Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Företagarna i Finland förväntar sig ändringar då riksdagen behandlar stödet för restauranger

Den 8 maj 2020 lämnade regeringen en proposition till riksdagen om det så kallade restaurangstödet. Det blir ett stödpaket på cirka 123 miljoner euro till restaurangbranschen, meddelade arbetsminister Tuula Haatainen (SDP). Regeringen vill följa riksdagens krav på en kompensation för stängningen som de drabbade inom branschen tvingades göra på grund av coronaepidemin.

Den modell som presenterats av regeringen består av två delar som kompletterar varandra. Stöd för återanställning beviljas för att stötta företagens förmåga att sysselsätta arbetstagare när verksamheten inleds på nytt. Den andra delen i modellen gäller den skäliga gottgörelse för verksamhetsbegränsningarna som riksdagen förutsätter. Regeringens avsikt är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Tudelat stödpaket

Det blir ett tudelat stödpaket, för drift och för antalet jobb. De flesta inom näringen är nu permitterade.

Den första delen ska ge anställda inom restaurangbranschen möjlighet att börja jobba igen så snabbt som möjligt i juni. Personalstödet blir 1 000 euro per anställd och beviljas enligt ansökan om den lönesumma/anställd som har betalats de senaste tre månaderna före stängningen var minst 2500 euro.

Stödet ges för det antal heltidsanställda som jobbade på restaurangen före coronakrisen, dock för högst 800 personer i ett företag. Stödet är värt 40 miljoner euro och sysselsätter alltså 40 000 anställda. 

Minister Haatainen motiverar stödet med att man vill få igång restaurangnäringen igen. Det skulle kosta lika mycket att betala arbetslöshetsunderstöd åt de permitterade.

Den andra delen av stödet är värd cirka 83 miljoner euro. Det är ett stöd som ersätter förlorade intäkter för de dagar restriktionen har gällt, från 4 april till slutet av maj. Kompensationen gäller minskade intäkter och kostnader som inte är flexibla, det vill säga stöd delas inte ut för investeringar eller dylikt. Kompensationen beviljas huvudsakligen utan ansökan, som kompensation utgående från försäljning per månad. 

Stödbeloppet fastställs enligt hur mycket företagets försäljning har minskat i april jämfört med den genomsnittliga försäljningen i januari–februari. Som skälig gottgörelse betraktas 15 procent.

Storleken på stöden kommer att variera mycket, liksom restaurangernas storlek och verksamheternas omsättning. Riktigt stora företag får i relation mindre stöd än de mindre aktörerna, eftersom de stora restaurangföretagen anses ha bättre möjligheter att förhandla om kostnaderna än små företagare.

För företag som under januari–februari hade en genomsnittlig försäljning på över en miljon euro uppgår gottgörelsebeloppet till 5 procent för den del som överstiger en miljon. Den föreslagna maxsumman är 500 000 euro. 

Från beloppet dras det av eventuella stöd som företaget fått av närings-, trafik- och miljöcentralen eller Business Finland med anledning av coronaepidemin.

Restaurangbranschen är missnöjd med storleken på stöden

Restaurangbranschen har redan hunnit protestera mot stödsumman. Den borde ha varit dubbelt större, anser restaurangägarnas intresseorganisation Mara. Stödet borde vara på 350 miljoner euro.

Mara protesterar även mot att de stora restaurangföretagen missgynnas. Dessutom borde även arbetsplatsrestaurangerna få ta del av stöden. Branschen vill också betala lägre skatter för verksamheten. Branschorganisationen hoppas att riksdagen nu ska höja de föreslagna stödsummorna.

Mikael Pentikäinen, verkställande direktör för Företagarna i Finland, förväntar sig ändringar beträffande jämförelsemånaderna.   

– Jag förväntar mig att en del ändringar görs i riksdagens behandling eftersom de inte gjordes i regeringen. Jämförelsen med försäljningen under januari-februari är problematisk i fall där årsomsättningen långt bestäms av till exempel terassförsäljning. Å andra sidan kan försäljningen under januari-februari vara stor i ett nystartat företag. Jag anser det befogat att företaget kunde välja en annan period än januari-februari.

Även förslaget om att minska stödet med beloppet som företaget fått beviljat som utvecklingsstöd av närings-, trafik- och miljöcentralen eller Business Finland väcker kritik. 

– Utvecklingsstöd och allmänt stöd är två skilda saker. Diskussionen kommer säkert att vara livlig i riksdagen, förutspår Pentikäinen.

Företagarna i Finlands rådgivare har fått förfrågningar om restaurangstödet även gäller företag som inte har restaurangverksamhet som huvudsyssla.

– Detta har inte diskuterats i regeringen. Företagarna har varit rädda för uteblivet stöd om restaurang- eller caféverksamheten har fungerat som stöd åt en annan verksamhet som bedrivs i byggnaden. Utgångspunkten är att det inte finns restauranger som inte skulle vara berättigade till stöd, klargör ekonom Petri Malinen från Företagarna i Finland.

Mikael Pentikäinen anser det bra att stödet gynnar mindre restaurangföretag.