Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 12013

Etsi

Sammanfattning

FÖRORD

Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet genomför tillsammans en SMF-företagsbarometer två gånger per år som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska verksamhetsmiljö. Barometern offentliggörs både som nationella och regionala rapporter. I den nationella rapporten behandlas resultaten ur hela SMF-sektorns synvinkel och även enligt huvudsaklig bransch indelat i industrin, byggbranschen, handeln och servicebranschen. I regionrapporterna jämförs utvecklingen särskilt mellan företagen i regionen i fråga och hela landet.

SMF-barometern våren 2013 baseras på svar från över 4 000 SMF-företag. Den beskriver heltäckande de finländska SMF-företagens uppfattningar om förändringarna i den ekonomiska verksamhetsmiljön och om faktorer som påverkar affärsverksamheten och utvecklingsutsikterna. I den här rapporten granskas SMF-företagens konjunkturförväntningar, hinder för sysselsättning, anpassningsåtgärder och finansieringssituation. Den här gången har man med aktuella frågor utrett företagarnas rekommendationer för att balansera statsfinanserna, företagens betalningssvårigheter och effekterna av storföretagens effektiviseringsåtgärder på SMF-företagen.

Helsingfors 11.2.2013

Jussi Järventaus
verkställande direktör
Företagarna i Finland
Pauli Heikkilä
Verkställande direktör
Finnvera Oyj
Markku Wallin
avdelningschef
Arbets- och näringslivsministeriet

SAMMANFATTNING

SMF-företagens förväntningar på konjunkturutvecklingen den närmaste tiden är något mer hoppfulla än tidigare. Även om den ekonomiska utvecklingen i Europa är svag och den inhemska finanspolitiken har stramats åt med i huvudsak skattehöjningar, är saldosiffran som beskriver konjunkturförväntningarna nu +5. Höjningen jämfört med de två tidigare barometrarna är fem enheter. Vart fjärde SMF-företag uppskattar att konjunkturerna kommer att förbättras i år och 21 procent fruktar att de kommer att försämras ytterligare. I de två tidigare barometrarna var andelen som förutspådde bättre konjunkturer fem procentenheter lägre. Något bevis på ett förbättrat läge finns dock inte ännu, eftersom 26 procent av svarspersonerna ansåg att nuläget är bättre än för ett år sedan och 25 procent ansåg att det är sämre.

Lönsamheten går upp, men inte investeringarna

Vad gäller förväntningarna på lönsamheten så skedde en långsam vändning mot det bättre efter två års nedförsbacke. Nu bedömde 32 procent av svarspersonerna att lönsamheten för deras företag stiger, medan motsvarande siffra på hösten var 25 procent. Den senaste saldosiffran +9 är dock fortfarande låg, så många SMF-företag kommer att ha en stram kassa även i år. Investeringarnas nedförsbacke i SMF-företagen fortsätter. Saldosiffran är nu −7, och utan den stora andelen företag i servicebranschen bland de svarande skulle den vara ännu lägre. I de andra branscherna uppgav nästan 30 procent av företagen att de kommer att minska sina investeringar i år. Lägre investeringsbedömningar än detta har endast förekommit i barometern år 2009. Det finns många hinder för investeringar: utsikterna för efterfrågan den närmaste tiden är lama, företagens lönsamhet är svagare än normalt och antalet företag med betalningssvårigheter är nästan 50 procent större än under konjunkturuppgången före finanskrisen.

