Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Stora utmaningar för småföretagarna – kreativa sektorn behöver strukturer och samarbete

Kulturbranschen hör till de sektorer som drabbats hårdast av coronakrisen eftersom en stor del av verksamheten baserar sig på att människor möts för att ta del av upplevelser. Den sociala distanseringen har, precis som i vissa övriga branscher, förstört affärsmodellen för bland annat konserter, teatrar, museer och gallerier. Vissa har lyckats nå ut till sin publik virtuellt genom att använda olika nätbaserade tjänster. Däremot har det varit svårare att komma på en modell som ger intäkter. På nätet är utbudet i många fall dessutom globalt och lokala aktörer kan ha svårt att hävda sig i den konkurrensen.

Förutom den traditionella kulturverksamheten finns det ett närliggande område som kallas för den kreativa sektorn. Inom den verkar bland annat frilansare och entreprenörer som jobbar med kultur eller använder övriga kreativa processer för att producera tjänster eller produkter. Det kan handla om allt från hantverk, kommunikation och mode till arkitektur. I det här sammanhanget ingår också företag och aktörer som förmedlar eller säljer kulturrelaterade produkter som andra har skapat.

Ökad efterfrågan på kreativa tjänster

En utmaning för den kreativa sektorn är att det inte finns särskilt mycket samlad information och forskning som ger en klar och tydlig bild av vilka de olika aktörerna är och under vilka förutsättningar de verkar. Det finns inte heller särdeles tydliga strukturer och nätverk som knyter ihop de olika aktörerna. Eftersom det handlar om en relativt splittrad sektor är också intressebevakningen svagare än inom många andra branscher.

Det är rimligt att anta att det finns en stor potential inom den kreativa sektorn. Dels för att verksamheten i sig baserar sig på kreativitet vilket leder till en förmåga att förnya och anpassa sig enligt de möjligheter och förändringar som uppstår. En annan orsak är en ökad efterfrågan på vissa typer av kreativa tjänster, framför allt att på nätet och som appar i mobiltelefoner. Det gäller till exempel spelbranschen, där vissa bolag når ut till en global publik och har en extremt god lönsamhet.

Exportmöjligheter i Norden

En fördel för den kreativa sektorn är också att det för många finns möjligheter att utvidga verksamheten till övriga länder. Det gäller framför allt aktörer som med hjälp av svenskan kan nå ut till en nordisk publik. Sverige, Norge, Danmark och Island har med internationella mått mätt en välfinansierad kultursektor och en kulturkonsumerande publik. Kreativitet och innovationer är även i övrigt centrala element i de nordiska ländernas framgångssaga.

En analys som gjorts av Tillväxtverket i Sverige visar att den största kundgruppen för företagen inom den kreativa sektorn är andra företag. Den direkta försäljningen till privatpersoner står för en mindre del jämfört med övriga företag. Däremot är det sannolikt att produkterna i många fall når ut till privatpersoner och bland annat turister via återförsäljare. En slutsats är i alla fall att aktörerna inom den kreativa sektorn har ett behov av nätverk för att få kontakt med övriga företag och potentiella kunder.

Inom den kreativa sektorn är det många som så kallade soloföretagare sköter fakturering och administration via egna företag utan att ha några anställda. En del av de här soloföretagarna har stora utmaningar med att få tiden att räcka till för att utveckla verksamheten och göra det förarbete som krävs för att ta sig in på en ny marknad, till exempel ett annat nordiskt land. I de här fallen lönar det sig att ta en titt på vilka offentliga stöd och tjänster som står till förfogande. Jämfört med många andra länder har Finland ett frikostigt system för stöd och rådgivning för små och medelstora bolag som planerar export eller en etablering i utlandet.

Förutom tidsbrist är stress i olika former relativt vanligt bland soloföretagare, framför allt om verksamheten baserar sig på tidsbundna projekt. Ekonomisk osäkerhet som beror på oregelbundna eller otillräckliga inkomster kan vara en bidragande orsak. Problem med den egna hälsan kan också vara en stressfaktor. Den här typen av påfrestningar har sannolikt ökat bland solo- och småföretagare överlag på grund av coronakrisen.

Samarbete mellan företagarorganisationer

Företagarorganisationerna har en viktig uppgift i att bevaka solo- och småföretagarnas intressen. Det behövs bland annat en ökad flexibilitet för att minska de ekonomiska riskerna i samband med anställningar och tillfälliga perioder av arbetslöshet. Tillgången på information är också viktig. En stor del av verksamheten inom framför allt den kreativa sektorn baserar sig på immateriella tillgångar som i sin tur regleras av lagstiftningen.

För att stärka den kreativa sektorn är det viktigt att skapa plattformar där aktörerna kan mötas för att utbyta erfarenheter och skapa nätverk och kontakter med både kunder och publik. Ett ökat samarbete och informationsutbyte behövs för att stärka den kreativa sektorn och göra det möjligt för så många som möjligt att ta sig ur den pågående krisen och samtidigt utforska de möjligheter som finns på nya marknader.

 

Kjell Skoglund

VD

Finsk-svenska handelskammaren