Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Måste man betala lön då arbetstagaren väntar på svar från coronatest? Får företagaren sjukdagpenning? FiF:s sakkunniga svarar

Återgång till arbetet och en eventuell andra våg av coronapandemin har väckt många frågor hos företagare och arbetstagare. Företagarna i Finlands sakkunniga i arbetsrätt Harri Hellstén, Atte Rytkönen och Albert Mäkinen svarar på de vanligaste frågorna från företagarna.

Har arbetsgivaren rätt eller skyldighet att be en arbetstagare att ta ett coronatest? Vem betalar för coronatestet?

Arbetsgivaren har i regel ingen allmän skyldighet att be en arbetstagare ta ett coronatest, men om arbetstagarens arbetsuppgifter omfattas av exempelvis närkontakt med andra människor kan det vara motiverat att be om ett test för att på bästa möjliga sätt garantera en säker arbetsplats för både arbetstagare och till exempel kunder.

Om arbetsgivaren ber en anställd att ta coronatest är arbetsgivaren skyldig att svara för testets kostnader, precis som för företagshälsovårdens kostnader i allmänhet. Dessutom kan arbetsgivaren vid behov bekosta arbetstagarens coronatest om testet är nödvändigt med avseende på arbetet. Coronavirus- och antikroppstesterna berättigar till företagshälsovårdsersättning från och med den 1.4.2020 om det i företagshälsovårdsavtalet avtalats om sjukvård och arrangemang av tillhörande laboratorieundersökningar. Dessutom ska arbetsgivaren och tjänsteproducenten skriftligen avtala om coronavirus- och antikroppstester före provtagningarna inleds. Kostnaderna hör till ersättningsklass II. Vid ersättning av kostnader förutsätts att social- och hälsovårdsministeriets och THL:s provtagningskriterier samt övriga myndighetsföreskrifter och -anvisningar iakttas vid utförandet av testerna.

Det är bra att beakta att om testet är nödvändigt på grund av arbetet som arbetstagaren utför, får arbetsgivaren dra av kostnaderna för testet i beskattningen.

Måste företaget stänga sina dörrar tills alla har testats och fått svar om en arbetstagare vid företaget konstateras ha corona och omedvetet varit på arbetet en längre eller kortare tid? Är företaget i dylika situationer skyldigt att betala lön åt alla arbetstagare?

Det finns ingen skyldighet att avbryta företagsverksamheten. I situationer där de som arbetar i företaget och personer som vistats i företagets utrymmen kan ha exponerats för viruset ska de söka sig till coronatest. Då är det dessutom skäl att i varje företag från fall till fall granska på vilket sätt arbetstagarnas och kundernas säkerhet kan tryggas. Förutsättningen för arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet är att arbetstagaren insjuknar eller är arbetsoförmögen. Arbetsgivaren har lönebetalningsskyldighet även om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska avlägsna sig från arbetsplatsen. Om arbetstagaren på eget initiativ stannar hemma från arbetet är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön.

Måste lön betalas till arbetstagaren då hen väntar på att få ta ett coronatest?

Om arbetstagaren inte är sjuk eller arbetsoförmögen är arbetsgivaren i regel inte lönebetalningsskyldig under tiden för frånvaron. Om arbetsgivaren bestämmer att arbetstagaren ska hålla sig borta från arbetsplatsen medan hen väntar på att få ta ett coronatest och på att resultatet ska fastställas är arbetsgivaren lönebetalningsskyldig för den här tiden. Ifall arbetstagaren kan arbeta på distans ska denna möjlighet nyttjas.

Hur är det om arbetstagaren har varit på en semesterresa eller omedvetet fått smittan någon annanstans?

Lönebetalningsskyldigheten beror i sig inte på smittkällan. Det som är avgörande är om arbetstagaren är sjuk eller arbetsoförmögen.

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att bedöma om arbetstagaren själv har bidragit till att bli smittad, till exempel genom att resa till ett högriskområde. Arbetstagaren har enligt lagen inte rätt till lön för sjukfrånvaron om hen har orsakat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grov vårdslöshet. I kollektivavtalen finns dessutom bestämmelser om förutsättningarna för utbetalning av lön under sjukfrånvaron. I princip innebär inte resor avsiktlig eller grov vårdslöshet, trots att man har blivit smittad på resan. 

Är arbetsgivaren lönebetalningsskyldig för frivillig karantän om arbetstagaren har varit utomlands?

För närvarande rekommenderar statsrådet att onödiga resor till hårt drabbade länder ska undvikas. Landspecifika restriktioner för inresande beskrivs på Institutet för hälsa och välfärd THL:s sidor.

Det är fråga om en rekommendation som i sig inte är bindande. Det är ändå motiverat att följa rekommendationerna eftersom deras syfte är att förhindra spridning av smittan.

Om arbetstagaren kan arbeta på distans ska den möjligheten utnyttjas. Om distansarbete inte är möjligt kan arbetsgivaren förutsätta att den symptomfria arbetstagaren återgår som vanligt till arbetet. Det är dock skäl att omsorgsfullt begrunda sådana situationer. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen känner till statsrådets och övriga myndigheters rekommendationer och hur de inverkar på parternas rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet. Om arbetstagaren i strid mot rekommendationerna har rest till ett område som omfattas av rese- och inresanderestriktioner och då hen återvänt från resan inte ens som symptomfri kan arbeta på grund av rekommendationen, är arbetsgivaren inte lönebetalningsskyldig.

