Sammanfattning | Yrittajat.fi
Etusivu > Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 22010

Etsi

Sammanfattning

Sammanfattning

De finländska sme-företagen har klarat av finanskrisen bra, med beaktande av omständigheterna. Förväntningarna på närframtiden var hoppfulla redan i den föregående barometern under våren. Det ekonomiska läget har under de senaste månaderna förbättrats, så det fanns belägg för optimismen. Saldotalet som beskriver sme-företagens konjunkturförväntningar för de närmaste 12 månaderna är nu +40. Högre tal har setts i barometern senast efter depressionen på 1990-talet. Nästan hälften av sme-företagen förväntar sig att konjunkturerna förbättras och endast 7 procent tror att de försämras.

Det höga saldotalet förklaras av ekonomins snabba återhämtning och föregående årets låga utgångsläge. Nationalekonomins ökning framskrider i företag av olika storlek så att de mest förhoppningsfulla är stora sme-företag som sysselsätter minst 50 anställda. Endast två procent av dessa tror att konjunkturerna försämras.

Branschvis är den största förändringen jämfört med föregående förfrågning att byggnadsbranschens förväntningar igen har blivit efter andra branschers. Byggnadsverksamheten ökar, men branschens små företag upplever konkurrenssituationen som besvärlig. Speciellt den grå ekonomin är ett allvarligt problem för sme-företag. 

Ökad omsättning, förbättrad lönsamhet

Över hälften av sme-företagen förväntar sig att deras omsättning ökar under de närmaste 12 månaderna. Saldotalet som beskriver förväntningarna på omsättningen steg till +46. Högre saldotal har endast setts under högkonjunkturernas bästa tider. Efter föregående årets fall krävs dock flera höga saldotal i rad före omsättningens nivå euromässigt sett har hunnit bli god.

Ju större sme-företag det är fråga om desto säkrare är företaget att dess omsättning skall öka: av de företag som sysselsätter minst 50 anställda förväntar sig rentav 75 procent att deras omsättning kommer att öka inom de närmaste 12 månaderna.

Förväntningarna på lönsamhetens utveckling har återgått till nivåerna före finanskrisen. Saldotalet steg med 11 enheter till +32. Också här är det skäl att notera att saldotalet beskriver förändringens riktning, inte lönsamhetens nivå.

Lönsamhetens förbättring beskrivs också av att sme-företagen förväntar sig att deras slutprodukters priser stiger mer än lönerna. Ännu i början av året var inbördes ordningen mellan pris- och löneförväntningar det motsatta.

De branschvisa skillnaderna i lönsamhetsutsikterna har igen vuxit. Industrin går i bräschen för förändringen, medan byggnadsbranschen ligger klar lägre än de övriga branscherna.

Investeringar planeras, personalen ökar

Saldotalet för investeringsförväntningarna som i vårens barometer hade stigit lite på plus steg nu till +7. Det berättar att man ännu är ganska försiktig med investeringsplaner. Förväntningarna steg till största del inom handeln.

Inom alla branscher räknade sammanlagt 22 procent av sme-företagen med att deras investeringar ökar under de närmaste 12 månaderna. Andelen är precis lika stor som i den föregående barometern. Stabiliseringen av tillväxtförväntningarna på investeringarna beror åtminstone delvis på planerna att förnya företags- och dividendbeskattningen. Farhågan att företagarnas beskattning skärps leder till att man bromsar investeringar, fast det allmänna ekonomiska läget har förbättrats, och sme-företagens egna förväntningar på både konjunkturer och omsättningens ökning är starka.

De positiva förväntningarna på utvecklingen av affärsverksamheten återspeglas i personalförväntningarna, vars saldotal steg ytterligare 5 enheter, till +17. Samtidigt minskades de branschvisa skillnaderna. Positivt är också att andelen företag inom alla branscher som räknar med en minskning av antalet anställda sjönk till under 10 procent av företagen. Den mest väsentliga förändringen från början av året var höjningen av industrins saldotal från branschernas lägsta (+4) till högsta (+20).

De starkaste personalförväntningarna har handelns och servicebranschernas företag som sysselsätter minst 50 anställda. Av dessa ämnar nästan hälften att öka antalet arbetsplatser. I de allra minsta företagen är förväntningarna mycket svagare. På basis av detta kan man inte ännu skönja en ökning av antalet arbetsgivarföretag.  

Tillväxtorienteringen har återställts

Nästan vart tionde sme-företag anser sig vara kraftigt tillväxtorienterat och dryga 40 procent planerar att utvidga sin verksamhet enligt sina möjligheter. Då de ekonomiska utsikterna har klarnats har tillväxtorienteringen nu återgått till den nivån som föregick krisen.

Två tredjedelar av tillväxtorienterade företag anser att det viktigaste sättet att växa är utvecklingen av nya produkter. Nästa lika viktigt anses satsningar vara på försäljning och marknadsföring. Detta belyses speciellt i Företagarna i Finland rf:s, Finnvera Abp:s, Arbets- och Näringsministeriets Sme-företagsbarometer – hösten 2010 inom handeln. Däremot söker man tillväxt inom servicebranscherna speciellt genom samarbete och nätverk.

