Sammanfattning | Yrittajat.fi
Yrittäjät > Yrittäjät > Suomen Yrittajat > Tutkimus > Pk Yritysbarometri 22013

Etsi

Sammanfattning

SAMMANFATTNING

Konjunkturförväntningarna bland de tusentals SME-företag som svarade på Företagsbarometern för SME-företag är i stort sett oförändrade jämfört med början av året. Detta trots att nedgången i den internationella ekonomin dragit ut på tiden och läget på den inhemska marknaden i Finland försämrats. Saldotalet som beskriver förväntningarna under de närmaste tolv månaderna är nu +4, medan det var +5 i den förra barometern i början av året. Vart fjärde företag förväntar sig att konjunkturerna förbättras och 21 procent tror att de försämras ytterligare. Branschvis var förändringen störst inom handeln, vars saldotal minskade med åtta enheter till -7. Förväntningarna inom handeln är nu klart sämre än i de övriga huvudbranscherna, vilket är ovanligt. Konjunkturläget har ur SME-företagens perspektiv försämrats under de senaste tolv månaderna. I dag uppger 29 procent av dem som svarat att förhållandena är sämre än för ett år sedan, medan motsvarande andel i den förra barometern var 25 procent. Nedgången har till stor del skett i företagen inom handeln.
 
Omsättningen har stabiliserats och lönsamheten sjunker
 
Saldotalet som beskriver förväntningarna på omsättningen har sedan ett par år stabiliserat sig på en nivå som endast utgör cirka hälften av samma tal under den positiva ekonomiska utvecklingen. SME-företagen inom industrin ser dock tecken på en gradvis förbättring, vilket återspeglas i att saldotalet stigit med sex enheter sedan början av året. De högsta och samtidigt mest tudelade förväntningarna på omsättningen finns hos stora företag med fler än 50 anställda. Hälften av dessa företag förväntar sig att omsättningen ökar under de närmaste tolv månaderna, medan drygt 20 procent av företagen i denna storleksklass tror att omsättningen kommer att minska. Den svaga utländska efterfrågan och nedgången på den inhemska marknaden återspeglar sig i lönsamhetsförväntningarna. Saldotalet sjönk med tre enheter jämfört med början av året till +6. Nedgången skedde mestadels inom handeln, där vart tredje SME-företag förväntar sig att lönsamheten kommer att sjunka. Saldotalet inom handeln minskade med hela 14 enheter och gjorde att handeln blev den enda branschen med negativ utveckling.
 
Arbetsplatserna kvar, men investeringarna minskar
 
Små företag kämpar sig genom det försämrade ekonomiska läget genom att hålla fast vid antalet anställda. Saldotalet +6 för förväntningarna är relativt lågt, men ändå positivt och oförändrat jämfört med föregående år. Nästan 75 procent av SME-företagen tänker hålla kvar samma antal anställda även i fortsättningen. Inom byggverksamheten och även inom industrin är saldotalen något högre än i början av året. Handeln däremot kan inte sysselsätta på samma sätt som tidigare och var den enda branschen där saldotalet blev negativt. SME-företagens förväntningar på utvecklingen av deras investeringar inom den närmaste tiden har minskat sedan barometern våren 2011, och trenden höll i sig. Inom samtliga huvudbranscher är det fler företag som minskar än ökar sina investeringar. Det totala saldotalet slutade därmed på -9. Det som ändå är positivt när det gäller investeringsutsikterna är att nedgången i förväntningarna inom industrin och byggverksamheten inte längre var lika kraftig.
 
Sämre förutsättningar för SME-företagen
 
SME-företagens helhetsbedömning av företagens förutsättningar, det vill säga företagar- och näringsklimatet, har sjunkit med åtta enheter på ett år och ligger nu på -7. Sett till olika delfaktorer är nedgången tydligast inom marknadsbaserad finansiering, men inställningen hos offentliga finansiärer har också blivit mer negativ enligt företagen. Av företagarklimatets delfaktorer upplevs företagens egen erfarenhet och medborgarnas inställning som positiva, men båda har emellertid klart försämrats jämfört med året innan. Myndigheternas inställning och åtgärder upplevs som klart negativa, framför allt på riksnivå, men även lokalt och regionalt. Även näringsklimatindexet, som mäter de lokala faktorer som påverkar företagandet, fortsatte att sjunka. Totalindexet, som består av fjorton delfaktorer, sjönk med fem enheter på ett år och var nu 11. Det som företagarna upplevde som mest positivt på sin verksamhetsort var boendemiljön, dataförbindelserna och trafikförbindelserna. Det sämsta betyget fick samarbetet mellan hemkommun och företag samt näringspolitiken i stort.
 
