de stödåtgärder som riktas till företagen i olika länder.

De nordiska länderna satsar alla rätt mycket på krispaketen till näringslivet. Mätt i pengar är det givet att summorna varierar. Danmark, Sverige och framför allt Norge hade starkare offentliga ekonomier än Finland när krisen började och risken finns att skillnaden är ännu större när situationen stabiliserat sig.

Coronakrisen är ett gigantiskt bakslag för den globaliserade ekonomin med leveranskedjor som sträcker sig över kontinenter och bygger på att komponenter och råvaror befinner sig i ständig rörelse mellan företag och underleverantörer i ett väldigt stort antal länder.

Närområdena får en allt större betydelse både inom näringslivet och framför allt turismen som en följd av virusepidemin. Till detta bidrar också klimatfrågan, som drev på denna utveckling redan tidigare och som dominerade debatten före krisen.

Ur ett finländskt perspektiv är slutsatsen att Norden blir ännu viktigare än tidigare. De nordiska länderna återhämtar sig sannolikt relativt snabbt tack vare stödåtgärderna och de starka samhällsstrukturerna. Efter att den akuta krishanteringen är avklarad gör de finländska företagen klokt i att fördjupa sig i de nordiska ländernas marknader och förbereda sig för att gå in när det vänder uppåt igen.

 

Kjell Skoglund

VD

Finsk-svenska handelskammaren