Arbetsplatserna behålls, exporten växer långsamt

SMF-företagen lyckas även i år upprätthålla sysselsättningen och till och med öka den en aning. Saldosiffran för personalförväntningar steg med två enheter till +8 jämfört med förra hösten. Sysselsättningsutsikterna är fortfarande något bättre i servicebranschen än i de övriga branscherna. Den högsta saldosiffran sett enligt företagens storleksklass finns bland företag med 5–9 anställda. Av dem planerar 23 procent att öka antalet personalmedarbetare. Drygt en fjärdedel av företagen som svarat på barometern bedriver export antingen direkt eller som en del av företagets andra inhemska produkthelhet. En utvidgning av exporten i SMF-företag verkar enligt barometern vara en långsam och krävande process. Endast 8 procent av svarspersonerna rapporterade att de enbart verkar på internationella marknader. Motsvarande andel bland SMF-företagen inom industrin är 22 procent. I det stora hela är SMF-företagens exportförväntningar mycket blygsamma.

Hinder för tillväxtinriktningen och sysselsättningen

Under de rådande osäkra ekonomiska utsikterna har företagens tillväxtinriktning ytterligare sjunkit en aning. Det handlar dock inte om någon stor förändring, och tillväxtinriktningen är klart höge än 2009 när finanskrisen var som svårast. Branschvis visar den utdragna osäkerheten om det ekonomiska läget sig främst som en falnande tillväxtinriktning inom hemmamarknadsbranscherna. Däremot har utsikterna för industrin förbättrats något. Förändringen förklaras troligen av industrins exceptionellt dystra förväntningar i den förra barometern, men kanske även av bedömningen att den svagaste konjunkturfasen nu är bakom oss. De SMF-företag som inte har ett behov av att sysselsätta ansåg att den utdragna ekonomiska osäkerheten är betydande. Dessa företag utgör 29 procent av de som svarat på barometern. Sysselsättningsbehoven har minskat särskilt inom byggbranschen. I de andra branscherna har situationen förbättrats något jämfört med ett år tillbaka. De vanligaste hindren för sysselsättning är osäker efterfrågan, arbetets sidokostnader och tillgång på arbetskraft. Betydelsen av den osäkra efterfrågan har förblivit stor, men problemen med tillgång till arbetskraft har lättat något. Inom handeln är lönenivån ett mer betydande hinder för sysselsättning än i de andra branscherna. Inom byggbranschen har tillgången på arbetskraft förbättrats betydligt sedan ett år tillbaka. Inom servicebranschen är tillgången på lämplig arbetskraft ett klart hinder för sysselsättning.

Finansiering fås, men med hårdare villkor

Vartannat SMF-företag har ett lån från en bank eller annan finansieringsinstitution. Andelen är fyra procentenheter högre än för ett år sedan. Inom industrin och handelsbranschen är lånade pengar nu något vanligare än för ett år sedan. Sett över en längre period har utbredningen av extern finansiering förblivit stabil på ca 50 procent. Även om antalet företag med betalningssvårigheter har stigit betydligt jämfört med tiden före finanskrisen har andelen SMF-företag som utnyttjat extern finansiering förblivit nästan oförändrad. 28 procent av de som svarade på barometern har senast ansökt om finansiering under det gångna året. Förra våren var motsvarande andel samma 28 procent och förra hösten 26 procent. Bland användningsändamålen för finansieringen anges rörelsekapital fortfarande som främsta alternativ. Ansökningar om finansiering för utvidgnings- eller ersättningsinvesteringar förekommer fortfarande mer sällan än normalt. Förändringar av SMF-företagens finansieringsstruktur är långsamma, även om behovet av en mångsidigare finansieringsstruktur redan är tydligt på grund av den strängare bankregleringen. Ett banklån är även i år den klart vanligaste finansieringsformen, eftersom 78 procent av de som planerar att ansöka om finansiering nämner det som ett alternativ. Drygt 35 procent av företagen som erhållit finansiering svarade att kreditpolitiken har stramats åt väldigt mycket eller ganska mycket. Det är dock värt att observera att en precis lika stor del ansåg att kreditpolitiken har förändrats mycket litet eller inte alls under de senaste 12 månaderna. Läget på finansieringsmarknaden är ur SMF-företagens synvinkel liknande som i början av år 2009 och 2010. Vart tredje SMF-företag som ansökt om finansiering upplever att läget avspeglas i finansieringsvillkoren väldigt mycket eller ganska mycket. För tre år sedan var motsvarande andel 32 procent och för fyra år sedan 37 procent. Den vanligaste förändringen i finansieringsvillkoren upplevs vara den ökade lånemarginalen. Nästan två tredjedelar av företagen som ansökt om finansiering ansåg att det här är en betydande förändring. Den andra vanligaste förändringen, som 56 procent nämnde, är skärpta säkerhetskrav. I början av år 2009 och 2010 var dessa andelar 50 och 62 procent. 31 procent av de som ansökt om finansiering hade stött på en försvårad tillgång till finansiering. I början av finanskrisen var andelen 36–38 procent. Serviceföretagen särskiljde sig från de andra branscherna, eftersom var tredje rapporterade att det har blivit svårare att få finansiering. Det här lär åtminstone bero på att andelen egendom som duger som säkerhet är liten hos små företag i servicebranschen.

