Företagslagstiftning
Företagarna i Finland har som mål att lagstiftningen ska utvecklas så att den bättre motsvarar SME-företagens behov. Vi bidrar till att principerna för bättre lagstiftning också tillämpas i praktiken.
Fram till 2025 bör de kostnader som lagstiftningen orsakar för företag reduceras med 25 procent från den nuvarande nivån.
Nu behövs modellen ”en för två”: ifall ny reglering ökar företagens börda med en euro, ska företagens lagstadgade kostnader på annat håll minskas med två euro. SME-företagstestet bör göras till en del av bedömningen av all nationell lagberedning och av EU-projektens nationella konsekvensbedömning. SME-företagstestet utförs för att bedöma effekten av olika regleringsalternativ framför allt på SME-företag. När det är nödvändigt, ska mikroföretagen lämnas utanför regleringen.
EU-lagstiftningens betydelse för företagen måste identifieras och Finlands officiella kanaler för påverkan måste tillföras ytterligare resurser. EU-lagstiftningen har en betydande inverkan både på företag som är verksamma endast i hemlandet (drygt 50 procent de lagar som reglerar företagens verksamhet utgår från EU-lagstiftningen) och på företag som har utvidgat sin affärsverksamhet till andra länder på EU:s inre marknad (cirka 25 procent av företagen utnyttjar direkt den inre marknaden).
Det är alltså inte tillräckligt att man tar hänsyn till de inhemska lagarnas beredning och kvalitet. Finlands officiella EU-intressebevakning är inte till alla delar professionell eller enhetlig. För att råda bot på detta krävs styrning från statsrådets sida samt det att ministeriernas kompetens och resurser ökas eller allokeras mer effektivt.
Mikroföretagen ska inte behöva ha revision. Bortsett från Malta har alla EU-länder högre gränser för revisionsskyldigheten än Finland. Ifall mikroföretag med färre än tio anställda lämnades utanför revisionsskyldigheten, skulle cirka 30 000 företag omfattas av revisionsskyldigheten. Företag som alltjämt anser att revisionen är nödvändig kunde också i fortsättningen utse en revisor, även om lagen inte kräver det.
Maximibelopp för indrivningskostnader i samband med företagsfordringar. Indrivningskostnadernas belopp bör vara rimligt i förhållande till fordrans belopp. Lagen om indrivning av fordringar bör därför permanent revideras så att maximibelopp fastställs också för företagsfordringarnas indrivningskostnader. En dylik lagreform skulle spara företagens kostnader och göra rättsläget klarare. Tydliga regler stöder också borgenärens rättsskydd.
Ge företagaren en chans till och avlägsna hinder för företagandet. Det är i princip smidigt och enkelt att grunda ett företag i Finland. Ifall företagaren tidigare har misslyckats med sin verksamhet eller ett funktionsdugligt företag är temporärt insolvent eller hotar att bli insolvent, finns det i vår lagstiftning och i våra system många saker som gör att företagaren inte kan starta ett nytt företag eller fortsätta med lönsam affärsverksamhet. Genom att avlägsna eller mildra hindren bidrar vi till att arbetsplatser kan bibehållas och att företagaren kan sysselsätta sig på nytt samt minska samhällets kostnader. Sådana hinder måste kartläggas och avlägsnas.
Den konsumenträttsliga regleringen bör vara balanserad ur näringsidkarens perspektiv. Både EU och Finland bereder för närvarande lagar som tryggar konsumenternas rättigheter. Projekten gäller en utvidgning av myndigheternas befogenheter, åtstramning av sanktionssystemen, utvidgning av möjligheterna att föra grupptalan samt harmoniseringen av regleringen av ansvar för fel. Den nya regleringen får inte ha som konsekvens att mindre företag inte kan verka på konsumentmarknaden för att bördan blir för tung.
Avtal mellan företag bör ha rättigheterna och skyldigheterna i balans. Ett litet företag kan inte alltid förhandla om avtalsvillkorens utformning med en större avtalspart (en offentligt ägd enhet eller ett större företag) och därför kan villkoren, exempelvis avseende betalningstid, vara orimliga. Rimliga villkor för alla parter ska garanteras i lag.
Bedrägerierna som företagen utsätts för ska fås under kontroll. Vi behöver en lägesbild över bedrägerierna som företagen utsätts för och vi bör också granska lagstiftningen på nytt. Bedrägerierna och bedrägeribrottsligheten har ökat betydligt under 2000-talet (den övriga egendomsbrottsligheten har minskat). Två tredjedelar av ensamföretagarna har under årets lopp utsatts för minst ett bedrägeri. Bara till följd av katalogtjänstbedrägerier betalar företagarna årligen drygt 20 miljoner euro.
Miljölagstiftningen bör tillåta lönsam företagsverksamhet, nya investeringar och nybyggen till rimligt pris. Onödiga tillstånd måste avskaffas och förhandskontrollen måste ersättas med efterhandskontroll. Tillstånd och markanvändningsbeslut bör ges inom en rimlig och förutsebar tid. Vi måste ta i bruk en modellen med ett enda serviceställe, på vilket företaget får samtliga tillstånd och beslut som dess projekt kräver.
Rationaliseringen av regleringen bör fortsätta. Avskaffa onödig byråkrati. Tillståndsärendenas behandling hos olika myndigheter bör få lagstadgade handläggningstider.
Vilseledande marknadsföring och identitetsstöld. Företagarna i Finland har samarbetat med polisen och andra tillsynsmyndigheter för att mer effektivt motarbeta osaklig verksamhet.