Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Det viktigaste för Företagarna i kommunalvalet 2021

Hur skulle din hemstad eller hemkommun se ut om det inte fanns företag? Var skulle du köpa mat? Vem skulle reparera din cykel eller din bil? Vem skulle klippa ditt hår? Vem skulle ta hand om barnen eller åldringarna? Var skulle du jobba? Dina vänner? Varifrån skulle man få skatteinkomster med vilka tjänsterna för kommuninvånare i alla åldrar finansieras och som kommunen har organiseringsansvar för?

Det är bra att tänka på dessa frågor då man väljer vem man röstar på i kommunalvalet. Kommunalvalskandidaten ska tänka på hurudana beslut som garanterar att det finns företag i kommunen som erbjuder invånarna arbete, mat, tjänster och skatteinkomster till kommunen. I kommunalvalet beslutar man om företagen har en framtid i kommunen eller inte.

Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram ”Ingen kommun utan företag” går igenom de viktigaste frågorna som berör företagande för kommunala beslutsfattare och väljare som noggrant överväger frågorna. Man kan bekanta sig med programmet på adressen yrittajat.fi/yrittajat/kuntavaalit-2021.

I den här sammanfattningen sammanställs de viktigaste frågorna som kandidaten och väljaren bör känna till.

DEN OFFENTLIGA SEKTORN MÅSTE BEGRÄNSAS OM MAN VILL ÖKA TILLVÄXTEN

Den offentliga sektorn i Finland är bland de största i OECD-länderna. En stor offentlig sektor bromsar den ekonomiska tillväxten. Den kommunala ekonomin har länge haft en svag utveckling och coronakrisen försämrar den ytterligare. Under de kommande tio åren kommer det att ske en betydande försämring i serviceläget. De kommande kommunala beslutsfattarna måste vända den kommunala ekonomins riktning. Kommunernas uppgifter måste minskas.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Har en förutsägbar och konkurrenskraftig skattenivå.

Undviker kommunala skattehöjningar.

Koncentrerar sig endast på nödvändiga uppgifter som företagen inte kan utföra.

De ökade social- och hälsovårdsutgifterna till följd av den åldrande befolkningen och skötseln av coronakrisen ökar kommunernas utgifter.

Djärva lösningar skapas för tjänsteproduktionens strukturella lösningar.

Gör endast de mest nödvändiga investeringarna.

 

NÄRINGSLIVSPOLITIK ÄR INTERAKTION MELLAN FÖRETAGARE OCH KOMMUNEN

Näringslivspolitik är åtgärder som vidtas för kommunens livskraft och näringsliv. Metoder för näringslivspolitiken är bland annat tjänster för företag, upphandlingspolitik, trafik- och dataförbindelser, planläggning och byggande, utbildning och att reflektera över hur beslut påverkar företagen.

De kommunala beslutsfattarna måste se vad som faktiskt ökar livskraften i den egna kommunen och satsa på detta: till exempel på turismen, trafikförbindelserna eller kompetensen inom stålindustrin.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Gör näringslivspolitiken till kommunens viktigaste verktyg för livskraft. Det här ligger på kommundirektörens ansvar.

Känner till kommunens företag, företagarnas åldersstruktur och antalet anställda i företagen. Då kan till exempel åtgärderna för ägarbyten riktas rätt.

Ger råd åt sina företag vid finansierings- och investeringsbehov och rekrytering av arbetskraft.

Säkerställer tjänster under företagets livscykel för allt från nya företagare till ägarbyten.

Stöder företagare i ibruktagandet av digital teknologi och i utvecklingen av kompetensen som krävs.

 

HUR PÅVERKAS FÖRETAGEN AV BESLUTSFATTANDET I KOMMUNEN

Största delen av kommunens beslut påverkar företagen. Företagens och kommunens framgång kan stödas genom att bedöma konsekvenserna för företagen redan i beredningen. På så sätt strävar man efter att genom besluten avlägsna hinder för företagandet, istället för att skapa dem.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Bedömer konsekvenserna för företag som en permanent del av allt beslutsfattande. Efteråt måste man följa upp om konsekvenserna för företagen var som förväntat.

För en aktiv dialog med företagen.

Satsar på att skapa förutsättningar för ny privat näringslivsverksamhet.

 

MARKANVÄNDNINGEN OCH BYGGANDET SKAPAR EN STARK GRUND

En snabb och smidig planläggning gör kommunen till en attraktiv investeringsplats för företag. Även flexibla tillståndstjänster är viktiga då investeringsbeslut fattas.

Det lönar sig för kommunen att definiera sin markanvändningspolitik. Det är bra att engagera de regionala och lokala företagarföreningarna i beredningen av markprogrammet eller i uppdateringen av ett befintligt program.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Har ett tydligt markpolitiskt program, en generalplan som omfattar hela kommunen och en aktuell detaljplan.