Betalningssvårigheter och anpassningsåtgärder är vanliga

Många SMF-företag har fortfarande en snäv kassasituation och betalningssvårigheterna växer fortfarande. Under de senaste tre månaderna har andelen som upplever betalningssvårigheter stigit med två procentenheter till 18 procent jämfört med höstens barometer. Andelen har redan hållit sig kring 14–19 procent under drygt tre år. Oroande är att andelen som upplever betalningssvårigheter igen har stigit under ett år. Den största förändringen till det sämre skedde i små SMF-företag. Av mikroföretagen har nästan var femte betalningssvårigheter. Ur sysselsättningens och den ekonomiska tillväxtens synvinkel är det beklagligt att företag med stark tillväxtinriktning har något fler betalningssvårigheter än andra SMF-företag. De försvårade omständigheterna har lett till att allt fler företag varit tvungna att vidta anpassningsåtgärder. Nu har nästan vart tredje SMF-företag varit tvunget att anpassa sin verksamhet på grund av konjunkturläget. Anpassningsåtgärder är vanligare ju större SMF-företag det handlar om. På samma sätt blir anpassningsåtgärderna vanligare ju större marknader företaget verkar på. Till SMF-företagens fördel hör dock en koncentrering på kärnverksamheten och externalisering av andra verksamheter till storföretagens anpassningsåtgärder. En sådan anpassning kan ge SMF-företagen en möjlighet att stärka sin egen verksamhet. I samband med frågan om hur SMF-företagen har upplevt storföretagens anpassningsåtgärder i sin egen verksamhet framkom samma tudelning. 52 procent av företagen ansåg att storföretagens anpassningsåtgärder
i varje fall i någon mån har medfört negativa effekter. Av SMF-företagen som arbetar med export upplevde 16 procent att de negativa effekterna har varit betydande och 27 procent ganska betydande. I den här gruppen hade endast 35 procent inte upplevt några negativa effekter överhuvudtaget.

Statsfinanserna bör balanseras med besparingar

Regeringens målsättning är att få statens skulder i förhållande till BNP att börja gå ner under mandatperioden. Den svaga ekonomiska utvecklingen under 2012 har dock gjort det svårare att uppnå målet. Ytterligare åtgärder för att minska budgetunderskottet och på så sätt bryta skuldförhållandet är därmed nödvändiga. En klar majoritet av SMF-företagen, 58 procent, stöder utgiftsbesparingar som främsta metod för att balansera statsfinanserna. 39 procent av svarspersonerna stöder linjen som regeringen anammat, dvs. en kombination av skatter och besparingar. Bara tre procent av SMF-företagen ansåg att det bästa alternativet är att dra åt skatteskruven. På basis av svaren är ställningstagandet bland företagarna att problemet med statsfinanserna inte verkar vara det sparsamma skatteutfallet utan de ständigt ökande utgifterna.

» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska. 

» Tillbaka