Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 22012

Etsi

Sammanfattning

De små och medelstora företagen förhåller sig försiktiga gällande sina framtidsförväntningar på grund av den fördröjda europeiska skuldkrisen och att den inhemska efterfrågans tillväxt har saktat ner. Saldotalet som beskriver konjunkturförväntningarna inom de närmaste 12 månaderna är fortfarande i noll där den varit sedan den förra barometern utfördes i början av året.

Förväntningarna på kort sikt är allra pessimistiska inom handel. Deras saldotal sjönk med tre enheter till -8. Inom byggbranschen finns mindre av dem som förbereder sig för försvagandet i konjunkturerna än under de tidigare åren, och industrins anseende om konjunkturen är nästan samma som i den tidigare barometern då saldotalet höll sig vid noll. Om man jämför storleksklasserna så är mikroföretagen mera hoppfulla än de större sme-företagen.
 
Tillväxt och lönsamhet höjs inte
 
Nästan 40 procent av sme-företag ansåg att deras omsättning kommer att växa inom de närmaste tolv månaderna. Andelen av företag som uppskattar att växa är betydligt mindre än under normala förhållanden. Företagens omsättningsförväntningar skall därmed anses väldigt försiktiga. Stora sme-företagens förväntningar om att växa är bättre än de allra minsta företagens. Bland de företag som har under 10 personer anställda anser bara en tredje del att deras omsättning kommer att stiga. Den osäkra ekonomiska situationen håller efterfrågan och omsättningen nere, vilket då reflekteras i förväntningarna som dessa företag har gällande sin tillväxt. Saldotalet gällande tillväxtförväntningarna bland denna besvarargrupp av 3900 företag sjönk för fjärde gången i sträck till +6 som kan anses vara väldigt låg. Bara vart fjärde sme-företag beräknar att deras lönsamhet kommer att öka under närmaste året. Bland företag som varit i bra ekonomiskt läge har andelen varit 45 procent.
 
Mindre investeringar, en aning mera personal
 
Investeringarna i sme-företag minskar nästa år fortfarande i alla branscher. Saldotalet är en enhet mera än i den tidigare barometern, men ändå negativ. En liten förhöjning i saldotalet kom från servicebranschen där det finns mera sådana som fortsätter i samma investeringstakt som tidigare. Planer att öka investeringar har dock inte höjts inom denna bransch. Det längsta minuset finns både inom handel och inom byggande. Var fjärde sme-företag informerar att de kommer att skära ner på deras investeringar.
 
Den förlängda ekonomiska osäkerheten syns tydligare än tidigare också gällande personalförväntningarna i sme-företagen. Saldotalet är positivt, men den har sjunkit betydligt inom handel och servicebranscherna. Detta betyder att när det har hittills hängt bara på sme-företagen att öka den privata sektorns sysselsättningsgrad, så kommer ökandet av sysselsättningen att försvåras betydligt nästa år. Industrins personalförväntningar har sjunkit redan i de tidigare barometrarna. Nu var förväntningar nästan lika som tidigare.
 
Företagsamhetsstämningen steg medan näringsindexen sjönk
 
Sme-företagens helhetsuppskattning om verksamhetsomgivningen dvs. företagaratmosfären och näringsklimatet är fortfarande positivt med indexvärde 1. När man granskar de påverkande faktorerna så kan man se att medborgarnas attityder gällande företagsamhet har blivit en aning bättre än för två år sen, men samtidigt har de andra försvagats en aning. Gällande indexen om företagsamhetsklimatet och de olika faktorerna kring den har företagarnas egen erfarenhet och medborgarnas bemötande ett positivt svar medan den offentliga maktens attityder och åtgärder gav en negativ respons från såväl lokal, regional och nationell nivå. Indexen som mäter de lokala faktorerna som påverkar företagsamhet har vänt sin riktning klart neråt. Helhetsindexen som sammanfattar de fjorton olika faktorerna har sjunkit två enheter till 16. Företagen gav mest positiv feedback till kommunen där de är stationerade om boendeomgivningen, kommunikationstrafik och allmän transport. Den svagaste utvärderingen får kommunens samarbete med företag och näringspolitik i sin helhet.
 
