Sök

Emergency banner

Regeringens tilläggsbudget skapade oro om skattehöjningar och användningen av offentliga medel: "Munnen säger ett och händerna gör ett annat"

Regeringens tilläggsbudget uppgår till 5,5 miljarder euro och ökar statens skulder till närmare 19 miljarder i år. Det betydande lånet orsakar oro för skattehöjningar som Finland inte har råd med, enligt Företagarna.

– Det är fråga om ett väldigt allvarligt skuldbelopp, särskilt då vi skuldsätts ytterligare via EU. Vi lever på den kommande generationens bekostnad. Den här räkningen betalas med kreditkort, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen.

Pentikäinen förväntade sig kraftigare riktlinjer från regeringen om de strukturella förändringarna. Behovet av dem betonades i regeringens ställningstagande, men de konkreta åtgärderna förblev öppna.

– Munnen säger ett och händerna gör ett annat. Skötseln av underskottet förutsätter strukturella förändringar. Nu finns det en rädsla för att de tillfälliga ökade utgifterna blir bestående. Det skulle innebära en betydande risk för skattehöjningar. Det har Finland inte råd med. Skattehöjningarna minskar den ekonomiska aktiviteten och företagens verksamhetsförutsättningar.

Pentikäinen gillar inte att regeringen skjuter upp de strukturella åtgärderna.

– Det är inte ansvarsfull politik.

Klara riktlinjer saknas

Pentikäinen saknar klara riktlinjer för bland annat en ökning av lokala avtal, flexiblare permitteringspraxis, underlättande av läroavtal för unga och reform av förtjänstskyddet så att det omfattar alla betalare. Dessutom önskar Pentikäinen att sysselsättningsarbetsgrupperna som startade i höstas fortsätter sitt arbete med att öka sysselsättningen.

– Nu funderar sysselsättningsgrupperna mer på åtgärder som försvagar än ökar sysselsättningen.

Regeringens tilläggsbudget får beröm för att tidsfristen för företagarens utkomstskydd för arbetslösa förlängs vid sidan av de övriga tidsbundna ändringar i arbetslagen som kommit till under krisen.

– Det här är en rättvis och korrekt linje, säger Pentikäinen.

"Prioritering behövs även i trafikprojekten"

I regeringens tilläggsbudget finns ett trafikpaket på närmare två miljarder euro som omfattar bland annat väg- och järnvägstrafikens utvecklingsprojekt. Enbart spår- och spårvagnsinvesteringarnas andel är över 600 miljoner euro. Målsättningen är att öka den utsläppsfria trafiken. Kollektivtrafiken stöds bland annat genom satsningar på främjandet av digitaliseringen.  

– Man måste satsa på trafikinfrastrukturen och utbildningen. Samtidigt måste man säga att vi skuldsätter oss i farligt snabb takt och pengar går även till sådant som inte är nödvändigt, säger Företagarna i Finlands chefsekonom Mika Kuismanen. Det är klokt att påbörja infraprojekt, men även där måste man prioritera.

Underskott på 200-300 miljoner i kostnadsstödet

Regeringen kommer den här veckan att publicera ett nytt lagförslag om kostnadsstöd. I samband med tilläggsbudgeten berättade regeringen att 300 miljoner euro avsätts till kostnadsstödet.

Kuismanen anser att summan är gravt underdimensionerad.

– Företagens situation förväntas bli sämre inom många branscher då även exportindustrins problem förvärras. Det behövs mer kostnadsstöd så att stödet räcker till att hjälpa företagen över det värsta, och för att bevara arbetsplatser. Det saknas åtminstone 200-300 miljoner från summan.

I bakgrunden finns regeringens vilja att återställa Business Finlands och NTM-centralernas roll i deras ursprungliga verksamhet. Kostnadsstödet som är under beredning kommer att ersätta utvecklingsstöden. Enligt Kuismanen är ordningen bakvänd.

– Företagarna i Finlands ståndpunkt har hela tiden varit att man borde ha börjat med kostnadsstödet och fortsatt med utvecklingsstödet. Nu har många företag problem med att företaget har ansökt om utvecklingsstöd och gjort ett omsorgsfullt utredningsarbete. Då stödet nu upphör kan det bli bråttom, vilket kan visa sig på nivån på ansökningen.

Bild: Getty Images

Pauli Reinikainen

pauli.reinikainen (at) yrittajat.fi