Ger företagaren vägledning och råd under tjänsteprocessen.

Har tillräckliga resurser och kompetens för snabba tillstånds- och planläggningsprocesser.

Är transparent med prissättningskriterierna.

 

KOMMUNEN SKA UNDERLÄTTA UTRÄTTANDET AV ÄRENDEN FÖR FÖRETAG

Företag har många skyldigheter som förutsätter uträttande av ärenden hos kommunen. Ju mindre företag det är fråga om desto större är den relativa bördan av tillstånd, anmälningar och övriga åtgärder. Företagare önskar att kommunala ärenden kan uträttas på nätet oberoende av tid och plats.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Samarbetar för att digitalisera ärendetjänster för företag.

Samordnar tillstånds- och behandlingsprocesser.

Minskar antalet ärendekanaler och överför sömlöst uppgifter som begärts av företag från ett system till ett annat.

Stärker företagarnas digitala kompetens med stödnätverk som utgörs av privata och offentliga aktörer.

 

MULTILOKALITET ÄR EN MÖJLIGHET FÖR MÅNGA KOMMUNER 

Coronakrisen har mångdubblat utförandet av arbete på distans och från olika platser. Företagsamheten har en betydande roll i utvecklingen av multilokaliteten.

Multilokalitetarbetet har stora möjligheter särskilt på orter med många fritidsbostäder. Detta överför efterfrågan på tjänster till orter med sommarstugor och ändrar strukturen på den regionala ekonomin. Å andra sidan kan det återspeglas som minskad efterfrågan i städernas centrum och i regioner som arbetstagarna lämnar för distansarbete.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Säekerställer att företagare i olika kommuner kan nätverka och få råd även via näringslivstjänsterna i en annan hemkommun.

Ser till att dataförbindelserna är i skick.

Främjar smidiga kollektivtrafikförbindelser till kommunens bostads- och fritidsbostadsområden till exempel från tåg- och busstationerna. Kommunen kan utnyttja det lokala företagandet som köptjänster.

Erbjuder arbetsutrymmen och mötesplatser för företagare och experter som arbetar på distans.

 

GRUNDLÄGGANDE INFRASTRUKTUR OCH FUNGERANDE TRAFIK SKAPAR EN GRUND FÖR FRAMGÅNG

Inget ingripande i en fungerande dataförbindelsemarknad. Om brister upptäcks i marknaden till exempel på grund av lågt användarantal och långa avstånd ska bredband stödas med medel från EU, staten och kommunerna. Kommunerna ska trygga den egna regionens tillgänglighet och infrastruktur så att företagarnas verksamhetsförutsättningar fungerar inom kommunen, i regionen och nationellt.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Tryggar kommunens tillgänglighet och infrastruktur på lång sikt.

Utvecklar trafikförbindelserna mellan de ekonomiska regionerna och städerna och möjliggör skapandet av arbetsområden som omfattar flera kommuner.

Organiserar en mångproducentmodell för kollektivtrafiken genom att till exempel utnyttja servicesedlar.

Förutspår uppkomsten av en riktig digital infrastruktur i planläggningen. Beaktar dataförbindelsernas utvecklingsbehov och säkerställer att tillstånds- och övrig administrativ praxis inte bromsar uppbyggnaden av dessa i onödan.

 

FART PÅ FÖRETAGANDET GENOM OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR

I Finland cirkulerar årligen kring 35 miljarder euro i offentliga upphandlingar. Kommunernas upphandlingspolitik ligger i de kommunala beslutsfattarnas händer. De offentliga upphandlingarna ska utnyttjas som utvecklare av företagande, sysselsättning och innovationer. Det största hindret för små och medelstora företag att delta i upphandlingar är dess storlek. Här försvarar upphandlingslagen SMF-företag: den hänvisar till att dela upphandlingarna i delar. Kommunfullmäktige måste ta upphandlingspolitiken i egna händer.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Ser till att främjandet av regionens livskraft och utvecklingen av marknaden är den centrala frågan i kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernens upphandlingspolitik.

För en aktiv dialog med företagen och strävar efter att utveckla marknaden. Kriterierna för upphandlingarna ska vara rimligt genomförbara för SMF-företag. delas till exempel upp enligt produkt eller region. Små upphandlingar som understiger tröskeln offentliggörs på nätet.

Om kommunen deltar i gemensamma upphandlingar hänvisar kommunen den gemensamma upphandlingsenheten att arrangera en marknadsdialog och dela upp upphandlingen.

