Sök

Emergency banner

Koronainfo yrittäjälle: yrittajat.fi/korona

Coronapandemin har satt spår i yrkesskickligheten hos utexaminerade. Det lönar sig att utöka utbildnings- och läroavtalen

Enligt företagargallupen som Företagarna i Finland låtit göra har 27 procent av företagen använt studerande från yrkesinriktade läroanstalter som har utbildningsavtal. Utbildningsavtal är en relativt ny form av inlärning på arbetsplatsen.

Den togs i bruk år 2018 på initiativ av Företagarna i Finland. I utbildningsavtalet ingås inget arbetsavtal och utbildningen utförs som en del av examen eller en mindre helhet åt gången.

Samtidigt har läroavtalet som grundar sig på arbetsavtal klart halkat efter. Läroavtal har använts av endast 20 procent av företagen.

– Det lönar sig att utöka utbildningsavtalen och läroavtalen för att ge människor ett yrke och arbete, samtidigt som det ger företagen arbetstagare. Utbildningsersättningarna är i nyckelposition här. Det lönar sig för regeringen att förbättra dessa, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen. 

Utbildningsavtalet ger arbetstagare

Frisörsalongen Hair House företagare Maria Karp har som bäst hjälp av en studerande med utbildningsavtal.

– Jag försöker på alla sätt hjälpa unga att komma in i arbetslivet, säger Karp.

Sommartid är det lite utmanande att hjälpa studerande. En del av de erfarna arbetstagarna är på semester och därför är stödet i arbetet ibland begränsat.

Karp har dock varit nöjd över samarbetet med skolan.

– Jag skulle inte klara av att vägleda en person från början till slut här på arbetsplatsen då jag har så pass mycket arbete själv också. Det fungerar bra då skolan stöder inlärningen. Det är också mycket fast i hur stort intresse den studerande har för arbetet. Det måste alltid finnas tillräckligt erfarna vuxna som stöd.

En fördel med utbildningsavtal är enligt Karp också att hon på så sätt får engagerade och färdigt inlärda arbetstagare, som annars kan vara svåra att hitta.

– På sätt och vis har arbetstagaren redan företagets stämpel då hen varit en tid här hos oss på praktik. Ingen hårsalong är den andra lik.

Konsekvenserna av coronasituationen syns i inlärningsresultaten

Enligt Karp har coronatiden satt tråkiga spår i de studerandes yrkesskicklighet. Hos personer som utexaminerats under coronatiden är yrkesskickligheten alltför svag för att de ska kunna anställas för normalt kundarbete.

– Jag vet rent ut sagt inte hur man ska få dem till frisörer, säger Karp.

Hon är väl uppdaterad om de studerandes situation eftersom hennes egen dotter just nu studerar vid frisörutbildningen.

– Jag vet att studerande har varit tvungna att göra mycket praktik på distans och via video. Det har funnits lite praktiskt kundarbete eftersom kunderna inte har vågat sig till skolorna.

Karp föreslår någon form av bidrag till de som utexaminerats under coronatiden så att de kan anställas för normalt arbete i företagen.

– En nyutexaminerad kan inte anställas till ett normalt anställningsförhållande om arbetet går långsamt och personen behöver mycket hjälp i arbetet. Jag hade nyligen en flicka som utexaminerats från skolan som skulle börja här hos oss. Jag var tvungen att säga till henne att det inte fungerar. Det kan inte vara så att den utexaminerade fortfarande är i nivå med andra klass fast hen utexaminerats från tredje klass.

Ingen utbildningsersättning för utbildningsavtal

Enligt Företagargallupen har 61 procent av de som utbildats med läroavtal fått utbildningsersättning. Endast 33 procent av de som utbildats med läroavtal är nöjda över ersättningsbeloppet. Lagen möjliggör inte utbildningsersättning för utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och den definierar inte något minimibelopp för utbildningsersättningarna i läroavtalsutbildningen. 

 – Det är helt klart att hindren för utbetalning av utbildningsersättning för utbildning som grundar sig på utbildningsavtal måste tas bort från lagstiftningen, säger Företagarna i Finlands sakkunniga för utbildningsärenden Marja Vartiainen. 

Nästa möjlighet till korrigering finns redan i höst då regeringen sammanträder för att förhandla om statsbudgeten för nästa år. I halvtidsöversynen i april drog regeringen upp riktlinjer för att principerna för fastställandet av utbildningsersättning för läroavtalsutbildning förnyas. Detta för att stöda utbildningen och sysselsättningen av unga. Regeringen beslutar om detaljerna i budgetförhandlingarna i september. 

Företagarna vill förnya systemet för utbildningsersättning så att man är förpliktad att betala ersättning om personen som ska utbildas saknar yrkesinriktad grundläggande utbildning och är under 30 år. Utbildningsersättningen ska även vara i proportion med resurserna som krävs av arbetsgivaren.

– Ersättningsnivån skulle till exempel kunna vara 150–500 euro i månaden. Högre utbildningsersättning ska betalas till exempel i de fall där personen som utbildas med läroavtalsutbildning omfattas av läroplikten, säger Vartiainen.  

Lönesubvention skulle sporra till utbildning

Enligt svaren i Företagargallupen är det klart att om läroavtalsstuderandes löner justeras enligt den studerandes kompetens skulle allt fler få studera till ett yrke med läroavtal.

För närvarande har 20 procent av företagen utbildat med läroavtal. Enligt Företagargallupen skulle 36 procent utbilda med läroavtal om den studerandes lön skulle justeras så den motsvarar utvecklingen av den studerandes kompetens.  

Lönesubvention skulle uppmuntra till utbildning ännu mer. Utgående från resultaten skulle 43 procent av de svarande ta en läroavtalsstuderande till företaget om lönesubvention skulle erbjudas.

Företagarna i Finland har för regeringen även presenterat ett nytt slags läroavtalsstöd avsett för företag. Ett stöd som kunde justera lönekostnaderna och jämna ut klyftan mellan kostnaderna och lönsamheten. Stödet skulle automatiskt beviljas till arbetsgivare som tar in en person som saknar yrkesinriktad grundläggande utbildning och är under 30 år till en läroavtalsutbildning som leder till en grundexamen. 

Företagargallupen genomfördes av TNS Oy på uppdrag av Företagarna i Finland. På enkäten svarade 1018 representanter för SMF-företag.

Bild: Getty Images

Pauli Reinikainen

pauli.reinikainen (at) yrittajat.fi