Arbetstagaren har inte rätt att självständigt besluta om att stanna hemma med full lön utan symptom efter en utlandsresa, utan man måste alltid avtala om detta med arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren blir sjuk iakttas bestämmelserna om lönebetalningsskyldighet under sjukfrånvaro och bestämmelserna i kollektivavtalet.

Då det gäller resor är det bra att komma ihåg att arbetsgivaren kan uppmana arbetstagaren att tänka över resor till områden med stor smittorisk, men arbetsgivaren kan inte förbjuda arbetstagare att resa då resan sker på arbetstagarens fritid. Det är ändå möjligt att ge rekommendationer. Det är alltid arbetsgivaren som tar beslut om arbetsresor.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om daghemmet förbjuder snoriga barn att komma till daghemmet eller skolan tills barnet har fått negativt svar på coronatest? Ska lön utbetalas till arbetstagen om hen är tvungen att stanna hemma med barnet?

Då en arbetstagares barn, eller ett annat barn som är permanent bosatt i hushållet och som inte fyllt 10 år, plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt att ordna vård för barnet eller vara tillfälligt vårdledig för att sköta barnet högst fyra arbetsdagar per gång. Enligt arbetsavtalslagen är frånvaron oavlönad, men i de flesta kollektivavtal avtalas om arbetstagarens rätt till lön för tillfällig vårdledighet, dvs. i högst fyra dagar. Det är alltså viktigt att kontrollera bestämmelserna i kollektivavtalet som förbinder arbetsgivaren. Betald frånvaro som definieras i kollektivavtalet gäller dock endast situationer där barnet insjuknat.

Om barnet misstänks ha smittats av corona och daghemmet förbjuder barnet att komma till daghemmet före svaret på coronatestet kommit kan dock arbetstagaren ha rätt att stanna hemma från arbetet för att ta hand om barnet, utan att arbetsgivaren är lönebetalningsskyldig för den tiden. Om arbetstagarens frånvaro är nödvändig för särskild vård av en familjemedlem eller en annan närstående person ska arbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren kan stanna hemma från arbetet under en bestämd tid. Då avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren om ledighetens längd och övriga arrangemang. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran tillhandahålla en redogörelse över grunden till frånvaron och dess upphävande. Arbetsgivaren är dock inte lönebetalningsskyldig under tiden för denna frånvaro. Om arbetstagaren under frånvaron kan arbeta på distans ska arbetsgivaren naturligtvis betala lön som normalt för tiden.

Och om företagaren på grund av ovannämnda orsak själv måste stanna hemma med barn? Hur går det med företagarens inkomst?

Det finns inga förmåner i sådana situationer. Företagaren stannar då hemma och vårdar sitt barn på egen bekostnad precis som i normala fall vid vård av sjukt barn. Vårdnadshavare till barn under 16 år har dock möjligt att få dagpenning för smittsam sjukdom i karantänsituationer (se nästa fråga).

När kan företagare eller arbetstagare få dagpenning för smittsam sjukdom?

FPA kan betala dagpenning för smittsam sjukdom då en person beordrats vara borta från arbetet, hållas isolerad eller i karantän för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom, exempelvis coronavirus. Det är läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som utfärdar beordran.

Dagpenningen för smittsam sjukdom har ingen självrisktid. Den kan endast betalas för de dagar som personen inte har kunnat arbeta på grund av karantän eller isolering. Dagpenningen betalas alltså inte för till exempel arbetsuppgifter som kan utföras på distans. Dagpenning för smittsam sjukdom betalas inte i situationer där personen stannar hemma eller borta från arbetet på eget initiativ eller på order av annan än ovannämnda läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar, till exempel för att invänta svar på coronatestet. Anvisning av sjukskötare, läkare eller arbetsgivare är inte en giltig grund. 

Vårdnadshavare till barn under 16 år kan få dagpenning för smittsam sjukdom om barnet har beordrats stanna hemma på grund av smittsam sjukdom och om barnets förälder därför inte kan arbeta.

När betalas sjukdagpenning och till vem?

Sjukdagpenning utbetalas då en person har konstaterats vara arbetsoförmögen och då arbetsoförmågan har pågått minst under självrisktiden. För FöPL-försäkrade företagare är självrisktiden dagen för insjuknande. Vardagar är från måndag till lördag bortsett från helgdagar.

Om företagaren inte har FöPL-försäkring är självrisktiden dagen för insjuknande och därpå följande nio vardagar, samma som för arbetstagare om än arbetstagare i regel får lön för minst de tio första dagarna av arbetsoförmåga. För den här så kallade allmänna självrisktiden, från två till tio sjukdagar, betalas en förmån till företagare vid namn FöPL-dagpenning. Den övergår till sjukdagpenning efter den allmänna självrisktiden då arbetsoförmågan fortgår.

Förutsättningen för att erhålla FöPL-dagpenning är ett intyg över arbetsoförmågan av minst en hälsovårdare eller en sjukvårdare. Med avseende på den egentliga sjukdagpenningen förutsätts minst ett A-intyg från läkare för de första 60 dagarna av arbetsoförmåga och därefter ett mer omfattande B-intyg.

Sjukdagpenning kan betalas till arbetsgivaren då arbetstagarens arbetsoförmåga överstiger dagpenningens självrisktid och då arbetsgivaren fortsättningsvis är lönebetalningsskyldig för tiden för arbetsoförmågan. För företagarens del betalas inte dagpenning till företaget. Vid väntan på svar från coronatest kan företagaren få sjukdagpenning om hen på basis av sina symptom har konstaterats vara arbetsoförmögen av läkare eller sjukskötare.

Fler frågor och svar om corona finns på den här sidan

 

Elina Hakola

elina.hakola (at) yrittajat.fi