 

OFFENTLIG NÄRINGSVERKSAMHET MÅSTE BEGRÄNSAS

Konkurrensneutralitet innebär jämlika konkurrensvillkor mellan privat och offentlig näringsverksamhet. Utan reglering skulle den offentliga sektorn kunna utöva konkurrerande affärsverksamhet med företag utan risk för konkurs, konkurrensutsatthet och skattefördelar.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Beräknar kostnaderna för sin egen produktion på ett öppet och riksomfattande jämförbart sätt.

Publicerar sina inköpsfakturor som öppen data.

Konkurrerar inte med företag och stör inte företagens verksamhet med egna bolag.

Lösgör sig från de verksamheter som saknar grund.

Kartlägger ständigt företag på marknaden som kan erbjudas utrymmen i syfte att stöda affärsverksamheten och tillväxten.

 

ÄGARSTYRNINGEN I SKICK I KOMMUNERNA

Fullmäktige beslutar om kommunens ägarpolitiska riktlinjer: varför kommunen är ägare och vad målet med ägandet är. Det är viktigt att kommunens målsättning även implementeras i koncerner och bolag som kommunen är involverad i. Då företag tillhandahåller tjänster ska kommunen endast agera som beställningsoperatör och avtalsadministratör.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Utreder utbudet på marknaden för att omfattande synliggöra utbudet.

Låter kunden välja tjänsteproducent bland alla leverantörer alltid då det är möjligt.

Är en professionell arrangör och beställare, inte en producent.

Ställer klara mätbara mål för sitt ägande och övervakar genomförandet av dessa.

Säkerställer att bolagen som kommunen äger noggrant följer konkurrensneutraliteten.

Utvecklar en sund marknad, skapar möjligheter för nya och befintliga företag och uppmuntrar företag att gripa tag i dessa.

 

MÅNGPRODUCENTMODELLEN LÄMPAR SIG ÄVEN FÖR ANDRA ÄN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Mångproducentmodellen innebär att tjänsterna som kommunen har organiseringsansvar för tillhandahålls av flera olika tjänsteproducenter.

Om social- och hälsovårdsreformen framskrider leder det till en verklig kommunreform då hälften av kommunernas driftsekonomiutgifter överförs till landskapen. Kommunernas tjänstemän och beslutsfattare får mer tid och energi över för att bygga upp kommunens livskraft. Det är bra att genast rikta energin rätt så att kommunerna utnyttjar sin nya roll och möjlighet att främja livskraften och företagsamheten.

Förutom tjänster som tillhandahålls av den offentliga sektorn tillhandahålls tjänster av flera olika företag och eventuellt även organisationer. Mångproducentmodellen är till fördel för kunder, kommunen, arbetstagare och företagare. Efterfrågan hänvisas inte bara till en eller några aktörer utan även till nya eller små tjänsteproducenter. Detta är absolut nödvändigt inom social- och hälsotjänsterna men fungerar även inom andra sektorer i kommunen.

 

KOMPETENS AKTIVERAR KOMMUNEN

Företagarna förväntar sig att kommunen satsar på barnens och de ungas utbildning och på utvecklingen av kunskapen och färdigheterna hos de som är i arbetslivet. Då kommunen ser till att utbildningen fungerar föds fler arbetsplatser i kommunen och livet blir bättre.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Engagerar regionens SMF-företag i planeringen av de yrkesinriktade skolornas beslut.

Utarbetar en bindande strategi för företagsamhetsfostran i läroplanen.

Skapar ett kompetensnätverk som förbättrar företagarens affärsfärdigheter.

Tar i bruk distansundervisningslösningar som kompletterar närundervisningen för att förbättra tillgängligheten till utbildning och göra utbudet mångsidigare.

 

INVÅNARNAS OCH FÖRETAGENS BEHOV SKA BEAKTAS I ORGANISERINGEN AV AVFALLSHANTERINGEN

För att uppnå en fungerande konkurrens är avfallstransportmodellen som grundar sig på invånarens val det bästa alternativet, eftersom det andra alternativet grundar sig på val av företag som klarat sig i kommunernas upphandlingar och som enbart utgörs av stora internationella eller nationella företag. I dessa har små företag ingen möjlighet att träffa avtal. Kommunen måste alltså fokusera på att endast sköta sina lagstadgade uppgifter och undvika att konkurrera med småföretagarna i regionen.

EN FÖRETAGARVÄNLIG KOMMUN:

Låter även mindre transportföretag fritt erbjuda sina tjänster till kommuninvånarna så att invånarna själva kan välja sin egen transport (s.k. fastighetsinnehavarmodell).

Sköter endast själva eller via sitt aktiebolag de myndighets- och servicetjänster som riktas till kommunen.

Konkurrerar inte med privata småföretagare på avfallshanteringens fria marknad.

 

KOMMUNENS OCH FÖRETAGENS SAMARBETE BÄR