 

Otillräcklig efterfråga är ett tillväxthinder på tillbakagång. Däremot uppges höga arbetskraftskostnader oftare än för ett år sedan som tillväxthinder.

Det centrala tillväxtsättet försäljning och marknadsföring utgör samtidigt sme-företagens största utvecklingsområde. De branschvisa ytterligheterna härvid utgörs av handeln och byggnadsbranschen.

I de sme-företag som är i början av sin livscykel anser man att ekonomiförvaltning och finansiering klart kräver utveckling. Det värsta och mest allmänna utvecklingshindret för sme-företag är ändå alltfort det osäkra konjunkturläget, fastän den värsta fasen redan är över.  

Man är omdömesfull få man söker finansiering

Det har inte skett en nämnvärd förändring i sme-företagens vilja att söka extern finansiering i jämförelse med de två tidigare barometrarna. Vart fjärde sme-företag ämnar söka extern finansiering under de närmaste 12 månaderna. Omdömesfullheten i finansieringsplanerna är i linje med de ganska försiktiga investeringsförväntningarna. Också de planer som bereds på skärpandet av den internationella regleringen av finansmarknaden och dess förväntade inverkan på priset av företagslån och deras tillgänglighet kan vara en delorsak till att efterfrågan på finansiering inte verkar öka i närframtiden.

Behovet av brukskapital är alltjämt det vanligaste skälet till sökande av finansiering. På andra plats ligger investeringar i maskiner- och apparater – och framförallt deras utvidgningsinvesteringar. Sökande av finansiering för utvecklingsprojekt har fallit till tredje plats.

30 procent av sme-företagen har tagit extern finansiering under de senaste 12 månaderna. Bankernas roll som finansiär av sme-företag har ökat smått. Av dem som sökt finansiering under de senaste 12 månaderna har 77 procent sökt lån från banker.

Efterfrågan på Finnveras finansiering har enligt barometerns resultat lite sjunkit: 24 procent av dem som sökt finansiering uppger sig ha sökt det från Finnvera. Den sjunkande efterfrågan har kommit ganska tidigt med beaktande av konjunkturläget, djupet av finanskrisen och däri sammankopplade problem på finansmarknaden.

Inom närframtiden kommer finansiering främst att sökas från banker. Efterfrågan på Finnveras konjunkturlån- och borgen kommer att minska lite. Bäst har detta synts i barometern för industrins sme-företag, enligt vilket 32 procent ämnar söka konjunkturlån- eller borgen. Andelen är 9 procentenheter lägre än i vårens barometer. Som en ny trend ses sme-företagens sakta växande intresse mot kapitalinvesterare och finansieringsbolag. Speciellt de mest tillväxtorienterade sme-företagens planer på att söka finansiering av kapitalinvesterare har ökat.

Det har inte skett väsentliga förändringar i sme-företagens externa finansiering, fastän finansmarknadens funktion har varierat kraftigt. Över vartannat sme-företag har ännu lån från något finansieringsinsititut.

Stabiliseringen fortgår, betalningssvårigheterna tynger

Ca 40 procent av sme-företagen har varit tvungna att anpassa sin verksamhet p.g.a. finanskrisen. Anpassningen har varit desto vanligare ju större och ju äldre företag det har varit fråga om.

Det positiva med anpassningen är att behovet av permitteringar har minskat klart från början av året. Också uppsägningar är mindre vanliga nu. En anpassningsåtgärd som har blivit klart vanligare är koncentrering på den egna affärsverksamhetens kärnområden. 30 procent av företag som vidtagit anpassningsåtgärder har gjort så. Affärsverksamhetens udda delar har skurits loss.

Anpassningen och sme-sektorns strukturomvandling sammanhänger med generationsskiften och ägarbyten. Efter en ökning har deras antal varit stabil: 27 procent av sme-företagen förväntar sig ett generationsskifte eller ett ägarbyte inom de närmaste fem åren. Ägarbyte blir aktuellt speciellt i små industriella sme-företag.

Den långa skuggan av finanskrisen syns klarast i antalet betalningssvårigheter. Fastän konjunktur- och affärsverksamhetsförväntningarna har klart förbättrats, har de av sme-företagen upplevda betalningssvårigheterna inte minskat. Under de senaste tre månaderna har andelen företag som upplevt betalningssvårigheter t.o.m. stigit från vårens barometer med en procentenhet till 19 procent. Under normala ekonomiska förhållanden ligger andelen på några procent. Inom industrin har situationen stabiliserats från början av året, men inom byggnadsbranschen har betalningssvårigheterna blivit mer allmänna.

Drygt hälften av sme-företagen har upplevt betalningssvårigheter hos kunder eller affärspartners. Skillnaden till situationen för ett år sedan är dock positiv: andelen företag som har upplevt en ökning av betalningssvårigheter har sjunkit inom alla branscher och i företag av alla storlekar.

 >> Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.