Företagarna i Finland föreslår att Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag flyttas till helger

Företagarna i Finland föreslår att vissa vardagshelgdagar flyttas för att finansiera de ökande försvarsutgifterna.

Enligt Företagarna måste ökningen av försvarsutgifterna finansieras på något sätt.

– Att ta flytta vissa vardagshelgdagar skulle vara ett betydelsefullt verktyg för detta. Enbart ekonomisk tillväxt räcker förmodligen inte ens till att fylla det nuvarande hållbarhetsgapet, och skatterna är redan höga, säger Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland.

Pentikäinen framförde förslaget i en diskussion om ekonomi på SuomiAreena i Björneborg.

Han föreslår att vardagshelgdagar, åtminstone Kristi himmelsfärdsdag och trettondagen, kan flyttas till helgen. Så var det mellan 1972 och 1992, då dessa två helgdagar inte bröt arbetsveckan.

– Förändringen skulle påverka alla som arbetar. Det skulle stödja ekonomisk tillväxt genom att den årliga arbetstiden ökar, säger Juhana Brotherus, chefsekonom på Företagarna i Finland.

Danmarks modell också ett alternativ

Enligt Företagarna skulle man också kunna införa att dessa vardagshelgdagar år obetalda lediga dagar utan att de påverkar årsarbetstiden. Då skulle man inte betala söndagstillägg för dem.

– Det finns ett alternativ till nedskärningar och skattehöjningar, vilket genomfördes i Danmark för några år sedan under socialdemokratiskt styre. I Danmark togs en vardagshelgdag bort, och beslutet motiverades med att ökade försvarsutgifter, säger Pentikäinen.

– Genom att ta bort en vardagshelgdag skulle bruttonationalprodukten (BNP) växa, vilket i sin tur skulle öka skatteintäkterna och underlätta hanteringen av underskottet i den offentliga ekonomin, säger Brotherus.

Så här skulle borttagningen av en vardagshelgdag påverka ekonomin:

• Effekt på bruttonationalprodukten: En ökad arbetsinsats skulle höja BNP med cirka 0,2 %, vilket motsvarar knappt 600 miljoner euro per år.
• Ökade skatteintäkter: Tack vare högre tillväxt beräknas skatteintäkterna öka med cirka 0,25 miljarder euro per år.
• Besparingar inom den offentlig sektorn: Borttagna helgtillägg skulle ge direkta besparingar på cirka 0,05 miljarder euro per år.
• Total effekt på den offentliga ekonomin: Finansieringsläget för den offentliga sektorn skulle förbättras med nästan 0,4 miljarder euro per år.