Tillväxtorienteringen kvarstår och utvecklingsbehoven har ökat
 
Trots den utdragna ekonomiska osäkerheten uppger nästan vart tionde SME-företag att de fortfarande är starkt tillväxtorienterade och 38 procent att de växer i mån av möjlighet. Tillväxtviljan är klart större än under finanskrisen 2009. En tredjedel av dem som svarat uppgav att de strävar efter att behålla sin ställning. De svaga ekonomiska utsikterna har därmed inte skrotat SME-företagens tillväxtvilja, även om något fler företag än tidigare endast försöker behålla sin ställning. Verksamhetsförutsättningarna för företag förändras allt snabbare till följd av att samhället förändras. Därför måste även SME-företagen utvecklas för att vara framgångsrika och konkurrenskraftiga. Det är positivt att allt fler företag blivit medvetna om detta. Upp till 90 procent av företagen upplever att de har något att utveckla i sin verksamhet. Det största utvecklingsbehovet i SME-företagen finns fortfarande inom försäljning och marknadsföring. Det näst största behovet finns inom personalutveckling och -utbildning. Branschvis ses personalens kompetensutveckling som mycket viktigt med undantag för industrin. Inom handeln upplevs utvecklingen av försäljning och marknadsföring som viktig, medan ledarskap och nätverksbildning ses som viktigt inom byggbranschen. 
 
Rörelsekapital behövs, men kreditvillkoren har skärpts
 
SME-företagen avser att under de närmaste tolv månaderna ansöka om något mer finansiering jämfört med resultaten i den förra barometern. Nu svarar 24 procent att de tänker ansöka om finansiering, medan andelen var två procentenheter lägre i början av året. Finansieringsansökningarna beror dock inte på ett förväntat uppsving i ekonomin eller investeringarna. Syftet med finansieringen är i större utsträckning än tidigare att skaffa rörelsekapital. Upp till 38 procent av de företag som avser att ansöka om finansiering behöver den uttryckligen som rörelsekapital. I den förra barometern var motsvarande andel 34 procent, vilket också är högt. Drygt en femtedel av dem som planerar att öka den externa finansieringen avser att ansöka om finansiering för investering i maskiner och anläggningar. Den bransch som skiljer sig från de övriga branscherna är återigen handeln, där klart färre än tidigare avser att ansöka om finansiering för investeringar. Över hälften av SME-företagens finansieringsplaner inom handeln hänför sig till behovet av rörelsekapital, och endast drygt tio procent till investeringar. Inom industrin uppvisar finansieringsplanerna små positiva tecken. Andelen expansionsinvesteringar har ökat något sedan början av året, och finansieringsplanerna för företagens utvecklingsprojekt är klart vanligare än i början av året. I barometern efterfrågades även företagens bedömningar beträffande förändringar i finansiärernas kreditpolitik samt på vilket sätt dessa förändringar kunnat märkas i finansieringsvillkoren. Något mer än 80 procent av dem som svarade på barometern uppgav att kreditpolitiken ändrats något och att problemen på finansmarknaden återspeglat sig i företagens finansieringsvillkor. Dessa företagare anger ökade marginaler, skärpta krav på säkerheter och företagens ökade självfinansieringsandel som de tre viktigaste förändringarna. Ökade marginaler och skärpta krav på säkerheter har uppgetts vara de vanligaste förändringarna även i andra barometrar. Anmärkningsvärt är även att självfinansieringsandelen har ökat. Nästan vart tredje företag nämnde denna förändring. Ökade självfinansieringsandelar och skärpta krav på säkerheter är viktiga faktorer som påverkar möjligheten att få finansiering. Detta återspeglas i att 38 procent av dem som anser att kreditpolitiken förändrats upplever att den allmänna tillgången på finansiering har blivit svårare. Mest påverkar detta företag i servicebranschen och relativt unga företag.
 
Orimligt långa betalningstider är ett hot mot företagande
 
Bland SME-företagen uppger 44 procent att de fått acceptera betalningstider som varit över 30 dagar. Branschvis gäller detta framför allt SME-företagen inom industrin. Upp till två tredjedelar av dem har erfarenhet av detta problem och även inom handeln har hälften av SME-företagen drabbats av det. Inom bygg- och servicebranschen är långa betalningstider inte lika vanliga, men även inom dessa branscher har cirka 40 procent erfarenhet av problemet. Vid en utredning av långa betalningstider på mer än 30 dagar uppgav mer än en tredjedel av SME-företagen att de fått acceptera betalningstider på mer än 60 dagar. Nästan hälften av dem som svarade hade klarat sig med en betalningstid på mindre än 60 dagar, och cirka en femtedel uppgav att de fått acceptera en betalningstid på två månader. Resultaten i barometern visar att de orimligt långa betalningstiderna verkar bli allt vanligare. De långa betalningstiderna är ett relativt nytt fenomen i Finland och medför i många fall allvarliga problem för SME-företagen. De alltför långa betalningstiderna är ett hot mot verksamhetsmöjligheterna för ett stort antal företag.

» Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska

» Tillbaka