Tillväxtsökandet och utvecklingsbehovet som förut
 
Fastän ekonomiska osäkerheten har förlängts så informerar nästan var tionde sme-företag att de fortfarande aktivt säker efter tillväxt och att 38 procent planerar att växa om möjligheten uppkommer. Viljan att växa är fortfarande större än för tre år sedan. En tredjedel vill behålla sin position. Dessa strama ekonomiska utsikter har inte minskat på företagens vilja att växa, fastän en aning flera än tidigare strävar till att behålla sin nuvarande position. Verksamhetsförutsättningarna förändras i snabb takt på grund av förändringarna i ekonomin och samhället. Sme-företagen måste utvecklas för att de skall kunna konkurrera med de andra. De sme-företag som upplever att de skall utvecklas anser att de största utvecklingsbehoven finns inom försäljning och marknadsföring. Följande är utvecklingsbehov finns inom personalens utveckling och utbildning. Det är överraskande att t.o.m. 10 procent av företagen anser att de inte har några utvecklingsbehov alls. Oroväckande i denna situation är att sådana åsikter håller på att växa. Dock finns det allt fler företag, bland dem som vill uppnå tillväxt, som känner igen att de har utvecklingsbehov. Inom sådana företag anses speciellt, mer än i medeltal, internationalisering och styrelsearbete som de viktigaste utvecklingsobjekt.
 
Likviditet tryggas med finansiering
 
Förändringarna i sme-företagens hur ofta man använder sig av finansiering och finansieringsökandet har varit ganska små, fastän marknadens kriskänslighet och regleringar har stämplat finansieringsmarkanden redan flera år. Enligt denna barometer har 47 procent av sme-företag utomstående finansiering – mest inom industribranschen och minst inom service. Sökandet av finansiering varierar betydligt med företagens storlek. Allra minst finns det finansieringsplaner bland servicebranschens företag som har några anställda. Bara var tionde planerar att söka utomstående finansiering. Orsaken till detta kan vara att mikroföretagens kreditbehörighet är både från garantiernas och från företagandets förutsättningars del svagare i nuvarande stund än tidigare. Försiktigheten i investeringarna syns också i efterfrågan av finansiering. Bland de företag som är verksamma inom industri berättar bara 16 procent av dem att de planerar att söka tilläggsfinansiering behöver den främst för utvidgningsinvesteringar. Andelen är sex procent mindre än i den tidigare barometern. Företagens behov av kapital är inte lika stor som i de tidigare barometrarna, men ändå berättar en fjärdedel att detta är den främsta orsaken till tilläggsfinansiering. Finansieringens bankcentralisering är lika som tidigare.
 
Företagen planerar att använda bankcentraliserad finansiering mindre än medeltalet inom starkt tillväxtsökande och relativt nya företag. Finnveras andel som aktör för finansiering är nu en aning lägre än i de två tidigare barometrarna inom alla branscher och bland företag som vill ha annorlunda tillväxt.
 
Var femte har arbetskraft med utländsk bakgrund
 
Det finns betydligt flera anställda med utländsk bakgrund i sme-företag än vad man uppfattat.
18 procent av sme-företagen meddelade att de har arbetskraft med utländsk bakgrund. Regionalt tittat är denna arbetskraft i Helsingfors men också i Södra Karelen, Södra Savolax och Egentliga Finland. Den centrala utmaningen i att öka personal med utländsk bakgrund är svaga språkkunskaper. 70 procent av dem som svarade ansåg att den största utmaningen är bristfälliga språkkunskaper. Språkkunskapernas betydelse är viktig också på grund av att enligt undersökningarna är svaga språkkunskaper ofta kopplade till svaga kunskaper om den finska kulturen. Svaga språkkunskapernas betydelse blev allt viktigare desto större sme-företag det är frågan om. En annan utmaning i anställandet av denna utländska arbetskraft är saknaden av yrkeskunskap. Detta var störst inom byggbranschen.

>> Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.