Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 12012

Etsi

Sammanfattning

Sme-företagens utvärderingar om det nya årets ekonomiska utveckling är försiktiga. Saldotalet som beskriver konjunkturförväntningarna inom de närmaste 12 månaderna sjönk till noll, då både antalet företag som förväntar bättre konjunkturer och antalet företag som förväntar sämre konjunkturer utgjorde 22 procent av svarandena på Sme-företagsbarometern. För ett år sedan var saldotalet + 34 och ännu i den förra barometern + 24. Mest försiktiga är sme-företagen inom byggbranschen, och mest optimism finns inom servicebranschen, vars saldotal alltjämt är positivt.
 
Omsättningsökningen avtar, investeringarna minskar
 
Förväntningarna på utvecklingen av omsättningen detta år ligger under långtidsmedeltalet. Det försämrade ekonomiska läget och behovet av en skärpning av finansmarknaderna har ökat försiktigheten. 41 procent av svarandena på barometern räknar ändå med en ökning av den egna omsättningen. Antalet är 10 procentenheter lägre än i den förra barometern.  
 
Inom servicebranscherna är utsikterna mer ljusa än inom andra branscher och också saldotalets minskning minst sedan förra barometern. De största serviceföretagen enligt omsättning och personalantal är mest förhoppningsfulla: av dem tror dryga 55 procent på en ökad omsättning.
 
Nedgången av de inhemska investeringarna hotar att fortsätta, då saldotalet som speglar sme-företagens investeringsförväntningar sjönk med fem enheter till nivån –5. Mängden investeringar som behövs för ekonomins förnyelse och tillväxt hotar att bli beklagligt liten detta år.
 
Inom industrin är minskningen av saldotalet minst, och det finns exakt lika många företag som ökar investeringarna som det finns företag som minskar investeringarna. Positivt är det att saldotalet för företag som arbetar på de internationella marknaderna är +11, då 30 procent av dem ämnar öka sina investeringar.
 
Tjänsterna sysselsätter, exporten bygger på de stora företagen
 
I jämförelse med de övriga konjunkturdelarna i barometern har sme-företagens personalförväntningar hållits mer stabila och positiva. Vart femte sme-företag ämnar öka sin personalstyrka också detta år.
 
Sysselsättningen baseras detta år alltmer på servicebranscherna. Som motvikt till ökningen av servicebranscherna sjönk saldotalet för personalförväntningarna inom byggbranschen till noll. En ännu större sänkning finns inom industrin, där saldotalet sjönk till talet +6.
 
Antalet sme-företag som idkar export har minskat lite. Andelen exportföretag inom industrin underskred i hösten barometer 60 procents gräns, och nu är motsvarande andel 57 procent.
 
Förväntningarna på exportens utveckling detta år är ganska försiktiga. Saldotalet som mäter exportens värde är nu tre procentenheter lägre än på hösten. Sänkningen kommer nästan helt från industrin, där saldotalet sjönk med tio enheter. Trots sänkningen räknar ändå en tredjedel av industrins sme-företag med en ökning av exporten.
 
De starkaste exportförväntningarna har de industriföretag vars omsättning överstiger 2 miljoner euro. 45 procent av dem beräknar att deras export ökar detta år.
 
Tillväxtorienteringen och sysselsättandets hinder oförändrade
 
Företagens tillväxtorientering har sjunkit lite under de ekonomiskt osäkra tiderna. Detta syns främst inom industrin. Tillväxtorienteringen är mer allmänt i genomsnitt i unga och i större sme-företag. Nästan vart tionde sme-företag meddelar sig vara starkt tillväxtorienterat.
 Andelen företag som inte ser behov att sysselsätta har stigit lite. Enligt barometern har 29 procent av sme-företag inte behov att sysselsätta för tillfället, då andelen för ett sedan var 26 procent. Sysselsättningsbehoven har minskat inom handeln och inom industrin, där lönenivån har blivit ett större hinder än tidigare för sysselsättandet.
 
Som hinder för ungas sysselsättande har uppkommit avsaknaden av arbetslivsfärdigheter och yrkesmässig kunskap. De ungas bristfälliga engagemang i arbetet som varit framme i offentligheten har enligt barometerns resultat dessvärre inte hört till de viktigaste sysselsättningshindren.
 
Finansiering behövs för brukskapital
 
Det osäkra ekonomiska läget och de försämrade investeringsförväntningarna håller sme-företagens finansieringsefterfrågan ganska försiktig. Speciellt inom industrin har avsikterna att söka extern finansiering minskat sedan förra hösten.
 
Finansieringsstrukturen håller på att förnyas lite. Det anmärkningsvärda är sme-företagens sakta ökande intresse av kapitalinvesterare. Av de starkt tillväxtorienterade företagen som planerar extern finansiering nämner redan 36 procent kapitalinvesterare som möjliga finansiärer. I de tidigare barometrarna har motsvarande andel varit 21–23 procent.
 
Den interna ordningen av användningsändamål för finansieringen har hållits oförändrad. Behovet av brukskapital är alltjämt störst, fastän procentandelen av dem som behöver extern finansiering är två procentenheter lägre än på hösten.
 
Planerna på sökande av finansiering för investeringar är oförändrade. Endast vart sjunde sme-företag ämnar använda det för olika slags investeringar.
 
Vart fjärde sme-företag som ämnar söka finansiering ämnar söka Finnveras konjunkturlån eller
– borgen. Andelen har sjunkit klart från situationen för tre år sedan, men det finns ändå ett klart behov av Finnveras konjunkturfinansiering speciellt inom industrin och i större sme-företag. Jämfört med läget för ett år sedan har intresset för Finnvera ökat bland företag med över 50 anställda.
 
Omvända momsen biter inte på den gråa ekonomin
 
Inom byggbranschen övergick man till omvänd mervärdesbeskattning 1.4.2011. Förändringen påverkar också andra branscher som samarbetar med byggbranschen. Enligt barometern har förändringens första effekter på företagens administrativa börda varit mindre än man varit rädd för. 69 procent av svarandena anser att ökningen av den administrativa bördan är skäligt eller den har inte ökat alls. Å andra sidan anser 7 procent av sme-företagen att tilläggsarbetet som förändringen medfört är oskäligt.
 
Syftet med den omvända mervärdesskatten är att beivra gro ekonomi, men det finns tills vidare lite indicier på att detta lyckats. Av sme-företagen som är inom systemet tror 85 procent inte att systemet har påverkat på gråa ekonomin, eller så kan de inte säga om systemet gjort det. Den mest pessimistiska synen på systemets funktionsduglighet finns inom byggbranschen, där 59 procent av företagen inte anser att den omvända mervärdesskatten har påverkat den gråa ekonomin på något sätt.
 
Estland intresserar av många orsaker
 
Antalet finska företag i Estland har ökat under de senaste åren. Fenomenet är bekant också inom sme-företagen. 5 procent av företagen meddelade att de idkar verksamhet i Estland. Orsakerna varför de verkar där är mångskiftande och har att göra med bl.a. företagens internationalisering, arbetskraft och beskattning.
 
För 32 procent av företagen utgör lägre arbetskraftskostnader och för 14 procent av företagen utgör tillgången på arbetskraft skälet till att man söker sig till Estland. Den ofta framtagna företagsbeskattningen utgjorde skäl att verka i Estland för endast 10 procent av företagen. För industrin var den viktigaste orsaken att verka i Estland de lägre arbetskraftskostnaderna och för byggbranschen tillgången på arbetskraft.

>> Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.