Brådska medför inget annat än…
”Det är så bråttom så jag inte hinner tänka! Bara vi får lönerna utbetalda i januari nästa år! Det är bättre att ha ett eget inhouse-bolag för nu hinner vi inte konkurrensutsätta.” Sådana här svar har de senaste månaderna hörts från många ledande tjänstemän inom välfärdsområdet.
Enligt en ny utredning som Företagarna i Finland låtit genomföra har det under de senaste tio åren grundats 136 nya kommunalägda inhouse-bolag. År 2020 fanns det, utöver bostads- och fastighetsbolag, totalt 880 kommunbolag. Takten bara ökar i och med de nya välfärdsområdena.
För välfärdsområdenas del är det oroande att det inte enbart är fråga om social- och hälsovårdstjänster, utan också om många stödtjänster. Offentligt ägda bolag används som leverantörer av välfärdsområdenas tjänster inom till exempel fastighetsskötsel, löneadministration, städtjänster, matservice och ICT-tjänster.
Skrämmande exempel i Kymmenedalen och Norra Österbotten
Ett beskrivande exempel är beslutet som fattades i Kymmenedalen i december 2021: VATE-organet för Kymmenedalens välfärdsområde beslöt skaffa 1 500 aktier i Sarastia Oy för 6 510 euro. Sarastia är ett bolag som tillhandahåller ekonomi- och personaladministrationstjänster. Det som gör Sarastia Oy till ett intressant bolag är att det är ett inhouse-bolag som på nationell nivå ägs av kommuner, samkommuner och kommunalägda inhouse-bolag. Är tanken alltså att det inte finns några privata bolag på marknaden som kan sköta löneadministrationen?
Då jag frågar om detta av vederbörande får jag alltid svaret att det är bråttom: ”Vi har inte tid att konkurrensutsätta nu då lönerna ska betalas. Vi konkurrensutsätter senare.” Då man köpt ägarandelar kan det hända att konkurrensutsättningen kommer mycket senare. Lyckligtvis antecknades en inlösenklausul i Kymmenedalens aktieägaravtal, så det finns fortfarande hopp.
I Norra Österbotten beslöt man å sin sida att grunda regionala inhouse-bolag för matservicen i välfärdsområdet. Målet är att grunda högst 2-3 regionala bolag utöver Oulun Tuotantokeittiö Oy. För regionens social- och hälsovårdstjänster produceras 11,5 miljoner måltider varje år.
Med tanke på hela landskapets livskraft: Skulle en rättvis och noggrant fördelad konkurrensutsättning ändå ha varit en bättre lösning? Många privata och lokala cateringföretag skulle säkert vara intresserade av att delta i en sådan konkurrensutsättning. Många caféer, lunch- och middagsrestauranger på små orter skulle samtidigt ha stärkt sin livskraft. Turismen skulle säkert också ha gynnats.
Det gäller att vara observant i tid
Nu önskar jag verkligen att välfärdsområdenas politiska beslutsfattare och tjänstemän funderar över hur besluten faktiskt inverkar på företagsamheten i den egna regionen. Om svaret är att man nu testar inhouse-modellen i några år och sedan kanske konkurrensutsätter tjänsterna kan det vara för sent. Då finns det inte längre företag som kan delta i konkurrensutsättningen.
Harri Jaskari, direktör, Företagarna i Finland
